Bekämpningsmedel (pesticider) – vad de är, typer och risker

Lär dig vad bekämpningsmedel är, deras typer, risker för hälsa och miljö samt regler som Stockholmskonventionen—viktig guide för säker användning och alternativ.

Författare: Leandro Alegsa

Ett bekämpningsmedel är en kemikalie som används för att döda eller förhindra små djur (eller organismer) som anses vara oönskade. Dessa organismer kallas skadedjur. Några av dessa skadedjur som människor inte vill ha är insekter, mikrober som förstör växter och andra saker som påverkar människor på ett dåligt sätt och som kan döda människor också. Många bekämpningsmedel är giftiga och är dåliga inte bara för de organismer de dödar utan även för människor. Ett bekämpningsmedel påverkar också miljön och atmosfären.

Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar innehåller en förteckning över kemikalier som är mycket svåra att förstöra eller mycket giftiga. Totalt finns tolv kemikalier på listan. Nio av dem kan användas som bekämpningsmedel.

Typer av bekämpningsmedel

  • Insekticider – används mot insekter (t.ex. bladlöss, myggor, skalbaggar).
  • Herbicider – används för att bekämpa ogräs och oönskade växter.
  • Fungicider – mot svampsjukdomar som angriper grödor och växter.
  • Rodenticider – används för att döda råttor och möss.
  • Nematocider – mot skadliga rundmaskar i jord/bruksmark.
  • Molluskicider – mot sniglar och snäckor.
  • Baktericider och virucider – bekämpar mikroorganismer som orsakar sjukdomar.

Hur och varför de används

Bekämpningsmedel används inom jordbruket för att skydda grödor, i trädgårdar, i hushåll och i folkhälsoarbete (t.ex. bekämpning av myggor som sprider sjukdomar). De kan appliceras som sprayer, granulat, lockbeten eller i form av behandling av fröer. Syftet är att öka skörd, minska sjukdomsspridning och skydda lagrade livsmedel.

Risker för hälsa och miljö

  • Akuta effekter: Förgiftning vid hudkontakt, inandning eller förtäring kan orsaka yrsel, illamående, andningssvårigheter eller dödsfall beroende på substans och dos.
  • Kroniska effekter: Långvarig exponering kan kopplas till cancer, hormonstörningar, nervskador eller reproduktionsproblem.
  • Miljöpåverkan: Bekämpningsmedel kan förorena mark och vatten, döda nyttiga insekter (som bin), fiskar och fåglar, samt skada biologisk mångfald.
  • Persistens och bioackumulering: Vissa ämnen bryts ner mycket långsamt och kan ackumuleras i näringskedjan, vilket är en del av anledningen till att de finns med i Stockholmskonventionen.
  • Resistens: Överanvändning kan leda till att skadedjur utvecklar resistens, vilket kräver starkare eller fler kemikalier för att få samma effekt.

Reglering och säkerhet

De flesta länder har lagar och myndigheter som reglerar vilka bekämpningsmedel som får säljas och hur de får användas. Reglerna kan omfatta:

  • godkännande av aktiva ämnen
  • restriktioner för användning nära vatten, i skolkök eller där barn vistas
  • krav på skyddsutrustning för applicerare

Internationella överenskommelser, som Stockholmskonventionen, syftar till att begränsa eller förbjuda användning av särskilt farliga, långlivade ämnen.

Hur riskerna kan minskas

  • Integrerat växtskydd (IPM): Kombinerar biologiska, mekaniska och kemiska metoder för att hålla skadedjur under skadetröskeln och minska kemikalieanvändning.
  • Biologiska alternativ: Använda naturliga fiender (predatorer eller parasiter), mikroorganismer eller feromoner för att styra populationer.
  • Säker hantering: Följ etiketter, använd skyddsutrustning, undvik spridning vid blåst och förvara medel oåtkomligt för barn.
  • God skötsel och förebyggande: Växelbruk, god hygien i lagerutrymmen, fysiska barriärer och att välja toleranta plantsorter kan minska behovet av bekämpningsmedel.

Vad du kan göra som privatperson

  • Använd minst giftiga alternativ först (t.ex. mekanisk borttagning eller fällor).
  • Läs och följ alltid produktens etikett och säkerhetsdatablad.
  • Undvik att använda bekämpningsmedel nära vattendrag och blommande växter som besöks av bin.
  • Om du misstänker förgiftning, kontakta läkare eller giftinformationscentralen omedelbart.

Sammanfattningsvis är bekämpningsmedel effektiva verktyg för att kontrollera skadedjur, men de kan innebära betydande risker för människors hälsa och miljön om de används felaktigt. Genom reglering, försiktig hantering och alternativa metoder går det att minska dessa risker.

Ett specialutformat flygplan som sprutar bekämpningsmedel över ett fält.Zoom
Ett specialutformat flygplan som sprutar bekämpningsmedel över ett fält.

Typer av bekämpningsmedel

Det finns olika typer av bekämpningsmedel för att bli av med olika skadedjur.

  • Herbicider dödar ogräs
  • Insekticider dödar insekter som äter växter och grödor.
  • Svampbekämpningsmedel dödar alla dåliga svampar

Effekter av bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel används för att döda skadedjur, men många av dem är skadliga för människors hälsa. De kan förorena vattnet och hamna i floder, sjöar och dammar. Detta orsakar surt regn, och organismer som lever i vattnet kan bli sjuka och dö, eftersom vattnet där de lever innehåller mer syra.

Avrinning av bekämpningsmedel är mycket dåligt för djur, särskilt för amfibier.

Alternativ

I många fall finns det alternativ till användningen av (kemiska) bekämpningsmedel. Dessa inkluderar:

  • Användning av genteknik
  • Utsättning av andra organismer för att bekämpa skadedjur, t.ex. rovdjur eller parasiter. På så sätt kan ankor användas i risfält för att bekämpa t.ex. sniglar.
  • Vissa livsmedel kan bearbetas och användas för att bekämpa vissa skadedjur.
  • Användning av polykulturer, dvs. att odla många olika grödor tillsammans, snarare än bara en gröda.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3