Theresa Mary, Lady May (född Brasier, 1 oktober 1956) är en brittisk politiker som tjänstgjorde som Storbritanniens premiärminister 2016–2019. Hon var ledare för det konservativa partiet (Conservative Party) under samma period och är den andra kvinnan i modern tid att inneha posten som premiärminister efter Margaret Thatcher.
Tidigt liv och utbildning
Theresa May föddes i Eastbourne i Sussex som dotter till prästen Hubert Brasier och Zaidee Mary. Hon växte upp i Oxfordshire och studerade geografi vid St Hugh's College vid universitetet i Oxford, där hon tog examen på 1970-talet. Efter studierna arbetade hon inom finanssektorn, bland annat vid Bank of England, innan hon gick in i politiken på heltid.
Politisk karriär före premiärministerskapet
May valdes till parlamentsledamot för valkretsen Maidenhead i underhuset vid valet 1997 och har representerat Maidenhead fasta sedan dess. Under åren i opposition innehade hon flera skuggministerposter. När konservativa vann regeringsmakten 2010 utsågs hon till inrikesminister, en post hon hade 2010–2016. Som inrikesminister drev hon bland annat frågor om polis och gränskontroll samt var initiativtagare till Modern Slavery Act 2015. Hon tjänstgjorde också som minister med ansvar för kvinnor och jämlikhet.
Premiärminister och Brexit
Efter David Camerons avgång i kölvattnet av folkomröstningen om EU-medlemskap blev Theresa May partiledare och tillträdde som premiärminister i juli 2016. Som premiärminister hade hon huvudansvaret för regeringens hantering av Brexit. Hon aktiverade artikel 50 och inledde förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Hennes regering presenterade ett utträdesavtal (withdrawal agreement) och ett politiskt överenskommelseförslag (bland annat kända formuleringar kring Chequers-planen) som mötte hård kritik både inom hennes parti och från oppositionshåll.
May utlyste ett nyval i juni 2017 i syfte att befästa sitt mandat, men det slutade med att de konservativa förlorade sin absoluta majoritet i underhuset. Efter valet bildade regeringen en minoritetsregering som stödde sig på ett förhandlat stödavtal med det nordirländska partiet DUP.
Under 2018–2019 röstade underhuset upprepade gånger nej till hennes brexitförslag. Den 12 december 2018 lämnade 48 konservativa parlamentsledamöter in misstroendeförklaringar till ordföranden för 1922 års kommitté, Sir Graham Brady, vilket utlöste en intern förtroendeomröstning. May vann den omröstningen med stöd från omkring 200 konservativa ledamöter. Den 15 januari 2019 föll hennes brexitavtal i underhuset med 432 röster mot 202 – regeringens största nederlag i modern tid – och oppositionsledaren Jeremy Corbyn väckte ett misstroendevotum mot hennes ministerium, vilket regeringen klarade av med 325 röster mot 306. Hennes utträdesavtal röstades ned vid flera tillfällen och förhandlingarna ledde till politisk återvändsgränd.
Avgång och efterspel
I mars 2019 meddelade May att hon skulle avgå som premiärminister om parlamentet antog hennes brexitavtal, för att lämna plats åt en ny ledare inför den andra fasen av förhandlingarna om det framtida förhållandet till EU. Den 24 maj 2019 meddelade hon att hon skulle avgå som partiledare den 7 juni och att hon skulle stanna kvar som premiärminister tills en efterträdare valts. Hon efterträddes senare av Boris Johnson, som tillträdde som premiärminister i juli 2019.
Politik, stil och arv
Theresa Mays tid som premiärminister präglades av försök att balansera interna konservativa stridigheter, svårigheterna i Brexitförhandlingarna och hanteringen av säkerhetspolitiska frågor. Som politiker beskrevs hon ofta som mån om ordning och stabilitet, med fokus på lag och ordning, gränskontroll och att bekämpa modern slaveri. Hennes tid vid makten har lett till delade bedömningar: många uppmärksammar hennes tekniska kompetens och tålmodiga stil, medan kritiker menar att hon inte lyckades ena partiet eller parlamentet kring en hållbar Brexit-lösning.
Privatliv
Theresa May är gift med Philip May sedan 1980, som arbetar inom finanssektorn. Paret har inga barn. Hon använder titeln Lady May som formell del av sitt namn och efterträdde senare rollen som ordförande (Chair-in-Office) för Commonwealth vid Commonwealth Heads of Government Meeting i London 2018, en funktion som följer rollen som regeringens representant för Storbritannien under CHOGM-sällskapet.
Sammanfattningsvis var Theresa May en centralt positionerad konservativ ledare vars premiärministerperiod dominerades av Brexit-frågan och dess politiska följder, med ett arv som fortfarande diskuteras i brittisk politik.
