Sonja Lang | ett konstruerat (påhittat) språk
Toki Pona (på Toki Pona betyder det "bra språk" eller "enkelt språk") är ett konstruerat (påhittat) språk. Sonja Lang (tidigare Sonja Elen Kisa), en kanadensisk översättare och lingvist, skapade språket. Det bygger på enkla idéer som är kända i alla kulturer. Det är inte skapat för att vara ett internationellt hjälpspråk (ett språk för kommunikation mellan människor som talar olika språk). Det är avsett att testa idéer om minimalism och pidgins. Det är influerat av taoistiska idéer. Det har endast 120 rotord, trots att det finns över 50 000 olika möjliga kombinationer. Toki Pona förlitar sig mycket på att uttrycka idéer genom att använda rotord tillsammans. Till exempel betyder jan pona vän på Toki Pona (bokstavligen betyder det: god person).
Toki Pona använder normalt det latinska alfabetet, men många talare av Toki Pona skapar andra skriftsystem för språket. Det finns vissa försök att skapa ett skriftsystem baserat på piktogram, men de har inte varit särskilt framgångsrika.
Exempel på text
Herrens bön (översatt av Pije/Jopi):
mama pi mi mute o, sina lon sewi kon.
nimi sina li sewi.
ma sina o kama.
jan o pali e wile sina lon sewi kon en lon ma.
o pana e moku pi tenpo suno ni tawa mi mute.
o weka e pali ike mi. sama la mi weka e pali ike pi jan ante.
o lawa ala e mi tawa ike.
o lawa e mi tan ike.
tenpo ali la sina jo e ma e wawa e pona.
Amen.
Frågor och svar
F: Vem skapade språket Toki Pona?
S: Sonja Lang (även känd som Sonja Elen Kisa) skapade språket Toki Pona.
F: Vad är syftet med att skapa Toki Pona?
S: Syftet med att skapa Toki Pona är att testa idéer om minimalism och pidgins, samtidigt som man påverkas av taoistiska idéer.
F: Hur många rotord används i Toki Pona?
S: I Toki Pona finns det bara 120 rotord, men det finns över 50 000 olika möjliga kombinationer.
F: Vilket skriftsystem används vanligtvis i Toki Pona?
S: Toki pona använder vanligtvis det latinska alfabetet, men vissa människor har försökt skapa ett skriftsystem baserat på piktogram med liten framgång.
