Parenthesomer (septalporer) – struktur, funktion och betydelse hos svampar
Upptäck parenthesomer (septalporer) hos svampar — deras struktur, funktion och roll i artbestämning. Lär dig om variationer och biologisk betydelse.
Parenthesomer eller septalporer är särskilda strukturer i hyfceller hos många svampar. Namnet kommer av att de i tvärsnitt ofta liknar parenteser — små, bågformade "lock" eller mössor som sitter runt en por i tvärväggen (septa) mellan två hyfsegment. De förekommer framför allt i basidiesvampar och är nära kopplade till den så kallade dolipore-septumstrukturen.
Struktur
Parenthesomer bildar en pore cap runt dolipore — en uppsvälld, tunnformad öppning i septum som förbinder cytoplasman i intilliggande hyfceller. Under elektronmikroskop ser parenthesomer ofta ut som parvisa, skålliknande skidor på vardera sidan om doliporen. De kan vara:
- Imperforata (täta/ogenomträngliga) — utan genomgående porer,
- Perforata (genombrutna) — med små öppningar som tillåter passage av vissa partiklar eller membranstrukturer,
- och variera i form (konvexa, konkava, flikiga) och tjocklek mellan olika släkten och arter.
Funktion
Deras exakta funktion är inte fullständigt klarlagd, men flera roller har föreslagits och delvis visats i studier:
- Reglering av transport mellan hyfceller — parenthesomer kan fungera som selektiva filter som begränsar rörelse av organeller eller stora makromolekyler.
- Skadebegränsning — de kan bidra till att avgränsa skador eller infektioner så att inte hela mycelet drabbas vid lokal skada.
- Bidrag till cellulär organisation — genom att strukturera membransystem och cytoplasma runt septum.
Det är vanligt att studier som använder transmissionselektronmikroskopi (TEM) visar parenthesomens finstruktur och hur den relaterar till endoplasmatiskt nätverk och vesiklar, men molekylära detaljer om deras bildning och reglering undersöks fortfarande.
Betydelse för systematik och artidentifiering
Utseendet hos parenthesomer är ett nyttigt morfologiskt karaktärsdrag i svampklassificering. Skillnader i form, perforation och struktur används ofta för att skilja mellan släkten och arter inom grupper som har dolipore-septum. Därför är parenthesomer ett av flera viktiga kännetecken i mykologisk mikroskopi.
Förekomst och variation
Parenthesomer återfinns framför allt hos basidiesvampar (Basidiomycota) men inte hos alla grupper av svampar. Variation i parenthesomens utseende förekommer både mellan större grupper och mellan arter inom samma familj. I andra svampgrupper finns andra mekanismer för att stänga septa (till exempel Woronin-kroppar hos vissa ascomyceter), men dessa är inte homolog med parenthesomer.
Studier och metoder
För att studera parenthesomer används framför allt elektronmikroskopi (TEM och ibland SEM) eftersom strukturerna är små och ligger inbäddade i cellväggens område. Färgningstekniker, avsnittning av hyfer och moderna molekylbiologiska metoder kompletterar morfologiska studier för att förstå både evolutionära samband och funktion.
Sammanfattningsvis är parenthesomer viktiga mikroskopiska strukturer i många svampar. De hjälper till att reglera cellkontakt och transport mellan hyfceller och fungerar som nyttiga taxonomiska karaktärer, även om deras fulla biologiska betydelse fortfarande studeras.
Sök