Förhistoriska orkaner i Atlanten före 1600 — säsonger och forskning
Förhistoriska orkaner i Atlanten före 1600 — säsonger, paleotempestologisk forskning och rekonstruerade aktivitetsmönster som avslöjar forntida orkanrisker.
I artikeln "The pre-1600 Atlantic hurricane seasons" behandlas alla kända tropiska cykloner i Atlanten före år 1600. För många enskilda stormar saknas detaljerade uppgifter eftersom skriftliga källor är få eller obefintliga på dessa tidiga tider och följaktligen är många rekonstruktioner osäkra. Därför beskrivs här både vad vi vet från de få bevarade historiska vittnesmålen och vad moderna naturvetenskapliga metoder (paleotempestologi) kan säga om stormaktivitet före 1600. Den årliga orkanperioden i Atlanten sträcker sig i allmänhet från 1 juni till 30 november, men både årssäsongsvariationen och längre tidsskalor påverkas av klimatvariationer.
Säsongerna för orkaner i Atlanten
Före 1600 1600-talet 1600/10-talet 1620/30-talet
Direkta observationsuppgifter för år före 1492 är i praktiken otillgängliga eftersom det inte fanns någon dokumenterad europeisk närvaro under den precolumbianska eran, och eventuella inhemska skriftliga källor i många områden saknas eller har gått förlorade. De första europeiska kontona från 1500-talet och framåt är ofta ofullständiga och ibland svåra att tolka: skillnader mellan en tropisk orkan och ett extratropiskt stormsystem tecknades inte alltid noggrant av renässansens sjömän och naturvetare, och kolonisationen av orkanpåverkade kuster började först på allvar i mitten av 1500‑talet.
Paleotempestologi: metoder för att se tillbaka i tiden
Paleotempestologi är fältet som använder geologiska och biologiska arkiv för att rekonstruera tidigare orkanaktivitet. Vanliga metoder inkluderar:
- Översköljningslager i kustvåtmarker och laguner: Starka stormflodshändelser lämnar sand- eller gruslager ovanpå annars ler- eller torvrika sediment. Dessa lager kan dateras med radiokolmetoder (14C) eller optisk luminescens.
- Korall- och skalfördjupningar: Koraller och musslor påverkas av förändringar i salinitet och sedimentation efter stora stormar; kemiska och tillväxtsrelaterade signaler kan indikera stormhändelser.
- Trädensår och årsringar: Snabba förändringar i tillväxt eller skador kan i vissa fall kopplas till extrema stormar eller stormfloder nära kuster.
- Dokumentära källor: Sjöloggar, koloniala arkiv, kyrkoböcker och andra skriftliga vittnesmål kompletterar de naturvetenskapliga spåren där sådana källor finns.
Dessa metoder ger möjlighet att rekonstruera orkanfrekvens och intensitet på tidskalor från decennier upp till tusentals år, men resultaten måste tolkas försiktigt på grund av provplockningens begränsningar, tafatta dateringar och lokal variation.
Mönster, teorier och klimatpåverkan
Paleotempestologiska studier har föreslagit att storskaliga klimatmönster påverkar var orkaner tenderar att göra landfall. En framträdande hypotes är ett slags anti‑fas mellan orkanaktiviteten längs Atlantskäret (d.v.s. östkusten) och Mexikanska golfen. En förklaring involverar förskjutningar i Azorernahöjden (Azores High) och förändringar i den nordatlantiska oscillationen (NAO):
- När Azorernahöjden ligger mer nordostligt styrs fler banor mot Atlantkusten, vilket ökar sannolikheten för landfall där.
- När Azorernahöjden ligger mer sydvästligt, närmare Karibien, gynnas banor mot Gulfkusten och Karibien.
Andra klimatmoduler som påverkar orkanaktivitet över längre tid är bland annat den atlantiska multidekadiska oscillationen (AMO) och Stilla havets El Niño–Southern Oscillation (ENSO), som båda kan modulera frekvens och intensitet över decennier till århundraden.
Studier pekar på perioder med relativt få stora orkaner träffande Gulfkusten (till exempel ungefär 3000–1400 f.Kr. enligt vissa sedimentstudier) och återigen under delar av det senaste årtusendet, medan andra perioder uppvisat högre aktivitet. Mellan dessa faser finns hyperaktiva intervall—i vissa rekonstruktioner ungefär från omkring 1400 f.Kr. till cirka 1000 e.Kr.—då sannolikheten för katastrofala landfall i Gulfen ökade markant (i vissa studier uppskattat till 3–5 gånger högre än under lugnare perioder). På Atlantkusten visar vissa rekonstruktioner en fördubbling av landfallssannolikheten under det senaste årtusendet jämfört med för 1 500–2 000 år sedan. Observera att dessa tidsangivelser och multiplar är approximativa och varierar mellan studier beroende på provplatser och metoder.
Begränsningar och osäkerheter
Rekonstruktioner av förhistoriska orkaner kommer med flera osäkerheter:
- Lokala förhållanden påverkar om och hur ett stormevent registreras i sedimentarkiven — inte alla orkaner lämnar synliga avtryck.
- Dateringsosäkerheter och störningar i sedimenten kan göra det svårt att bestämma exakt när en händelse inträffade.
- Tolkningen av översköljningslager som orsakade av tropiska cykloner kontra andra extrema händelser (tsunamis, kraftiga extratropiska stormar) kräver försiktighet och flera stödlinjer.
- Regional variation i klimatdrivna mönster innebär att ett område kan uppleva en aktiv period samtidigt som ett annat är relativt lugnt.
Praktiska konsekvenser och fortsatt forskning
Kunskap om långa tidsskalsvariationer i orkanaktivitet är viktig för att bedöma långsiktig risk för kustsamhällen, särskilt när den moderna havsnivåhöjningen adderas till stormflodsrisken. Pågående forskning fokuserar på fler provlokaler längs kusterna, förbättrade dateringsmetoder och integrering av geologiska data med klimatmodeller för att bättre skilja naturlig variabilitet från klimatförändringsdrivna trender.
Sammanfattningsvis ger paleotempestologi värdefulla insikter i hur orkanaktiviteten i Atlanten varierat långt tillbaka i tiden, men resultaten måste alltid tolkas med hänsyn till metodologiska begränsningar och lokal komplexitet. Fortsatt tvärvetenskapligt arbete kommer att förbättra precisionen i dessa rekonstruktioner och därmed vår förståelse av framtida risker.
Stormar
Före 1525
År | Plats | Datum | Dödsfall | Skador/Noter |
1494 | 16 juni | N/A | Möjlig orkan; kan ha varit den första orkanen på västra halvklotet som observerades och rapporterades av européer. | |
1495 | N/A | N/A | 3 fartyg sjönk, den tidigaste säkra rapporten om en orkan kom från Christofer Columbus; "Inget annat än Guds tjänst och monarkins utbredning skulle utsätta mig för en sådan fara". | |
1500 | Juli | N/A | 2 fartyg förstörda | |
1502 | 1 juli | N/A | 20 fartyg, alla ombord dog | |
1502 | Offshore Dominikanska republiken | 11 juli | 500 | N/A |
1502 | Honduras | 16 september | N/A | 1 fartyg sjönk, alla drunknade ombord. |
1504 | Colombias nordkust | N/A | 175 | N/A |
1508 | Dominikanska republiken | 12 augusti | Många | Förstörde hela befolkningen i Buenaventura. |
1509 | 29 juli | N/A | Måttlig skada | |
1515 | Puerto Rico | Juli | Många infödda | N/A |
1519 | N/A | N/A | Fartyget sjönk, 18 överlevde | |
1520 | Dominikanska republiken | N/A | N/A | N/A |
1523 | Floridas västkust | N/A | N/A | 2 fartyg och deras besättningar förlorade |
1524 | Kuba | Oktober | 73 | N/A |
1525-1549
År | Plats | Datum | Dödsfall | Skador/Noter |
1525 | Västra Kuba | I slutet av oktober | 73 | N/A |
1525 | Honduras | N/A | N/A | N/A |
1526 | Wilmington, North Carolina | Juni | N/A | 1 spanskt fartyg förlorat |
1527 | Västra Kuba | Oktober | 70 | Svåra översvämningar |
1527 | nära Mississippis mynning | 23 oktober | okänd | möjligen i samband med föregående storm; pråmar under Panifo de Narvaez kastas som drivved |
1527 | Övre Texas-kusten | November | 200 | 1 av endast 2 orkaner i Texas i november, handelsflottan förstördes |
1527 | Dominikanska republiken | N/A | N/A | gick i land i Santo Domingo |
1529 | Puerto Rico | 28-29 juli | N/A | gick i land i San Juan de Puerto Rico |
1530 | Puerto Rico | 31 augusti | "Otaligt antal dödsfall genom drunkning" | N/A |
1533 | Puerto Rico | N/A | Många slavar dödades | Eventuellt 3 orkaner |
1537 | Puerto Rico | N/A | Många slavar drunknade | N/A |
1537 | Nordvästra Kuba | N/A | N/A | 2 fartyg förlorade |
1545 | Dominikanska republiken | 20 augusti | Många | N/A |
1545 | N/A | N/A | 1 fartyg förlorat | |
1545 | Kuba | N/A | N/A | gick i land i Havanna |
1546 | Dominikanska republiken | N/A | N/A | N/A |
1546 | Puerto Rico | 24 augusti | N/A | gick i land i San Juan de Puerto Rico |
1550-1574
År | Plats | Datum | Dödsfall | Skador/Noter |
1550 | Florida Keys | N/A | N/A | Fartyg förlorat nära Havanna |
1551 | Hondurasbukten | N/A | Många | Ett fartyg sjönk, alla drunknade |
1552 | Dominikanska republiken | 28-29 augusti | N/A | gick i land i Santo Domingo |
1552 | 2-4 september | N/A | gick i land vid Vera Cruz | |
1552 | 3-6 september | N/A | N/A | |
1553 | Västra Florida | N/A | 700 | N/A |
1553 | Texas | N/A | Många drunkningar | Sexton fartyg förlorade |
1554 | Kuba | November | N/A | Ett fartyg sjönk |
1554 | Södra Texas | N/A | N/A | Tre fartyg förlorade |
1559 | Västra Florida | 20 augusti | 500 | N/A |
1565 | Offshore östra Florida | 22 september | N/A | Franska fartyg som förlorats till sjöss |
1566 | Östra Florida | 13 september | N/A | N/A |
1566 | Offshore östra Florida | 24 september | N/A | N/A |
1566 | Mexikanska golfen | N/A | 5+ | Fyra fartyg förstörda |
1567 | Nära Dominica | N/A | N/A | Sex fartyg förstörda |
1569 | Sep. | N/A | passerade Bahamaskanalen | |
1571 | Kuba/Jamaica | 18-21 oktober | N/A | N/A |
1571 | St. Augustine, Florida | N/A | N/A | Kraftiga översvämningar, två fartyg förlorade |
1575-1599
År | Plats | Datum | Dödsfall | Skador/Noter |
1576 | Dominikanska republiken | N/A | N/A | gick i land i Monte Cristi-provinsen |
1577 | Aug./Sep. | N/A | N/A | |
1578 | Dominikanska republiken | N/A | N/A | landade vid Ocoa |
1578 | Kuba/Jamaica | Okt. | N/A | N/A |
1579 | Atlanten | N/A | N/A | Den spanska armadas 600 ton tunga Almirante sänktes |
1579 | Jamaica | N/A | N/A | N/A |
1579 | Bermudas | 13 september | N/A | N/A |
1579 | Bermudas | 26 september | N/A | N/A |
1583 | Dominikanska republiken | 19 augusti | N/A | gick i land i Santo Domingo |
1586 | Roanoke Island | 23 juni - 26 juni | N/A | Den första av många stormar som drabbade den första koloniala bosättningen |
1586 | N/A | N/A | Nio fartyg förlorade, eventuellt i samband med ovanstående | |
1587 | Roanoke Island | 31 augusti | N/A | Sir Francis Drake behövde sex dagar för att omgruppera sig i Roanoke efter stormen. |
1588 | Roanoke Island | N/A | 116 | Tredje av fyra orkaner som drabbat området på fem år |
1588 | Kuba | 20 september | N/A | landade i närheten av Havanna |
1588 | 4-6 november | N/A | landade i närheten av Cartagena de Indias. | |
1589 | Leewardöarna | 7 augusti | N/A | N/A |
1589 | 9 september | N/A | fyra fartyg sjönk | |
1590 | Mexikanska golfen | "I början av 1590" | 1000 | N/A |
1591 | Atlanten | 10 augusti | 501 | Vågor och regn, tjugotvå fartyg förlorade |
1591 | September | N/A | landade i närheten av Las Tortugas | |
1591 | Puerto Rico | 21 september | N/A | N/A |
1591 | Kuba | 24 september | N/A | N/A |
1594 | Karibiska havet | N/A | N/A | Ett fartyg förlorat |
1595 | Kuba | 29-30 augusti | N/A | N/A |
1599 | 22 september | N/A | landade i närheten av St. Augustine |
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är den atlantiska orkansäsongen före 1600?
S: Den atlantiska orkansäsongen före 1600 avser alla kända tropiska cykloner i Atlanten som inträffade före 1600.
F: När sker den mesta bildningen av tropiska cykloner?
S: De flesta tropiska cykloner bildas mellan den 1 juni och den 30 november.
F: Finns det några uppgifter om åren före 1492?
S: Nej, det finns inga register för åren före 1492 eftersom det inte fanns några register under den precolumbianska eran och de register som kan ha funnits en gång i tiden har sedan länge gått förlorade.
F: Förstod renässansforskare och sjömän skillnaden mellan en orkan och ett extratropiskt system?
S: Nej, skillnaden mellan en orkan och ett extratropiskt system förstods inte av renässansens vetenskapsmän och sjömän.
F: Vad är paleotempestologisk forskning?
S: Paleotempestologisk forskning är en typ av forskning som gör det möjligt att rekonstruera förhistoriska orkanaktivitetstrender på tidsskalor från århundraden till årtusenden.
F: Finns det ett anti-fasmönster mellan Mexikanska golfen och Atlantkusten?
Svar: Ja, det har föreslagits att det finns ett antifasmönster mellan Mexikanska golfen och Atlantkusten. Under lugna perioder styrs fler orkaner mot Atlantkusten medan fler orkaner styrs mot Gulfkusten under hyperaktiva perioder.
Fråga: Har risken för att orkaner som når land fördubblats under det senaste årtusendet jämfört med ett och ett halvt årtusende tidigare?
Svar: Ja, risken för att orkaner ska nå land har fördubblats under det senaste årtusendet jämfört med ett och ett halvt årtusende tidigare på Atlantkusten.
Sök