Beaufortskalan är en skala för att mäta vindhastigheter. Den bygger i första hand på observationer — synliga effekter på havet, segel och omgivningen — snarare än enbart instrumentella mätningar. Idag är det ett av de mest använda systemen för att beskriva vindstyrka. Skalan utvecklades av Francis Beaufort kring 1805 när han tjänstgjorde i Royal Navy, och den reviderades och formaliserades under 1800-talet. Skalan infördes i loggböcker på många fartyg och användes bland annat av fartyg som HMS Beagle under dess resor.

Skalan består av tolv huvudnivåer, 1–12, plus 0 för "ingen vind" eller helt stilla. Orkan motsvaras av nivå 12. Under 1900-talet har det i vissa sammanhang även förekommit utökningar (nivåerna 13–17) för mycket extrema stormar, men dessa används inte internationellt i dag. Kina och Taiwan har historiskt sett behållit eller använt utökade skalor i vissa system eftersom tyfoner förekommer där.

De angivna våghöjderna i beskrivningarna nedan avser öppet hav (deep water) och gäller inte nödvändigtvis nära kuster eller i trånga vikar, där lokala förhållanden kan ge helt andra våghöjder och faror.

Douglas Sea Scale och Douglas Wind Scale liknar Beaufortskalan men skiljer tydligt mellan sjötillstånd och vindstyrka i separata skalor; de används ofta i professionell sjörapportering för att ge mer detaljerade uppgifter om havstillstånd.

Beaufortskalan 0–12: beskrivningar och ungefärliga vindhastigheter

  • 0 — Stilla (Calm): Vind: <1 knop (<0,5 ms, <2 kmh). Hav: havet är som en spegel. Land: röken stiger rakt upp.
  • 1 — Lätt bris (Light air): 1–3 knop (0,5–1,5 m/s, ~2–6 km/h). Hav: små krusningar; blänk. Land: röken rör sig försiktigt.
  • 2 — Svag bris (Light breeze): 4–6 knop (2,1–3,1 m/s, ~7–11 km/h). Hav: små vågor, trubbiga toppar. Land: löv och små kvistar rör sig.
  • 3 — Lätt bris (Gentle breeze): 7–10 knop (3,6–5,1 m/s, ~13–18 km/h). Hav: små vågor med synliga toppar. Land: löv rör sig tydligt; flaggor fladdrar.
  • 4 — Måttlig bris (Moderate breeze): 11–16 knop (5,7–8,2 m/s, ~21–30 km/h). Hav: längre vågor, vita skumtoppar börjar synas. Land: tunna grenar rör sig, paraplyer svårare att hålla.
  • 5 — Frisk bris (Fresh breeze): 17–21 knop (8,7–10,8 m/s, ~31–39 km/h). Hav: vita skumtoppar över större ytor; vågor blir tydliga. Land: mindre träd svajar.
  • 6 — Vindbyar (Strong breeze): 22–27 knop (11,3–13,9 m/s, ~41–50 km/h). Hav: stora vågor, betydande skumstrimmor. Land: svårare att gå mot vinden; risk för skador på svagare konstruktioner.
  • 7 — Halv storm (Near gale): 28–33 knop (14,4–17,0 m/s, ~52–61 km/h). Hav: höga vågor, mycket skum och sprut. Land: hela träd svajar; större skador möjliga.
  • 8 — Storm (Gale): 34–40 knop (17,5–20,6 m/s, ~63–74 km/h). Hav: mycket höga vågor, sjöar fylls av skum och spray. Land: skador på byggnader och träd, svåra förhållanden utomhus.
  • 9 — Styrka: kraftig storm (Severe gale): 41–47 knop (21,1–24,2 m/s, ~76–87 km/h). Hav: extremt höga vågor, havsytan blir vit av skum och spray. Land: stora skador möjliga, farligt att vistas utomhus.
  • 10 — Mycket kraftig storm (Storm): 48–55 knop (24,7–28,3 m/s, ~89–102 km/h). Hav: mycket svår sjö, exceptionellt hög sjögång. Land: omfattande skador på byggnader och vegetationen.
  • 11 — Kraftig orkanlik vind (Violent storm): 56–63 knop (28,8–32,4 m/s, ~104–117 km/h). Hav: extrem sjögång med exceptionellt stora vågor. Land: svåra och omfattande skador; nödsituationer.
  • 12 — Orkan (Hurricane force): ≥64 knop (≥32,9 m/s, ≥118 km/h). Hav: vågor och sjögång av katastrofal karaktär. Land: omfattande förstörelse, extrem fara för liv och egendom.

Observera att siffrorna ovan är ungefärliga omräkningar (knop → m/s → km/h) och att våghöjder och effekter varierar med lokala förhållanden, vindriktning, strömmar och bottenstruktur. De våghöjder som ofta anges i tabeller gäller öppet hav och bör inte användas direkt för kustnära säkerhetsbedömningar.

Användning och praktiska tips

  • Beaufortskalan används av sjöfarare, meteorologer och i väderprognoser för att ge en snabb och lättförståelig bild av vindstyrka.
  • För seglare och fritidsbåtar är det viktigt att kombinera Beaufortsklass med lokala varningar, sjökort och prognoser — särskilt vid storm eller orkanvarningar.
  • På land kan enkla visuella tecken (rörelse i träd, flygande löv, hur lätt det är att cykla) vara praktiska för att bedöma vindstyrkan när man inte har mätinstrument.

Sammanfattningsvis är Beaufortskalan ett användbart observationsbaserat verktyg för att beskriva vindstyrka och dess effekter på hav och land. För exakt dimensionering, navigering eller säkerhetsbeslut bör man komplettera med instrumentella mätningar, lokala varningar och modern väderprognosteknik.