NEO (jordnära objekt) – definition, typer, exempel och risker

Lär dig allt om NEO (jordnära objekt): definition, typer, exempel och risker — hur asteroider och kometer hotar jorden och vad forskningen gör för att förebygga kollisioner.

Ett objekt nära jorden (NEO) är ett objekt i solsystemet vars bana för det nära jorden. Mer precist har ett NEO ett perihelium (det avstånd från solen där objektet är som närmast) mindre än 1,3 AU (1 AU ≈ 150 miljoner km). NEO:er omfattar både jordnära asteroider (NEA:er) och jordnära kometer.

Typer och klassificering

• Jordnära asteroider (NEA) — delas ofta in i bangrupper beroende på hur deras bana förhåller sig till jordens: Atira (helt innanför jordens bana), Aten (med semimajoraxel mindre än 1 AU), Apollo (semimajoraxel större än 1 AU men med perihel < 1,017 AU) och Amor (nära jordens bana men korsar den inte).
• Jordnära kometer — kometer med banor som för dem nära jorden; de kan ha mer excentriska och oregelbundna banor än asteroider.
• Andra objekt — i registreringar kan även vissa rymdfarkoster i omloppsbana runt solsystemet eller större meteoroider som är tillräckligt stora för att spåras räknas som NEO:er.

Antal och storlekar

Det finns tiotusentals kända jordnära asteroider och ett mindre antal jordnära kometer. Storlekarna varierar från meterstora stenfraktioner upp till flera kilometer i diameter. De allra flesta NEO:er är små (< 100 m) och brinner upp eller fragmenteras i atmosfären om de träffar jorden; större objekt (hundratals meter till flera km) kan skapa stora skador eller global påverkan.

Upptäckt och övervakning

Upptäckt av NEO:er sker genom systematiska himmelskanner och observationsprogram. Insamlad observationsdata används för att bestämma banor och beräkna framtida närmanden. Nationella och internationella kontrollcentra använder prognosverktyg för att uppskatta kollisionrisker, och regelbundet uppdaterade databaser listar objekt och deras bana. Målet för många program är att hitta alla NEO:er över en viss storlek så tidigt som möjligt.

Riskbedömning och potentiellt farliga objekt

Inte alla NEO:er utgör samma risk. Begreppet potentiellt farlig asteroid (PHA) används för objekt som både kommer nära jordens bana och är tillräckligt stora för att orsaka regional skada vid en kollision. Ett vanligt kriterium är en minimal bana-intersektion (MOID) mindre än 0,05 AU och en absolut magnitud (H) som motsvarar ungefär diameter > ~140 m.

Historiska exempel och konsekvenser

Kollisioner och nära förbipasseringar har format jordens geologi och påverkat livet på planeten. Några kända exempel:

• Tunguska, 1908: Den 30 juni 1908 exploderade ett objekt med beräknad diameter kring 30–50 meter över området kring Podkamennaya Tunguska-bäckenet. Energifrigörelsen motsvarade uppskattningsvis 10–15 megaton TNT och cirka 2 000 km² skog fälldes. Händelsen inträffade i ett glest befolkat område, vilket minskade antalet dödsoffer.
• Chicxulub (K/T-utdöendet), ~66 miljoner år sedan: En mycket stor asteroid, uppskattningsvis ~10 km i diameter, antas ha orsakat ett globala utdöende som bidrog till att bland annat många dinosaurier dog ut.
• Chelyabinsk, 2013: Ett ungefär 20 meter stort objekt exploderade i en kraftig luftstöt över södra Ryssland. Explosionen orsakade skador på byggnader och flera hundra människor skadades främst av glassplitter.

Vad händer vid en träff?

• Mindre objekt (centimeter–meter): brinner upp i atmosfären och ger upphov till meteorer.
• Mellanstora objekt (några meter–hundra meter): kan explodera i atmosfären (airburst) och orsaka lokala eller regionala skador (fönsterrutor, byggnader, skog).
• Stora objekt (hundratals meter till kilometer): kan ge kraftiga markskakningar, kraterbildning och vid mycket stora objekt globala klimatpåverkan (damm och aerosoler i atmosfären).

Sannolikhet och frekvens

Händelsers frekvens beror starkt på objektets storlek: små meteorer träffar ofta men med liten effekt; Tunguska-liknande händelser uppskattas inträffa ungefär var hundrade till vart tusende år beroende på studie och definition, medan globala katastrofer orsakade av objekt flera kilometer i diameter är extremt sällsynta (miljoner-tals år mellan händelser enligt geologiska data).

Förebyggande och försvarsåtgärder

Flera metoder studeras och testas för att avleda eller mildra en potentiell träff:

• Upptäckt och tidig varning: viktigast för att få tid att vidta åtgärder eller evakuera områden.
• Kinetisk påverkan (kinetic impactor): slå ett rymdfarkost in i asteroiden för att ändra dess bana (demonstrerat i provuppdrag).
• Gravitationsdragare: ett rymdfarkost använder sin gravitation över lång tid för att svagt avleda ett objekt.
• Nukleära alternativ: diskuteras som en sista utväg för mycket kort varsel eller mycket stora objekt, men med betydande tekniska och politiska komplikationer.

Vad kan allmänheten göra?

Risken för en större NEO-kollision under en persons livstid är låg, men det är rimligt att följa officiell information från rymd- och beredskapsmyndigheter om varningar skulle utfärdas. Stöd till och förståelse för internationellt samarbete inom upptäckt och planetskydd ökar chansen att hantera framtida hot effektivt.

Sammanfattningsvis spelar NEO:er en viktig roll i vår planets historia och utgör både ett vetenskapligt intresse och en potentiell risk. Därför satsas det globalt på upptäckt, övervakning och utveckling av metoder för att minska hotet från eventuella framtida kollisioner.

Frågor och svar

F: Vad är ett objekt nära jorden (NEO)?

F: Hur nära solen måste en NEO vara?

Fråga: Vad händer när en NEO kolliderar med jorden?

F: Vad var ett exempel på en destruktiv NEO-kollision?

Fråga: Hur ofta inträffar en sådan här händelse?

Fråga: Vad tros ha orsakat en av jordens största utrotningshändelser?

Sök med bokstav