Draghållfasthet

Draghållfasthet är ett mått på den kraft som krävs för att dra något, t.ex. ett rep, en tråd eller en balk, till den punkt där det går sönder.

Ett materials draghållfasthet är den maximala mängd dragspänning som det kan tåla innan det går sönder, till exempel bryts.

Det finns tre typiska definitioner av draghållfasthet:

Typiska draghållfastheter

Några typiska draghållfastheter för vissa material:

Typiska draghållfastheter för vissa material
Material	Utbyteshållfasthet (MPa)	Ultimat hållfasthet (MPa)	Densitet ( g/cm³)
Konstruktionsstål ASTM A36 stål	250	400	7.8
Stål, API 5L X65 (Fikret Mert Veral)	448	531	7.8
Stål, höghållfast legering ASTM A514	690	760	7.8
Maraging_Steel, kvalitet 350	2400	2500	8.1
Ståltråd			7.8
Stål, pianotråd	c. 2000		7.8
Polyeten med hög densitet (HDPE)	26-33	37	0.95
Polypropen	12-43	19.7-80	0.91
Rostfritt stål AISI 302 - Kallvalsat	520	860	8.03;
Gjutjärn 4,5 % C, ASTM A-48	130 (??)	200	7.3;
Titanlegering (6 % Al, 4 % V)	830	900	4.51
Aluminiumlegering 2014-T6	400	455	2.7
Koppar 99,9 % Cu	70	220	8.92
Kopparnickel 10 % Ni, 1,6 % Fe, 1 % Mn, resten Cu	130	350	8.94
Mässing		250
Volfram		1510	19.25
Glas (St Gobain "R")	4400 (3600 i komposit)		2.53
Bambu	142	265	.4
Marmor	N/A	15
Betong	N/A	3
Kolfiber	N/A	5650	1.75
Spindelsilke	1150 (??)	1200
Silke av silkesmask	500
Kevlar	3620		1.44
Vectran		2850-3340
Furu (parallellt med fibern)		40
Ben (lem)		130
Nylon, typ 6/6	45	75	1.15
Gummi	-	15
Bor	N/A	3100	2.46
Kisel, monokristallin (m-Si)	N/A	7000	2.33
Safir (Al₂ O₃ )	N/A	1900	3.9-4.1
Kolnanorör (se anmärkning nedan)	N/A	62000	1.34

Notera: Flerväggiga kolnanorör har den högsta draghållfastheten av alla material som hittills har uppmätts, och laboratorier producerar dem med en draghållfasthet på 63 GPa, vilket fortfarande är långt under den teoretiska gränsen på 300 GPa. Fram till 2004 har dock inget makroskopiskt objekt av kolnanorör haft en draghållfasthet som på långt närmar sig denna siffra, eller som väsentligt överstiger den för höghållfasta material som Kevlar.

Observera: Många av värdena beror på tillverkningsprocess och renhet/komposition.

(Källa: A.M. Howatson, P.G. Lund och J.D. Todd, "Engineering Tables and Data" s41)