Nickel
Nickel (kemisk symbol Ni) är ett grundämne. Det har atomnumret 28 och en atommassa på cirka 58,69 amu. Det har 28 protoner. Det är en övergångsmetall.
En bit nickelmetall
Egenskaper
Fysiska egenskaper
Nickel är en silvervit metall. Den är lätt att polera (göra blank). Den är magnetisk. Den är inte magnetisk när den upphettas över 355 °C (671 °F). Den är inte mjuk som många andra metaller. Den kan lätt sträckas till trådar. Den är inte radioaktiv.
Kemiska egenskaper
Nickel är inte en reaktiv metall. Den löser sig långsamt i syror. Den rostar inte som järn. Den bildar ett tunt skikt av nickel(II)oxid som förhindrar ytterligare korrosion. Aluminium gör en liknande sak.
Kemiska föreningar
Nickel finns i två oxidationstillstånd: +2, nickel(II), och +3, nickel(III). Nickel(II) är vanligare. Nickel i oxidationstillstånd +2 är grönt. Nickel(II)klorid är en vanlig förening med +2 oxidationstillstånd. Nickel(II)oxid är normalt mörkgrön, men ibland är den grå. Detta beror på att en del av nicklet befinner sig i oxidationstillstånd +3 (nickel(III)). Nickel(III)-föreningar är oxidationsmedel. De är också gråaktiga. Nickelföreningar kan vara gröna, blå, grå eller svarta.
Nickel(II)-föreningar
Nickel(II)-föreningar är inte särskilt reaktiva. De är normalt gröna eller blå. De är giftiga och irriterar huden. Vissa av dem är cancerframkallande.
- Nickel(II)karbonat, grönt
- Nickel(II)klorid, grönaktig
- Nickel(II)hydroxid, ljusgrön
- Nickel(II)nitrat, grönaktigt
- Nickel(II)oxid, grå eller ljusgrön
- Nickel(II)sulfat, blågrönt
Nickel(III)-föreningar
Nickel(III)-föreningar är svarta eller gråa.
- Nickel(III)oxid
Nickel(II)klorid
Nickel(II)sulfat
Förekomst
Nickel förekommer normalt inte som metall i marken. Ibland innehåller meteoriter nickel- och järnmetaller. Normalt finns nickel i mineraler. Det vanligaste nickelmineralet är pentlandit. Det finns sulfidiska och lateritiska nickelmalmer. Filippinerna bryter mest nickel. Andra stora gruvländer är Ryssland, Kanada och Australien.
En vanlig nickelmalm
Historia
Nickel upptäcktes när en kopparfärgad malm inte gav kopparmetall. Senare kom man fram till att malmen faktiskt innehöll nickel. Nickel isolerades som metall 1751. Till en början var den kopparfärgade nickelmalmen den enda källan. Senare tillverkades den som en biprodukt vid framställningen av koboltblått.
Beredning
Nickel finns i både laterit- och sulfidmalmer. De värms upp för att smälta dem och koncentrera dem. De separeras också med hjälp av oljor. Nickel framställs från sin sulfid genom att värma upp den i luft. Detta oxiderar sulfiden till svaveldioxid och lämnar flytande nickel kvar. Detta nickel är ännu inte rent och inte redo att användas.
Rent nickel med en nickelhalt på över 99 % framställs genom en elektrolytisk process. I denna process löses nicklet upp i ett bad av svavelsyra. När det rena nicklet fastnar på katoder som hänger i badet, stannar orenheterna kvar i svavelsyran eller på botten av badet. Dessa föroreningar är mycket intressanta eftersom de kan innehålla ädelmetaller.
Använder
Sjuttioåtta procent av allt nickel som produceras används för att tillverka rostfritt stål. Nickel används också i nichrome, ett namn på en nickel-kromlegering, och andra legeringar. Nickel används i magneter. Nickel används i speciella dyra legeringar som kallas superlegeringar.
Nickelsulfat används i uppladdningsbara batterier. Ett litiumjonbatteri innehåller upp till 15 % nickel medan litiumhalten är mindre än 1 %. Nickelkadmiumbatterier använder också nickel. Nickelföreningar används också för att galvanisera nickel på föremål. Nickel och vissa av dess föreningar används också som katalysator.
Kula av rostfritt stål
Säkerhet
Nickel kan irritera huden. Det är därför smycken som avger nickeljoner är dåliga för vissa människor. Vissa nickelsalter är cancerframkallande. Nickel är inte lika giftigt som andra metaller, till exempel kvicksilver, men det är ändå giftigt.
Relaterade sidor
- Nickelföreningar
· v · t · e | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Myndighetskontroll |