Plovers (strandpipare) – arter, utbredning och beteende
Plovers (på svenska oftast strandpipare eller bara pipare) tillhör vattenfåglar och ingår i underfamiljen Charadriinae. Det finns ungefär 35–45 arter i gruppen, beroende på taxonomisk indelning; de flesta kallas på engelska "plover" eller "dotterel". Den närbesläktade underfamiljen Vanellinae (tornskator och liknande) omfattar ytterligare cirka 20 arter.
Utbredning och habitat
Strandpipare förekommer i nästan alla delar av världen, från arktiska tundror och inlandssjöar till kustområden, stränder, mudderbankar, gräsmarker och halvöknar. Vissa arter är stenområdesspecialister längs kusten, andra lever på inlandslokaler som sjöstränder och flodslätter. Många arter är flyttfåglar och genomför långa migrationssträckor mellan häcknings- och vinterkvarter.
Utseende och kännetecken
Plovers har i allmänhet korta, kraftiga näbbar, runda kroppar och relativt långa ben. Fjäderdräkten är ofta diskret kamouflerad i sand- och jordtoner vilket gör ägg och ungar svåra att upptäcka på marken. Under häckningsperioden visar många arter tydliga teckningar i ansikte och bröst som hjälper till vid art- och könsigenkänning.
Föda och födosök
De livnär sig främst på insekter, spindlar, maskar, kräftdjur och andra ryggradslösa djur. Till skillnad från vissa långnäbbade vadare som känner i grunt vatten använder strandpipare huvudsakligen synen för att hitta byten. Typiskt födosöksbeteende är en serie snabba springningar följt av korta stopp för att plocka upp föda — ofta kallat "run-and-pause"-tekniken.
Fortplantning och beteenden vid häckning
Strandpipare häckar vanligen i en enkel grop i marken (en så kallad bo-grop eller "scrape") där äggen ofta är väl kamouflerade. Kullen består ofta av 2–4 ägg. Ungarna är förhållandevis välutvecklade (precociala) och lämnar boet tidigt för att själva följa efter de vuxna och söka föda.
Som skydd mot predatorer använder många arter en rad beteenden. Ett vanligt försvar är så kallad falsk ruvning eller "broken-wing display", där den vuxna fågeln låtsas ha en skadad vinge för att leda bort en rovdjur från boet. Andra strategier är mobbning, högljudda alarmrop och att placera boet i öppna, överblickbara områden för att upptäcka hot i tid. Mer om denna typ av beteende och andra försvar mot rovdjur finns beskrivna i särskilda källor.
Interaktioner med rovdjur och människor
Vissa arter kan vara mycket territoriella och aggressiva vid hot mot sina ägg eller ungar; de kan flyga mot inkräktare, slå med vingarna och ge hårda läten för att skrämma bort hotet. Mänsklig störning (störning på lek- och häckningsområden, husdjur, intensivt strandliv) är en vanlig orsak till misslyckad häckning hos kustlevande arter.
Hot och bevarande
Många strandpipare påverkas av habitatförlust, kustutbyggnad, ökad mänsklig aktivitet på häckningsstränder, förstörelse av våtmarker och klimatförändringar (t.ex. stigande havsnivåer). Vissa arter är rödlistade eller har lokala skyddsprogram. Åtgärder som stängsel runt känsliga häckningsområden, informationsskyltar och begränsning av hundrastning på stränder under häckningssäsong har visat sig hjälpa lokala populationer.
Identifiering i fält
När du försöker bestämma art är följande tecken användbara: storlek och proportioner, näbbens längd och tjocklek, ansikts- och bröstteckning, benfärg och beteende (särskilt födosökningsmönster). Ljudet — sång och varningsläten — är också ofta avgörande för säker bestämning.
Sammanfattningsvis är strandpipare en mångsidig och ekologiskt viktig grupp av markhäckande vadare med karakteristiska beteenden och anpassningar för att leva i öppna, ofta utsatta miljöer. Deras kamouflage, rörliga föringssätt och varierande försvarsmekanismer gör dem väl anpassade till livet på marken, men många arter behöver fortsatt skydd mot mänskliga störningar och habitatförluster.
Liten ringduva Charadrius dubius
Snöluggla, på stranden i Vanderberg, Kalifornien
Frågor och svar
F: Hur många arter av plommon finns det?
S: Det finns cirka 40 arter av plommon.
F: Vad heter underfamiljen som tofsvipor tillhör?
S: Tofsvipor tillhör underfamiljen Vanellinae, som är nära släkt med underfamiljen Charadriinae.
F: Hur jagar plommon efter föda?
S: Plymer jagar med synen, inte med känseln, och använder en löp-och-paus-teknik för att fånga insekter, maskar och andra ryggradslösa djur.
F: Vad är det för teknik med falsk ruvning som plommonfalkar använder?
S: Fjällpipare använder falsk ruvning genom att sitta på en imaginär boplats och ändra position som om det fanns riktiga ägg under dem, för att försvara sig mot rovdjur.
F: Vad händer när plommonens sura ämne kommer i kontakt med huden?
S: Det sura ämne som plommonen utsöndrar från en körtel i munnen orsakar en brännande känsla när det kommer i kontakt med huden.
F: Var hittar man plommon?
S: Fjällpipare finns i hela världen.
F: Har plommon korta eller långa näbbar?
S: Fjällpipare har korta näbbar.
