Kampen för tillvaron är en naturlig historia och en bärande metafor i biologin. Begreppet beskriver konkurrensen mellan levande varelser för att överleva och fortplanta sig. Darwin använde uttrycket, och den engelska frasen struggle for life, mer än 40 gånger i Origin of Species och gav uttrycket plats som rubrik i kapitel 3 i samma bok. Idén kom till Darwin genom att han läste den sjätte upplagan av Thomas Malthus' Essay on the principle of population, och den användes också av Alfred Russel Wallace.

Malthus och ursprunget till idén

Idén att individer konkurrerar om begränsade resurser är äldre än Darwin; många naturhistoriker hade tidigare observerat konkurrens mellan djur. Traditionellt fokuserade man ofta på konkurrens mellan arter. Malthus var en av de första som tydligt framhöll kampen om resurser inom en art — i första hand människans situation — och betonade att populationer har en benägenhet att växa snabbare än tillgängliga resurser kan försörja.

Hur Darwin tolkade Malthus

Darwin hörde först talas om Malthus i brev från sin syster Fanny när han reste på HMSBeagle. Fanny nämnde också att Malthus idéer främjades av Harriet Martineau, en tidig feministisk författare. p153 Senare i London mötte Darwin Martineau och reflekterade intensivt över Malthus' teser: om befolkningen ges fria tyglar kan den växa geometriskt, men i praktiken hindras sådan växt av t.ex. brist på mat, klimat, sjukdomar och krig.

Darwin insåg att varje art har potential för snabb, geometrisk ökning (2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256 …), men att ett sådant mönster sällan eller aldrig ses i verkligheten. Förklaringen, menade han, låg i den ständiga kampen för tillvaron: individer konkurrerar om begränsade resurser, utsätts för rovdjur och sjukdomar och påverkas av miljövariationer. I många fall är konkurrensen särskilt intensiv mellan individer av samma art (intraspecifik konkurrens), eftersom dessa utnyttjar samma behov och nisch.

Från kamp till naturligt urval

Darwin förenade denna insikt med två andra viktiga observationer. Den ena var att individer inom en art varierar i sina egenskaper, och att vissa varianter är bättre lämpade att överleva och lämna fler avkommor i den rådande miljön. s264-268 Den andra var ärftlighet: att sådana fördelaktiga egenskaper i viss mån går i arv. Sammantaget blev detta grunden för hans teori om evolution genom naturligt urval, där skillnader i reproduktiv framgång (fitness) över generationer leder till anpassning.

Darwin skrev: "Jag tänkte för första gången på selektion på grund av kamp den 15 juli 1838". Under 1850-talet arbetade han fram sin teori mer fullständigt i manuskript och anteckningsböcker (många av dessa publicerades först långt senare).

Vad menas med "kampen"?

Darwin betonade själv att begreppet är brett och ofta metaforiskt. Det innefattar inte bara våldsamma konflikter utan också olika former av beroenden och interaktioner i naturen: konkurrens om näring, skydd eller partner; predation; parasi-tism; samt konkurrens om beståndets möjlighet att lämna avkomma. I sin version av Origin skrev han att uttrycket bör förstås "i en stor och metaforisk betydelse, vilket inkluderar en varelses beroende av en annan, och inkluderar ... inte bara individens liv, utan även framgång när det gäller att lämna avkomma". (s62 i den första upplagan)

"En kamp för tillvaron följer oundvikligen av den höga tillväxttakt som organiska varelser tenderar att ha". (p63)

Wallace och den samtidiga upptäckten

Medan han återhämtade sig från malaria i Ostindien skickade Alfred Russel Wallace 1858 en uppsats till Darwin där han skrev att "De vilda djurens liv är en kamp för tillvaron". Wallace hade — oberoende av Darwin — kommit fram till samma mekanism genom att också ha läst Malthus. Detta ledde till att Darwin och Wallace gemensamt publicerade sina slutsatser om evolution genom naturligt urval i en presentation vid Linneiska föreningen och i tryck samma år, 1858. Den händelsen påskyndade Darwins beslut att publicera On the Origin of Species 1859.

Betydelse, nyanser och kritik

  • Vetenskaplig betydelse: Begreppet bidrog centralt till förståelsen för hur biologisk mångfald uppstår och förändras över tid genom differential reproduktion.
  • Ekologisk användning: I modern ekologi används begreppet för att beskriva konkurrens, populationstillväxt, bärkraft och interaktioner mellan arter.
  • Metaforens begränsningar: Vissa kritiker har påpekat att "kamp" kan ge en för överdriven bild av naturen som enbart konfliktfylld; ekologiska relationer inkluderar även samarbete och ömsesidiga beroenden (mutualism, symbios).
  • Malthus-kopplingen: Malthus betoning på resursbegränsningar är fortfarande relevant, men biologiska processer är ofta mer komplexa än enkla Malthusianska scenarier.

Sammanfattning

Darwins "kampen för tillvaron" är en kraftfull, men avsiktligt vid och metaforisk, beskrivning av de mekanismer som ligger bakom naturligt urval. Den kopplar observationer om populationstillväxt, begränsade resurser, variation och ärftlighet till en förklaringsmodell för evolution. Begreppet har både fördjupats och nyanserats i efterföljande forskning, men är fortfarande centralt för hur vi förstår anpassning och ekologiska interaktioner i naturen.