USA:s arméminister: roll, ansvar och hur befattningen utses
Förenta staternas arméminister är ett civilt ämbete inom försvarsdepartementet med lagstadgat ansvar för alla frågor som rör Förenta staternas armé. I praktiken omfattar detta områden som arbetskraft och personalpolitik, reserv- och National Guard-frågor, förvaltning av militära installationer, miljöansvar och sanering, utveckling och anskaffning av vapensystem och annan utrustning, kommunikation, logistisk planering samt ekonomisk förvaltning och budgetering. Arméministern utses av presidenten och bekräftas av den amerikanska senaten. Befattningen ingår inte i presidentens kabinett som ett separat kabinettspost (men arméministern kan kallas att delta i kabinettmöten eller i andra regeringstillsynssammanhang) och lyder formellt under försvarsministern. Tjänsten skapades den 18 september 1947 när krigsministeriet omorganiserades till arméministeriet som en gren inom det nya försvarsdepartementet.
Roll och viktigaste ansvarsområden
Arméministern är den civila chefen för Department of the Army och har huvudansvaret för administrationen av armén. De centrala uppgifterna inkluderar:
- Personalpolitik: rekrytering, utbildning, behållning, välfärd och pensioner för soldater och civilanställda.
- Reserv- och National Guard-frågor: organisation, utbildning och beredskap för reservstyrkorna och National Guard—med reserv- och guvernörsrelaterade särskilda rättigheter när de inte är federaliserade.
- Materiel och anskaffningar: planering, utveckling och inköp av vapen, fordon och annan försvarsutrustning, samt övervakning av upphandlingsprocesser.
- Installationer och miljö: drift och förvaltning av militära baser samt miljöskydd och sanering av förorenade områden.
- Budget och ekonomisk förvaltning: framtagande av budgetförslag till Pentagon och Kongressen, ekonomisk styrning och redovisning.
- Policy och civil-militärt ledarskap: utformning av civila policyer för armén och att säkerställa att armén följer civilt övervakade lagar och riktlinjer.
Hur utses arméministern
Processen för att tillsätta arméminister är:
- Presidenten nominerar en kandidat.
- Kandidaten genomgår bakgrundskontroller och brukar kallas till utfrågningar i den relevanta senatskommittén.
- Senaten röstar om bekräftelse; kandidaten måste få majoritet för att tillträda.
- Det finns ingen fast mandatperiod—arméministern tjänstgör "at the pleasure of the President" och kan avsättas av presidenten.
Arméministern avger också en officiell ed och är rättsligt ansvarig enligt de bestämmelser som framgår av federal lagstiftning (bl.a. delar av Title 10 i U.S. Code som reglerar försvarsfrågor).
Relation till övriga ledningen i försvarsmakten
Arméministern är den högsta civila myndighetsföreträdaren för Department of the Army, men ansvarar främst för administrativa och organisatoriska frågor. Den operativa ledningen av militära styrkor ligger under försvarsministern och, i stridsoperationer, under regionens eller sektorns kommando—vanligen via combatant commanders. Den högst placerade uniformerade officeren i armén är Army Chief of Staff, som är arméns främsta militära rådgivare och samarbetar nära med arméministern i frågor om strategi, beredskap och operativ planering.
Relation till Kongressen och ansvarskrav
Arméministern spelar en central roll i Kongressens kontroll- och finansieringsprocesser: hen redovisar årligen budgetbehov, deltar i förhör och försvarar policybeslut inför representanthuset och senaten. Kongressen utövar tillsyn över arméns verksamhet genom lagstiftning, bevakning av anskaffningar och höranden om frågor som personalkostnader, missbruk, samt miljö- och säkerhetsfrågor.
Historia och rättslig grund
Befattningen etablerades genom omorganisationen som följde National Security Act och närliggande reformer 1947, då det tidigare krigsministeriet ombildades till arméministeriet inom det nybildade försvarsdepartementet. Reformen syftade till att skapa tydligare civil kontroll över militären och en mer enhetlig försvarsstruktur efter andra världskriget. Sedan dess har arméministerns befogenheter och organisation utvecklats genom lagstiftning och interna försvarsreformer, bland annat vad gäller upphandlingsregler, ansvar för teknikutveckling och integration av reserver och National Guard.
Organisation under arméministern
Under arméministern finns flera civila tjänster som understöder arbetet, exempelvis Under Secretary of the Army och flera Assistant Secretaries med ansvar för områden som anskaffning, ekonomisk förvaltning, personal och reserve affairs. Tillsammans hanterar dessa ämbetsverk daglig förvaltning, policyutformning och långsiktig planering för arméns verksamhet.
Sammanfattningsvis: Förenta staternas arméminister är den civila ledaren för Department of the Army med ett brett ansvar för arméns administration, personal, materiel och budget. Utnämningen sker av presidenten med senatens godkännande, befattningen är en del av försvarsdepartementet och arbetar nära både den uniformerade ledningen och försvarsministern för att säkerställa att armén är väl utrustad, bemannad och lagligt ansvarstagande.
Kronologisk förteckning över armésekreterare
Namn | Mandatperiod | President(er) under vilken/vilka president(er) du har tjänstgjort |
Kenneth Claiborne Royall | 18 september 1947 - 27 april 1949 | Harry S. Truman |
Gordon Gray | 20 juni 1949 - 12 april 1950 | Harry S. Truman |
Frank Pace | 12 april 1950 - 20 januari 1953 | Harry S. Truman |
Robert Ten Broeck Stevens | 4 februari 1953 - 21 juli 1955 | Dwight D. Eisenhower |
Wilber Marion Brucker | 21 juli 1955 - 19 januari 1961 | Dwight D. Eisenhower |
Elvis Jacob Stahr, Jr. | 24 januari 1961 - 30 juni 1962 | John F. Kennedy |
Cyrus Vance | 5 juli 1962 - 21 januari 1964 | John F. Kennedy, Lyndon B. Johnson |
Stephen Ailes | 28 januari 1964 - 1 juli 1965 | Lyndon B. Johnson |
Stanley R. Resor | 2 juli 1965 - 30 juni 1971 | Lyndon B. Johnson, Richard Nixon |
Robert F. Froehlke | 1 juli 1971 - 14 maj 1973 | |
Howard H. Callaway | 15 maj 1973 - 3 juli 1975 | Richard Nixon, Gerald Ford |
Martin R. Hoffmann | 5 augusti 1975 - 20 januari 1977 | Gerald Ford |
Clifford L. Alexander, Jr. | 14 februari 1977 - 20 januari 1981 | |
John O. Marsh, Jr. | 21 januari 1981 - 13 augusti 1989 | Ronald Reagan, George H.W. Bush |
Michael P.W. Stone | 14 augusti 1989 - 20 januari 1993 | George H. W. Bush |
Togo D. West, Jr. | 22 november 1993 - 2 december 1997 | Bill Clinton |
Robert M. Walker | 2 december 1997 - 2 juli 1998 | Bill Clinton |
Louis Caldera | 2 juli 1998 - 20 januari 2001 | Bill Clinton |
Gregory R. Dahlberg | 20 januari 2001 - 5 mars 2001 | George W. Bush |
Joseph W. Westphal | 5 mars 2001 - 31 maj 2001 | George W. Bush |
Thomas E. White | 31 maj 2001 - 9 maj 2003 | George W. Bush |
Les Brownlee | 10 maj 2003 - 18 november 2004 | George W. Bush |
Francis J. Harvey | 19 november 2004 - 9 mars 2007 | George W. Bush |
Pete Geren | 9 mars 2007 - 16 september 2009 | George W. Bush, Barack Obama |
John McHugh | 21 september 2009 - 1 november 2015 | Barack Obama |
Eric Fanning | 3 november 2015 - 11 januari 2016 | Barack Obama |
Patrick Murphy | 11 januari 2016 - 20 januari 2017 | Barack Obama |
Robert M. Speer | 20 januari 2017 - 2 augusti 2017 | Donald Trump |
Ryan McCarthy (skådespelare) | 2 augusti 2017 - 15 november 2017 | Donald Trump |
Mark Esper | 20 november 2017 - 23 juli 2019 | Donald Trump |
Ryan McCarthy | Sedan den 23 juli 2019 | Donald Trump |