År 14 e.Kr. – Romerska riket: konsulat, händelser och översikt

Upptäck år 14 e.Kr. i Romerska riket: konsulatet Pompeius & Appuleius, historiska händelser och en klar översikt över politik, samhälle och kalender.

14 är ett år på första århundradet. Det var ett vanligt år som började på måndagen i den julianska kalendern. På den tiden var det känt som året för Pompeius och Appuleius konsulat.

Kort översikt

År 14 e.Kr. markerar ett av de viktigaste vändpunkterna i den romerska historien: kejsar Augustus, som styrt Rom i flera decennier och lagt grunden för principatet, avled. Hans död innebar en övergång i makten och ledde till Tiberius trontillträde som Romerska rikets andra kejsare. Året präglades av politiska manövrar i Rom, frågor om tronföljd och konsulära ämbetsutnämningar som gav namn åt året.

Viktiga händelser

• Dödsfallet av Augustus: Kejsar Augustus (född Gaius Octavius, tidigare kallad Octavianus) dog i Nola den 19 augusti 14 e.Kr. Hans långa styre över Rom avslutades och han upphöjdes efter sin död till gudomlig status av senaten (Divus Augustus).
• Tiberius blir kejsare: Efter Augustus död tog Tiberius (Tiberius Julius Caesar) över makten. Hans inträde i ämbetet var resultatet av tidigare adoptioner och politiska arrangemang. Övergången präglades av ceremoniella och konstitutionella former, men också av misstankar och rykten om intriger.
• Agrippa Postumus: Augustus tidigare adopterade son, Agrippa Postumus, som tidigare hade förvisats till exil, dödades kort efter Augustus bortgång enligt samtida källor. Omständigheterna är oklara och historiker diskuterar vilken roll olika aktörer, inklusive Tiberius och Livia, kan ha spelat.
• Konsulatet: Året benämndes i Rom efter konsulerna Pompeius och Appuleius, vilket var det officiella sättet att referera till år i den romerska republikanska/kejsartida kronologin.

Administration och styre

Övergången från Augustus till Tiberius innebar både kontinuitet och förändring. Tiberius var en erfaren militär och statsman som accepterade makten i en tid då stödet från armén och senatens godkännande var avgörande. Senaten bekräftade Augustus gudomliggörande, vilket stärkte det nya kejsardömets legitimitet samtidigt som praktisk makt ofta fortfarande utövades genom kejserliga ämbetsmannasystem och prefekter.

Militär och gränser

Fronten mot de germanska stammarna och Rhendalen var fortsatt viktig. Efter tidigare fälttåg fanns kvar ett behov av stark gränsförsvar med garnisoner längs Rhen. Romares arméer var aktiva i provinserna för att säkra gränser och dämpa uppror, även om året 14 i sig inte är känt för några stora nya erövringskampanjer.

Kultur, ekonomi och samhälle

Under denna period fortsatte Rom att vara ett centrum för konst, litteratur och byggnadsprojekt som började under Augustus. Ekonomin byggde på provinsernas skatter, handel över Medelhavet och jordbruket. Den politiska förändringen vidkevaren skapade oro och spekulationer inom Roms elit, men vardagslivet för gemene man fortsatte ofta som tidigare under principatets stabila struktur.

Kända dödsfall

• Augustus (d. 19 augusti 14 e.Kr.) – Romersk statschef, grundare av det kejserliga styret.
• Agrippa Postumus (d. 14 e.Kr., exil och död kort efter Augustus) – adopterad son till Augustus; exilens och dödens omständigheter är omtvistade i källorna.

Källor och eftermäle

Viktiga samtida och nära samtida källor till händelserna 14 e.Kr. är historieskrivare som Tacitus, Suetonius och Velleius Paterculus. Dessa källor ger både fakta och samtida tolkningar, men innehåller också motsägelser och politiskt färgade framställningar. Modern forskning försöker kombinera dessa med arkeologiska fynd och administrativa dokument för att förstå övergången mellan Augustus och Tiberius.

Sammanfattning: År 14 e.Kr. är främst känt för Augustus död och Tiberius trontillträde, en vändpunkt som konsoliderade principatet som politisk form i Romarriket och satte tonen för den efterföljande kejsarperioden.

Sök med bokstav