Sibiriska fällorna – vulkanisk provins bakom perm-trias-utdöendet
Upptäck Sibiriska fällorna — den massiva vulkaniska provinsen bakom perm‑trias‑utdöendet (≈251–250 MÅ), och dess roll i jordens största massutdöende.
De sibiriska fällorna utgör ett stort område med vulkaniska bergarter, en så kallad stor vulkanisk provins, i den ryska regionen Sibirien. Utbredningen och volymen har varierat med erosion och tolkningar, men området hör till de största kända översvämningsbasalt-provinserna på jorden.
Vad är de sibiriska fällorna?
Begreppet avser stora mängder basaltiska lavaflöden och relaterade intrusiva bergarter (sill- och dagbergarter) som täcker stora ytor och bildar karakteristiska trappstegsliknande landformer. Dessa bergarter härrör från upprepade, omfattande magmatiska utbrott som täckte stora landytor med tjocka lager av basalt.
När och hur bildades de?
De stora utbrotten som bildade fällorna var en av de största kända vulkaniska händelserna under de senaste 500 miljoner åren av jordens historia. Huvudfasen inträffade vid gränsen mellan perm och trias, för cirka 251–250 miljoner år sedan. Den vulkaniska aktiviteten varade i en period som kan mätas i hundratusen till ungefär en miljon år, med flera intensiva eruptiva pulser. Moderna dateringstekniker (t.ex. U–Pb- och Ar–Ar-metoder) har gjort det möjligt att knyta flera av dessa pulser mycket nära tidpunkten för det stora utdöendet.
Samband med perm-trias-utdöendet
Det var samma tid som den permisk-triasiska utdöende händelsen, som beräknas ha dödat omkring 90 % av de arter som existerade vid den tiden. Utbrottet av de sibiriska fällorna är en av de mest troliga huvudanledningarna till detta "stora utdöende", men forskarna diskuterar flera kompletterande mekanismer. Möjliga bidragande orsaker inkluderar:
- Storskaliga utsläpp av växthusgaser (CO2 och metan) som ledde till snabba globala uppvärmningar.
- Utsläpp av svaveldioxid och halogener som orsakade surt regn, kyla på kort sikt och skador på ozonskiktet.
- Intrusion av magmatiska sillar i kol- och karbonatrika sediment, som generar termogena gaser (extra CO2, CH4) och giftiga ämnen.
- Försämrad havssyresättning (anoxi), förändringar i havscirkulation och näringscykler, som påverkade marina ekosystem särskilt hårt.
Geologi och naturresurser
De sibiriska fällorna består främst av basaltiska flöden av varierande tjocklek och mellanliggande sedimentära lager. I samband med magmatismen bildades också stora malmdepositioner, bland annat omfattande nickel-, koppar- och ädelmetallfyndigheter vid Norilskområdet. Sådana mineraliseringar är av ekonomisk betydelse och har samband med de magmatiska processerna under utbrotten.
Forskning och osäkerheter
Även om sambandet mellan fällorna och perm-trias-utdöendet är starkt stödd av tidsmässiga samband och geokemiska signaler (t.ex. kolisotopavvikelser och kvicksilver-anomalier), pågår forskning kring detaljerna i orsaksförloppet. Flera faktorer — magmatism, havsförändringar, biologiska och klimatrelaterade processer — kan tillsammans förklara det komplexa mönstret av massdöd.
Termen "trappor" kommer från det svenska ordet för trappor (trappa, eller ibland trapp) och syftar på de trappformade kullar som bildar landskapet i regionen och som är typiska för översvämningsbasalter. Dessa former uppstår när hårdare basaltlager bildar mer motståndskraftiga kanter som kvarstår när omgivande material eroderas.
Utbredningen av de sibiriska fällorna. (Karta på tyska)
Geografisk utbredning
Stora mängder basaltisk lava täckte en stor yta av det uråldriga Sibirien under en basaltflod. I dag är det täckta området cirka 2 miljoner km² - ungefär lika stort som Västeuropa i landyta - och uppskattningar av den ursprungliga täckningen är så höga som 7 miljoner km². Den ursprungliga volymen lava uppskattas till mellan 1 och 4 miljoner km³.
Ursprung
Källan till basalten i Siberian Traps var troligen en mantelplym vid skorpans bas som bröt ut genom den sibiriska kratonen (den äldsta delen av den sibiriska kontinentalplattan). Heliumisotopanalyser från basalterna tyder på att det rör sig om en plym. Den vetenskapliga debatten fortsätter. Det finns en kontroversiell minoritetsteori som hävdar att fällorna orsakades av ett stort asteroidnedslag.
Påverkan på det förhistoriska livet
Denna massiva eruptiva händelse var vid gränsen mellan perm och trias, för cirka 250 miljoner år sedan, och anses ofta vara orsaken till utdöendet mellan perm och trias. Detta utdöende, även kallat den stora döden, påverkade allt liv på jorden och beräknas ha dödat 90 % av de arter som levde vid den tidpunkten. Det tog 30 miljoner år för livet på land att återhämta sig från de miljöstörningar som orsakades av utbrottet av de sibiriska fällorna.
Ett av världsarven, Putorana-plattan, består av sibiriska fällor.
Sibiriska fällor och nickel
De sibiriska fällorna anses ha fått utbrott genom ett stort antal skorstenar under en period på en miljon år eller mer, troligen öster och söder om Norilsk i Sibirien. Den gigantiska Norilsk-nickel-koppar-palladiumfyndigheten bildades i magmaflödena i de huvudsakliga sibiriska fallen. Förekomsten av omfattande tuf- och pyroklastiska avlagringar tyder på att ett antal stora explosiva utbrott inträffade under eller före utbrotten av basaltisk lava. Förekomsten av siliska vulkaniska bergarter som rhyolit tyder också på explosiva utbrott.
Relaterade sidor
- Översvämningsbasalt
- Deccan Traps
Frågor och svar
F: Var finns de sibiriska fällorna?
S: De sibiriska fällorna finns i den ryska regionen Sibirien.
F: Vilken typ av vulkanisk sten bildar de sibiriska fällorna?
S: De sibiriska fällorna bildar en stor region av vulkanisk sten, känd som en stor vulkanisk provins.
F: Hur länge varade de utbrott som bildade de sibiriska fällorna?
S: De utbrott som bildade de sibiriska fällorna varade i en miljon år.
F: När inträffade de utbrott som bildade den sibiriska fällan?
S: De utbrott som bildade de sibiriska fällorna inträffade under perm-triasgränsen, för cirka 251 till 250 miljoner år sedan.
F: Vad hände samtidigt som utbrotten som bildade de sibiriska fällorna?
S: Perm-Trias-utrotningen ägde rum samtidigt som de utbrott som bildade de sibiriska fällorna.
F: Hur många arter beräknas ha dött till följd av utdöendet under perm-trias?
S: Perm-trias-utrotningen beräknas ha dödat 90 % av de arter som fanns vid den tidpunkten.
F: Varför kallas de kullar som formar landskapet i regionen för "fällor"?
S: Termen "traps" kommer från det svenska ordet för trappa och syftar på de trappliknande kullar som bildar landskapet i regionen, vilket är typiskt för flodbasalter.
Sök