Havssköldpaddor – arter, storlek och utbredning i världshaven

Upptäck havssköldpaddor — arter, storlek och utbredning i världshaven. Fakta om lädersköldpaddan, artjämförelser och var de lever. Läs mer!

Havssköldpaddor (Chelonioidea) är sköldpaddor som lever i världens hav — de förekommer i alla stora hav utom Ishavet, och flera arter gör långa havsvandringar mellan födosöksområden och häckstränder. Ordet "sea turtle" är vanligt i amerikansk engelska; i brittisk engelska används ofta "turtle" för havslevande arter, medan vissa sötvattenschelonier kallas "terrapiner" och landlevande arter kallas sköldpaddor (tortoises).

Arter och storlek

Det finns sju levande arter av havssköldpaddor. De vanligaste engelska namnen nämns här tillsammans med några mått och korta beskrivningar:

• Kemp's ridley (Lepidochelys kempii) – en av de minsta arterna och mycket sällsynt; adulta individer blir ofta runt 60–70 cm långa.
• Flatback (Natator depressus) – förekommer endast vid Australiens norra kust (Australiens nordliga vatten) och är plattare i formen; vuxna når ofta upp till omkring 1 m.
• Green (grön havssköldpadda) (Chelonia mydas) – ungdjur är mer köttätande men vuxna är till stor del växtätare; längd cirka 0,8–1,2 m.
• Olive Ridley (Lepidochelys olivacea) – en relativt liten art som ofta bildar stora häckningsansamlingar (arribadas); mått omkring 60–70 cm.
• Loggerhead (Caretta caretta) – kraftig sköld och stor huvudkäft; vanligtvis 0,7–1,2 m lång.
• Hawksbill (Eretmochelys imbricata) – ofta associerad med korallrev, har en näbb-liknande nos och vackra sköldplåtar; vanligtvis 0,6–1,0 m.
• Leatherback (Dermochelys coriacea) – den största levande sköldpaddsarten och den enda medlemmen i familjen Dermochelyidae. Fullvuxna lädersköldpaddor kan bli uppåt 1,5–2 m i skal-längd (rygglängd), 1–1,5 m i bredd och väga flera hundra kilo — i vissa fall nära 600–900 kg.

De övriga arterna (utom lädersköldpaddan) räknas i familjen Cheloniidae. Storleken varierar mellan arterna och mellan individer beroende på kön, ålder och regionala skillnader.

Utbredning och vandringar

Havssköldpaddor finns i tropiska, subtropiska och tempererade havsområden. Vissa arter, som lädersköldpaddan, är mycket pelagiska och kan påträffas långt ute på öppet hav och vandra över hela oceaner, medan andra arter håller sig närmare kuster, laguner och korallrev. Flatback är geografiskt begränsad till norra Australien. Kemp's ridley häckar framförallt i Mexikanska golfen, medan olive ridley och green har bredare tropisk utbredning i Indiska oceanen och Stilla havet. Loggerhead finns i både tropiska och tempererade vatten, ofta längs kontinentalsocklar.

Ekologi och beteende

• Kost: Arterna skiljer sig i diet. Vuxna gröna sköldpaddor äter huvudsakligen sjögräs och alger, hawksbill föredrar ofta skaldjur och svampdjur på korallrev, loggerhead har kraftiga käkar för hårda byten som kräftdjur och snäckor, och lädersköldpaddan äter till stor del gelédjur som maneter.
• Fortplantning: Honorna återvänder ofta till samma strand (natalstrand) där de kläcktes för att lägga ägg. En hona lägger flera grafer per säsong, varje graff innehåller vanligtvis mellan cirka 50 och 200 ägg beroende på art. Inkubationstiden är vanligen 6–10 veckor. Könsbestämning hos ungar är temperaturberoende — varmare sand ger oftast fler honor.
• Hatchlings: Nykläckta ungar gräver sig upp ur boet och skyndar mot havet, där de är mycket sårbara för rovdjur och mänskliga störningar.
• Livslängd: Många arter blir könsmogna först efter flera decennier och kan leva flera decennier i det vilda.

Hot och bevarande

Havssköldpaddor hotas av en rad mänskliga aktiviteter och miljöförändringar:

• Fiske — fångst som bifångst i trål, långrev och nät är en av de största orsakerna till dödlighet.
• Habitatförlust — utbyggnad av stränder, ljusföroreningar och störningar påverkar häckning och överlevnad av ungar.
• Äggplundring och illegal handel — insamling av ägg, kött och sköldplattor skadar populationer.
• Föroreningar — plast i haven misstas för föda (särskilt maneter) och orsakar kvävning eller blockering, oljespill och kemikalier skadar hälsan.
• Klimatförändringar — stigande havsnivåer hotar häckstränder och förändrade sandtemperaturer påverkar könsfördelningen hos ungarna.

Flera internationella avtal och lokala skyddsåtgärder arbetar för att bevara arter och habitat: många arter listas i CITES och skyddas nationellt genom jaktförbud, skydd av häckstränder, minskad bifångst (t.ex. användning av TEDs i trålredskap) och återställningsprogram. Bevarandeinsatser kräver ofta internationellt samarbete eftersom sköldpaddorna vandrar över hela havsområden.

Vad du kan göra

Som privatperson kan du bidra genom att minska plastanvändning, rapportera och stödja lokala skyddsprojekt, undvika att störa häckande sköldpaddor eller deras bo och stödja fiskemetoder som minskar bifångst. Information och lokalt engagemang är viktiga för att skydda dessa långlivade och långsamt reproducerande arter.

Frågor och svar

F: Vad är havssköldpaddor?

F: Vad är skillnaden mellan amerikansk engelska och brittisk engelska när det gäller att namnge havssköldpaddor?

F: Hur gamla är sköldpaddor jämfört med ormar och krokodiler?

F: Hur många arter av havssköldpaddor finns det?

F: Vilken familj av havssköldpaddor tillhör havslädersköldpaddan?

F: Hur stor är en fullvuxen havslädersköldpadda?

F: Var finns den plattryggade sköldpaddan?

Sök med bokstav