Västeuropeiska unionen (VEU) – försvars- och säkerhetsorganisation 1948–2011

Västeuropeiska unionen (VEU) – historisk försvars- och säkerhetsorganisation 1948–2011. Bildad genom Brysselfördraget, överförde funktioner till EU och Europarådet efter kalla kriget.

Västeuropeiska unionen (VEU) var en europeisk försvars- och säkerhetsorganisation. Den inrättades genom Brysselfördraget 1948. Västtyskland och Italien anslöt sig 1954. Den bör inte förväxlas med Europeiska unionen (EU). VEU:s högkvarter låg i Bryssel. Efter det kalla kriget överfördes dess funktioner gradvis till Europeiska unionen och Europarådet. Den upplöstes den 31 mars 2011.

Bakgrund och bildande

VEU bildades genom Brysselfördraget (17 mars 1948), ett avtal om försvarssamarbete och säkerhet mellan fem västeuropeiska stater: Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Syftet var att skapa ett gemensamt försvar och en politisk samordning i kölvattnet av andra världskriget och för att möta den växande spänningen i Europa under det tidiga kalla kriget. Genom Parisavtalen 1954 öppnades möjligheten för fler länder att ansluta sig, och bland de viktigare anslutningarna var Västtyskland och Italien.

Organisation och funktioner

• Högkvarter och administration: VEU hade sitt administrativa centrum i Bryssel och bestod av ständiga organ för politisk samordning och militärt samarbete.
• Politiska organ: Rådet (ministerråd) och en parlamentarisk församling fungerade som forum för diskussioner om säkerhetspolitik och uppföljning av avtalens genomförande.
• Militära uppgifter: Grundläggande var principen om kollektivt försvar och ömsesidigt stöd. Organisationen fungerade även som plattform för samarbete i materiel- och försvarsplanering.

Utveckling efter kalla kriget

Efter 1990 skedde en omorientering av VEU:s roll. Organisationen formulerade bland annat de så kallade Petersberguppgifterna (Petersberg Tasks) 1992 — uppgifter som omfattade humanitära insatser, fredsbevarande operationer och insatser för krishantering. Dessa uppgifter blev senare centrala för den europeiska krishantering som utvecklades inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (ESDP/CSDP).

Relationen till EU och avveckling

Under 1990- och 2000-talen ökade överföringen av praktiska och institutionella funktioner från VEU till EU. EU utvecklade sin egen kapacitet för säkerhet och försvar, och flera av VEU:s uppgifter institutionaliserades inom EU:s strukturer. Sammantaget gjorde detta VEU i praktiken överflödig. Beslut fattades om successiv avveckling, och organisationen upplöstes formellt den 31 mars 2011.

Arv och betydelse

• VEU ses som en viktig länk i den europeiska efterkrigshistorien för att skapa institutionellt säkerhetssamarbete på kontinenten och som en föregångare till EU:s senare försvars- och krishanteringsfunktioner.
• Petersberguppgifterna har haft bestående betydelse genom att de blev en del av EU:s krishanteringsarsenal.
• Överföringen av VEU:s uppgifter till EU bidrog till en fördjupad europeisk samordning inom utrikes- och säkerhetspolitiken och markerade ett steg i riktning mot mer integrerade europeiska försvarsstrukturer.

Sammanfattningsvis var VEU en viktig mellanstatlig plattform för västeuropeiskt försvars- och säkerhetssamarbete från slutet av 1940-talet fram till början av 2000-talet, då dess verksamhet successivt integrerades i EU:s institutioner och politiska ramverk.

Sök med bokstav