Gummi | typ av material som kallas polymer
Gummi är en typ av material som kallas polymer. Det kan framställas från naturliga källor (t.ex. naturgummi) eller syntetiseras i industriell skala. Många saker tillverkas av gummi, t.ex. handskar, däck, proppar och masker. Några få saker kan tillverkas enbart av gummi. Ibland betyder ordet endast naturgummi (latexgummi). Naturgummi tillverkas av den vita saften från vissa träd som Hevea brasiliensis (Euphorbiaceae). Andra elastomerer, så kallade syntetiska gummisorter, tillverkas genom kemiska processer.
Grommets av gummi
Egenskaper
Gummi kan sträcka sig och krympa. Gummi kan också innehålla gaser. Det är en isolator, vilket innebär att det inte leder elektricitet.
Producenter
Hevea brasiliensis är det träd som det mesta gummit kommer från. Andra växter som har den speciella saften (kallad latex) är fikon (Ficus elastica), Castilla (Panamagummiträd), euforbia, sallad, vanlig maskros, Taraxacum kok-saghyz (rysk maskros), Scorzonera tau-saghyz och Guayule.
På 1800-talet kom den mesta saften för framställning av gummi från Sydamerika. År 1876 fick Henry Wickham frön från gummiträd i Brasilien och tog dem med sig till Kew Gardens i England och skickade dem till Ceylon (Sri Lanka), Indonesien, Singapore och Brittiska Malaya. Senare var det Malaya (numera Malaysia) som tillverkade mest gummi. Man försökte odla gummi i Indien år 1873 i Botanical Gardens i Kolkata. De första Hevea-odlingarna i Indien gjordes i Thattekadu i Kerala 1902. I Kongo Free State i Afrika odlades också många träd för gummi i början av 1900-talet, och de flesta som arbetade på dessa odlingar var tvångsarbetare. Liberia och Nigeria började också odla träd för att göra gummi.
Latex samlas in från ett gummiträd
Industriell utveckling
Charles Marie de La Condamine presenterade prover av gummi för Académie Royale des Sciences i Frankrike 1736. År 1751 läste François Fresneau en artikel för Académie (som slutligen publicerades 1755), som beskrev många av gummins egenskaper. Detta har kallats den första vetenskapliga uppsatsen om gummi.
År 1770 upptäckte den brittiske kemisten Joseph Priestley att gummi var mycket bra för att ta bort blyertsmärken på papper. Naturgummi smälter i värme och fryser i kyla.
År 1844 hittade Charles Goodyear ett sätt att förbättra naturgummi genom en kemisk process som kallas vulkanisering, vilket gjorde det användbart i många fler produkter, bland annat, årtionden senare, däck.
Syntetiskt material
På 1900-talet började man använda syntetiska (konstgjorda) gummisorter som neopren. De användes i stor utsträckning när andra världskriget bröt tillgången på naturgummi. De har fortsatt att växa eftersom naturgummi blir alltmer sällsynt och eftersom de för vissa användningsområden är bättre än naturgummi.
Användning av gummi
Gummiformade produkter används i stor utsträckning industriellt (och i vissa hushållstillämpningar) i form av gummivaror och apparater. Gummi används i trädgårdsslangar och rör för småskalig trädgårdsskötsel. De flesta däck och slangar som används i bilar består av gummi. Därför spelar gummi en mycket viktig roll inom bilindustrin och transportindustrin. Gummiprodukter används också för mattor och golv.
Frågor och svar
F: Vad är gummi?
S: Gummi är en typ av material som kallas polymer.
F: Hur tillverkas gummi?
S: Gummi kan framställas från naturliga källor (t.ex. naturgummi) eller syntetiseras i industriell skala.
Fråga: Vilka är några saker som tillverkas av gummi?
S: Många saker tillverkas av gummi, t.ex. handskar, däck, proppar och masker. Några få saker kan tillverkas enbart av gummi.
F: Vad avser ordet "gummi" ibland specifikt?
S: Ibland betyder ordet endast naturgummi (latexgummi).
F: Varifrån kommer naturgummi?
S: Naturgummi tillverkas av den vita saften från vissa träd, t.ex. Hevea brasiliensis (Euphorbiaceae).
F: Finns det andra typer av gummi än naturgummi?
S: Ja, det finns andra elastomerer som kallas syntetiska gummisorter och som framställs genom kemiska processer.
