Förhistoriska orkaner i Atlanten före 1600 — säsonger och forskning

Förhistoriska orkaner i Atlanten före 1600 — säsonger, paleotempestologisk forskning och rekonstruerade aktivitetsmönster som avslöjar forntida orkanrisker.

Författare: Leandro Alegsa

I artikeln "The pre-1600 Atlantic hurricane seasons" behandlas alla kända tropiska cykloner i Atlanten före år 1600. För många enskilda stormar saknas detaljerade uppgifter eftersom skriftliga källor är få eller obefintliga på dessa tidiga tider och följaktligen är många rekonstruktioner osäkra. Därför beskrivs här både vad vi vet från de få bevarade historiska vittnesmålen och vad moderna naturvetenskapliga metoder (paleotempestologi) kan säga om stormaktivitet före 1600. Den årliga orkanperioden i Atlanten sträcker sig i allmänhet från 1 juni till 30 november, men både årssäsongsvariationen och längre tidsskalor påverkas av klimatvariationer.

Säsongerna för orkaner i Atlanten
Före 1600 1600-talet 1600/10-talet 1620/30-talet

Direkta observationsuppgifter för år före 1492 är i praktiken otillgängliga eftersom det inte fanns någon dokumenterad europeisk närvaro under den precolumbianska eran, och eventuella inhemska skriftliga källor i många områden saknas eller har gått förlorade. De första europeiska kontona från 1500-talet och framåt är ofta ofullständiga och ibland svåra att tolka: skillnader mellan en tropisk orkan och ett extratropiskt stormsystem tecknades inte alltid noggrant av renässansens sjömän och naturvetare, och kolonisationen av orkanpåverkade kuster började först på allvar i mitten av 1500‑talet.

Paleotempestologi: metoder för att se tillbaka i tiden

Paleotempestologi är fältet som använder geologiska och biologiska arkiv för att rekonstruera tidigare orkanaktivitet. Vanliga metoder inkluderar:

  • Översköljningslager i kustvåtmarker och laguner: Starka stormflodshändelser lämnar sand- eller gruslager ovanpå annars ler- eller torvrika sediment. Dessa lager kan dateras med radiokolmetoder (14C) eller optisk luminescens.
  • Korall- och skalfördjupningar: Koraller och musslor påverkas av förändringar i salinitet och sedimentation efter stora stormar; kemiska och tillväxtsrelaterade signaler kan indikera stormhändelser.
  • Trädensår och årsringar: Snabba förändringar i tillväxt eller skador kan i vissa fall kopplas till extrema stormar eller stormfloder nära kuster.
  • Dokumentära källor: Sjöloggar, koloniala arkiv, kyrkoböcker och andra skriftliga vittnesmål kompletterar de naturvetenskapliga spåren där sådana källor finns.

Dessa metoder ger möjlighet att rekonstruera orkanfrekvens och intensitet på tidskalor från decennier upp till tusentals år, men resultaten måste tolkas försiktigt på grund av provplockningens begränsningar, tafatta dateringar och lokal variation.

Mönster, teorier och klimatpåverkan

Paleotempestologiska studier har föreslagit att storskaliga klimatmönster påverkar var orkaner tenderar att göra landfall. En framträdande hypotes är ett slags anti‑fas mellan orkanaktiviteten längs Atlantskäret (d.v.s. östkusten) och Mexikanska golfen. En förklaring involverar förskjutningar i Azorernahöjden (Azores High) och förändringar i den nordatlantiska oscillationen (NAO):

  • När Azorernahöjden ligger mer nordostligt styrs fler banor mot Atlantkusten, vilket ökar sannolikheten för landfall där.
  • När Azorernahöjden ligger mer sydvästligt, närmare Karibien, gynnas banor mot Gulfkusten och Karibien.

Andra klimatmoduler som påverkar orkanaktivitet över längre tid är bland annat den atlantiska multidekadiska oscillationen (AMO) och Stilla havets El Niño–Southern Oscillation (ENSO), som båda kan modulera frekvens och intensitet över decennier till århundraden.

Studier pekar på perioder med relativt få stora orkaner träffande Gulfkusten (till exempel ungefär 3000–1400 f.Kr. enligt vissa sedimentstudier) och återigen under delar av det senaste årtusendet, medan andra perioder uppvisat högre aktivitet. Mellan dessa faser finns hyperaktiva intervall—i vissa rekonstruktioner ungefär från omkring 1400 f.Kr. till cirka 1000 e.Kr.—då sannolikheten för katastrofala landfall i Gulfen ökade markant (i vissa studier uppskattat till 3–5 gånger högre än under lugnare perioder). På Atlantkusten visar vissa rekonstruktioner en fördubbling av landfallssannolikheten under det senaste årtusendet jämfört med för 1 500–2 000 år sedan. Observera att dessa tidsangivelser och multiplar är approximativa och varierar mellan studier beroende på provplatser och metoder.

Begränsningar och osäkerheter

Rekonstruktioner av förhistoriska orkaner kommer med flera osäkerheter:

  • Lokala förhållanden påverkar om och hur ett stormevent registreras i sedimentarkiven — inte alla orkaner lämnar synliga avtryck.
  • Dateringsosäkerheter och störningar i sedimenten kan göra det svårt att bestämma exakt när en händelse inträffade.
  • Tolkningen av översköljningslager som orsakade av tropiska cykloner kontra andra extrema händelser (tsunamis, kraftiga extratropiska stormar) kräver försiktighet och flera stödlinjer.
  • Regional variation i klimatdrivna mönster innebär att ett område kan uppleva en aktiv period samtidigt som ett annat är relativt lugnt.

Praktiska konsekvenser och fortsatt forskning

Kunskap om långa tidsskalsvariationer i orkanaktivitet är viktig för att bedöma långsiktig risk för kustsamhällen, särskilt när den moderna havsnivåhöjningen adderas till stormflodsrisken. Pågående forskning fokuserar på fler provlokaler längs kusterna, förbättrade dateringsmetoder och integrering av geologiska data med klimatmodeller för att bättre skilja naturlig variabilitet från klimatförändringsdrivna trender.

Sammanfattningsvis ger paleotempestologi värdefulla insikter i hur orkanaktiviteten i Atlanten varierat långt tillbaka i tiden, men resultaten måste alltid tolkas med hänsyn till metodologiska begränsningar och lokal komplexitet. Fortsatt tvärvetenskapligt arbete kommer att förbättra precisionen i dessa rekonstruktioner och därmed vår förståelse av framtida risker.


 

Stormar

Före 1525

År

Plats

Datum

Dödsfall

Skador/Noter

1494

Hispaniola

16 juni

N/A

Möjlig orkan; kan ha varit den första orkanen på västra halvklotet som observerades och rapporterades av européer.

1495

Västindien

N/A

N/A

3 fartyg sjönk, den tidigaste säkra rapporten om en orkan kom från Christofer Columbus; "Inget annat än Guds tjänst och monarkins utbredning skulle utsätta mig för en sådan fara".

1500

Bahamas

Juli

N/A

2 fartyg förstörda

1502

Hispaniola

1 juli

N/A

20 fartyg, alla ombord dog

1502

Offshore Dominikanska republiken

11 juli

500

N/A

1502

Honduras

16 september

N/A

1 fartyg sjönk, alla drunknade ombord.

1504

Colombias nordkust

N/A

175

N/A

1508

Dominikanska republiken

12 augusti

Många

Förstörde hela befolkningen i Buenaventura.

1509

Santo Domingo

29 juli

N/A

Måttlig skada

1515

Puerto Rico

Juli

Många infödda

N/A

1519

Jamaica

N/A

N/A

Fartyget sjönk, 18 överlevde

1520

Dominikanska republiken

N/A

N/A

N/A

1523

Floridas västkust

N/A

N/A

2 fartyg och deras besättningar förlorade

1524

Kuba

Oktober

73

N/A

1525-1549

År

Plats

Datum

Dödsfall

Skador/Noter

1525

Västra Kuba

I slutet av oktober

73

N/A

1525

Honduras

N/A

N/A

N/A

1526

Wilmington, North Carolina

Juni

N/A

1 spanskt fartyg förlorat

1527

Västra Kuba

Oktober

70

Svåra översvämningar

1527

nära Mississippis mynning

23 oktober

okänd

möjligen i samband med föregående storm; pråmar under Panifo de Narvaez kastas som drivved

1527

Övre Texas-kusten

November

200

1 av endast 2 orkaner i Texas i november, handelsflottan förstördes

1527

Dominikanska republiken

N/A

N/A

gick i land i Santo Domingo

1529

Puerto Rico

28-29 juli

N/A

gick i land i San Juan de Puerto Rico

1530

Puerto Rico

31 augusti

"Otaligt antal dödsfall genom drunkning"

N/A

1533

Puerto Rico

N/A

Många slavar dödades

Eventuellt 3 orkaner

1537

Puerto Rico

N/A

Många slavar drunknade

N/A

1537

Nordvästra Kuba

N/A

N/A

2 fartyg förlorade

1545

Dominikanska republiken

20 augusti

Många

N/A

1545

Mexiko

N/A

N/A

1 fartyg förlorat

1545

Kuba

N/A

N/A

gick i land i Havanna

1546

Dominikanska republiken

N/A

N/A

N/A

1546

Puerto Rico

24 augusti

N/A

gick i land i San Juan de Puerto Rico

1550-1574

År

Plats

Datum

Dödsfall

Skador/Noter

1550

Florida Keys

N/A

N/A

Fartyg förlorat nära Havanna

1551

Hondurasbukten

N/A

Många

Ett fartyg sjönk, alla drunknade

1552

Dominikanska republiken

28-29 augusti

N/A

gick i land i Santo Domingo

1552

Mexiko

2-4 september

N/A

gick i land vid Vera Cruz

1552

Florida

3-6 september

N/A

N/A

1553

Västra Florida

N/A

700

N/A

1553

Texas

N/A

Många drunkningar

Sexton fartyg förlorade

1554

Kuba

November

N/A

Ett fartyg sjönk

1554

Södra Texas

N/A

N/A

Tre fartyg förlorade

1559

Västra Florida

20 augusti

500

N/A

1565

Offshore östra Florida

22 september

N/A

Franska fartyg som förlorats till sjöss

1566

Östra Florida

13 september

N/A

N/A

1566

Offshore östra Florida

24 september

N/A

N/A

1566

Mexikanska golfen

N/A

5+

Fyra fartyg förstörda

1567

Nära Dominica

N/A

N/A

Sex fartyg förstörda

1569

Bahamas

Sep.

N/A

passerade Bahamaskanalen

1571

Kuba/Jamaica

18-21 oktober

N/A

N/A

1571

St. Augustine, Florida

N/A

N/A

Kraftiga översvämningar, två fartyg förlorade

1575-1599

År

Plats

Datum

Dödsfall

Skador/Noter

1576

Dominikanska republiken

N/A

N/A

gick i land i Monte Cristi-provinsen

1577

Kuba/Jamaica

Aug./Sep.

N/A

N/A

1578

Dominikanska republiken

N/A

N/A

landade vid Ocoa

1578

Kuba/Jamaica

Okt.

N/A

N/A

1579

Atlanten

N/A

N/A

Den spanska armadas 600 ton tunga Almirante sänktes

1579

Jamaica

N/A

N/A

N/A

1579

Bermudas

13 september

N/A

N/A

1579

Bermudas

26 september

N/A

N/A

1583

Dominikanska republiken

19 augusti

N/A

gick i land i Santo Domingo

1586

Roanoke Island

23 juni - 26 juni

N/A

Den första av många stormar som drabbade den första koloniala bosättningen

1586

Bahamas

N/A

N/A

Nio fartyg förlorade, eventuellt i samband med ovanstående

1587

Roanoke Island

31 augusti

N/A

Sir Francis Drake behövde sex dagar för att omgruppera sig i Roanoke efter stormen.

1588

Roanoke Island

N/A

116

Tredje av fyra orkaner som drabbat området på fem år

1588

Kuba

20 september

N/A

landade i närheten av Havanna

1588

Colombia

4-6 november

N/A

landade i närheten av Cartagena de Indias.

1589

Leewardöarna

7 augusti

N/A

N/A

1589

Bahamas

9 september

N/A

fyra fartyg sjönk

1590

Mexikanska golfen

"I början av 1590"

1000

N/A

1591

Atlanten

10 augusti

501

Vågor och regn, tjugotvå fartyg förlorade

1591

Florida

September

N/A

landade i närheten av Las Tortugas

1591

Puerto Rico

21 september

N/A

N/A

1591

Kuba

24 september

N/A

N/A

1594

Karibiska havet

N/A

N/A

Ett fartyg förlorat

1595

Kuba

29-30 augusti

N/A

N/A

1599

Florida

22 september

N/A

landade i närheten av St. Augustine



 

Relaterade sidor

 

Frågor och svar

F: Vad är den atlantiska orkansäsongen före 1600?


S: Den atlantiska orkansäsongen före 1600 avser alla kända tropiska cykloner i Atlanten som inträffade före 1600.

F: När sker den mesta bildningen av tropiska cykloner?


S: De flesta tropiska cykloner bildas mellan den 1 juni och den 30 november.

F: Finns det några uppgifter om åren före 1492?


S: Nej, det finns inga register för åren före 1492 eftersom det inte fanns några register under den precolumbianska eran och de register som kan ha funnits en gång i tiden har sedan länge gått förlorade.

F: Förstod renässansforskare och sjömän skillnaden mellan en orkan och ett extratropiskt system?


S: Nej, skillnaden mellan en orkan och ett extratropiskt system förstods inte av renässansens vetenskapsmän och sjömän.

F: Vad är paleotempestologisk forskning?


S: Paleotempestologisk forskning är en typ av forskning som gör det möjligt att rekonstruera förhistoriska orkanaktivitetstrender på tidsskalor från århundraden till årtusenden.

F: Finns det ett anti-fasmönster mellan Mexikanska golfen och Atlantkusten?


Svar: Ja, det har föreslagits att det finns ett antifasmönster mellan Mexikanska golfen och Atlantkusten. Under lugna perioder styrs fler orkaner mot Atlantkusten medan fler orkaner styrs mot Gulfkusten under hyperaktiva perioder.

Fråga: Har risken för att orkaner som når land fördubblats under det senaste årtusendet jämfört med ett och ett halvt årtusende tidigare?


Svar: Ja, risken för att orkaner ska nå land har fördubblats under det senaste årtusendet jämfört med ett och ett halvt årtusende tidigare på Atlantkusten.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3