Sjöhästar är en grupp fiskar som ofta väcker uppmärksamhet på grund av sitt utseende. Sjöhästar är en typ av teleostfiskar. De tillhör släktet Hippocampus. Namnet "sjöhäst" kommer av att huvudets form liknar ett hästhuvud. Det finns ungefär 32–48 arter beroende på hur man räknar och nya arter beskrivs ibland. Många arter finns i tropiska och subtropiska hav, men en del lever även i tempererade områden.

Utseende och anatomi

Sjöhästar har ett karakteristiskt huvud med lång pipliknande nos, en upprest kropp täckt av benplattor istället för fjäll och en förmåga att greppa fast med en förlängd, förhållandevis rörlig svans. De har en liten ryggfena som driver fram dem och små bröstfenor vid huvudet som styr riktningen. Storleken varierar mellan arterna — från bara ett par centimeter upp till cirka 30–35 cm för de största arterna.

Arter och utbredning

Antalet kända arter ligger i dag runt 32–48. Arterna förekommer runtom i världen, ofta nära kuster där det finns växtlighet eller strukturer att greppa tag i, såsom sjögräsängar, korallrev, mangrovevillor och tångbälten. Vissa arter har mycket begränsade utbredningsområden medan andra är mer spridda.

Livsmiljö och beteende

Sjöhästar är långsamma simmare och använder sin svans för att fästa sig vid vegetation eller koraller för att inte driva bort i strömmen. De är i allmänhet territoriella och kan upprätthålla parband under reproduktionssäsongen — i vissa fall bildas monogama par som upprätthåller dagliga hälsningsritualer. De är skickliga på att sitta still och vänta på byte.

Föda

Sjöhästar äter små planktoniska och bentiska djur, framför allt små kräftdjur som mysis och copepoder. De har ingen riktig tuggningsförmåga utan suger snabbt in bytet genom sin pipliknande mun med hjälp av vakuum (sugfoder).

Fortplantning

En av sjöhästens mest välkända egenskaper är att hannen blir gravid. Honan överför äggen till hanens buk- eller bukhåleliknande fosterficka där befruktning och embryoutveckling sker. Hanen bär äggen tills de kläcks och föder levande ungar. Antalet ungar per kull varierar mellan arter, från några tiotal till flera tusen små sjöhästar. Fortplantningstider och beteenden varierar mellan arter och lokaler.

Kamouflage och färgförändring

Sjöhästar använder kamouflage för att undvika rovdjur och för att smälta in i sin omgivning. De kan ändra färg över dagar eller timmar beroende på bakgrund, stress eller sociala signaler. Vissa arter har hudutskott som efterliknar sjögräs eller korall, vilket förstärker deras maskering.

Hot, bevarande och mänsklig påverkan

Sjöhästar hotas av förstörd livsmiljö (till exempel förlust av sjögräsängar och korallrev), överfiske och bifångst i trålfiske samt insamling till traditionell medicin och akvariehandel. Klimatförändringar och försämrad vattenkvalitet påverkar också populationerna. Flera arter är därför listade i CITES och på IUCN:s rödlista med olika bevarandestatus. Bevarandeinsatser innefattar skydd av habitat, reglerad handel, forskning och uppfödning i fångenskap för att minska trycket på vilda bestånd.

Sjöhästar i akvarier

Att hålla sjöhästar i akvarium kräver särskild kunskap: de behöver stabil vattenkvalitet, lagom strömmar, lämpliga fästanordningar (sjögräs, konstväxter) och tillgång till levande eller levande foder (till exempel mysis). Det är bättre för vilda populationer om hobbyakvarister köper uppfödda djur istället för att samla in vilda exemplar.

Sammanfattning: Sjöhästar i släktet Hippocampus är unika fiskar med ovanlig fortplantning, goda kamouflageförmågor och ett stort behov av välbevarade kustområden. För att säkra deras framtid krävs skydd av livsmiljöer, reglerad handel och ökad kunskap om arternas biologi och ekologi.