Den starkaste överlever
Survival of the fittest är en berömd fras av Herbert Spencer som beskriver idén att det i naturen råder konkurrens för att överleva och föröka sig. Det är en metafor, liksom fraserna kamp för tillvaron och naturligt urval, som båda användes av Charles Darwin. Forskare använder ofta sådana metaforer som kortfattade beskrivningar av viktiga idéer. Dessa metaforer stannar kvar i minnet, men de måste förstås på rätt sätt, annars kan de användas felaktigt.
Herbert Spencer myntade uttrycket "survival of the fittest".
Spencer uppfann uttrycket
Herbert Spencer var en brittisk socialfilosof som tillämpade sin personliga uppfattning om evolutionen på många andra områden, från solsystemets ursprung till ekonomi. Han använde begreppet för första gången i sin bok Principles of Biology, som publicerades 1864. I den boken (band 1, s. 444) skrev han: "Denna överlevnad av de starkaste, som jag här har försökt uttrycka i mekaniska termer, är det som mr Darwin har kallat 'naturligt urval', eller bevarandet av gynnade raser i kampen för livet".
Spencer publicerade senare en bok med titeln Människan mot staten. Där använde han frasen för att förklara varför samhällen av militant typ inte skulle anta hans teorier. Det sätt på vilket han använder uttrycket tyder på att han talar om en allmän princip.
Genom att de starkaste överlever blir den militanta samhällstypen kännetecknad av en djup tilltro till den styrande makten, förenad med en lojalitet som leder till underkastelse till den i alla frågor.
Darwin använder frasen
I de fyra första upplagorna av On the Origin of Species använde Darwin endast uttrycket naturligt urval. Det var hans sätt att göra en analogi med artificiellt urval (selektiv avel), en metod som var välkänd i England vid den tiden.
Spencers Principles of Biology var den första som använde uttrycket survival of the fittest i tryck. Darwin höll med om att uttrycket survival of the fittest var bättre än naturligt urval. Det naturliga urvalet personifierade naturen, men handlade egentligen om överlevnad. Survival of the fittest skulle undvika detta problem, men det "förlorade analogin mellan naturens urval och fanciers" (uppfödare). Uttrycket användes för första gången av Darwin i den femte upplagan av The Origin som publicerades 1869, där kapitel 4 beskriver "Natural Selection, or the Survival of the Fittest".
I inledningen till den femte upplagan gav Darwin Spencer all heder och skrev: "Jag har kallat denna princip, genom vilken varje liten variation, om den är användbar, bevaras, för naturligt urval, för att markera dess relation till människans förmåga att välja. Men det uttryck som Herbert Spencer ofta använder om den starkaste människans överlevnad är mer korrekt och ibland lika lämpligt".
Det gjorde också Wallace.
Alfred Russel Wallace, som var med och upptäckte det naturliga urvalet, använde också begreppen survival of the fittest och struggle for existence. Han föredrog dock de två sistnämnda termerna framför det naturliga urvalet. Eftersom båda dessa evolutionister använde dem var de tre metaforerna uppenbarligen användbara för att komma över vad som vid den tiden var obekanta idéer.
Nuvarande användning av frasen
Uttrycket "survival of the fittest" är en förkortning för det faktum att alla medlemmar av en art inte bidrar lika mycket till nästa generation. Det är inte en värderingsbedömning, utan ett begrepp inom evolutionen som motsvarar det naturliga urvalet. Fitness används numera i en mycket teknisk betydelse inom populationsgenetiken, vilket inte bör förväxlas med dess användning i dagligt tal.
I dag används uttrycket "survival of the fittest" ofta i populärlitteraturen om många ämnen, inte bara om biologiska ämnen. Det har använts flitigt både av personer som är för socialdarwinismen och av personer som är emot den. Det har också använts för att tala om konkurrens av alla slag. Populärlitteraturen använder ofta frasen som en catchphrase. Alla sådana utvidgningar av en metafor måste övervakas noga. De kan bevara den ursprungliga innebörden, eller inte.
