Arlo Guthrie – amerikansk musiker och låtskrivare, känd för 'Alice's Restaurant'

Guthrie lärde sig musiken av sin far, som skrev låtar till honom som "Goodnight Little Arlo". När den unge Guthrie blev tretton år gammal gav hans far honom en Bar Mitzvah och bjöd in många folkmusiker. Den kallades "historiens första hootenanny bar mitzvah".

Guthrie träffade Bob Dylan när Dylan kom från Minnesota för att träffa sin far Woody. Dylan lärde Guthrie ett nytt sätt att spela munspel. Guthrie började på college efter gymnasiet, men hoppade av.

Under 1965 besökte Guthrie sina vänner Alice och Ray Brock i Stockbridge, Massachusetts, som bodde i en gammal kyrka och ägde en restaurang. Han spelade in en musikalisk reklamfilm för restaurangen. När Thanksgiving kom det året bjöd de in många människor, och efteråt var det mycket skräp som skulle plockas upp och slängas. Guthrie och en annan vän försökte ta soporna till en soptipp, men den var stängd. De hittade en stor skräphög inte långt därifrån och beslutade oklokt nog att slänga sina sopor på samma hög. (Att dumpa sopor där de inte hör hemma kallas "nedskräpning" och är ett brott på de flesta platser).

När den lokala polisen fick reda på det grep de Guthrie och hans vän. Eftersom de unga männen hade långt hår och såg ut som hippies ville polisen åtala dem och statuera ett exempel för andra ungdomar. De förberedde ett stort rättsfall mot Guthrie och hans vän, med många fotografier av skräphögen. Det visade sig att den lokala domaren var blind, kunde inte se fotografierna och var inte intresserad av fallet. Han dömde Guthrie och hans vän till böter på femtio dollar och beordrade dem att städa upp högen.

Inte långt därefter fick Guthrie ett meddelande om uttagning. Den amerikanska armén ville att han skulle bli soldat. Guthrie gick till en läkarundersökning och fick fylla i ett frågeformulär med information om sig själv. När han fick frågan om han någonsin hade blivit arresterad berättade han om incidenten med nedskräpningen. Han fann sig snart sitta på en bänk tillsammans med brottslingar, varav några var våldsamma eller farliga. Han kunde inte fatta hur han behandlades av armén. Han började klaga och protestera mot sin behandling. Arméofficerarna beslutade att han inte skulle bli en bra soldat, utan skulle kunna bli ett hot mot den amerikanska regeringen. De tog fingeravtryck av Guthrie och släppte honom.

Guthrie bestämde senare att de två händelserna skulle bli en bra protestsång och han byggde en sång kring den jingel som han hade skrivit. Han kallade låten "Alice's Restaurant Massacree" och spelade in den inför en levande publik. Han ville inte att andra unga män skulle bli inkallade och föreslog i sången att de skulle kunna slippa bli inkallade genom att göra som han hade gjort.

Inspelningen blev hälften av hans första album, och resten fylldes med annan musik, som "The Motorcycle Song". Skivan blev en succéplatta.

Guthrie spelade senare in andra album och låtar. Hans cover av Steve Goodmans låt "The City of New Orleans", som handlar om ett berömt tåg som är uppkallat efter staden, blev en annan hit. Han köpte en gård med de pengar han tjänade på sin musik och bodde där mellan inspelningar och turnéer.

Med tiden blev han intresserad av välgörenhetsarbete. Han märkte att människor med olika religiösa övertygelser inte alltid arbetade bra tillsammans för samma ändamål, eftersom deras övertygelser höll dem åtskilda. Han försökte arbeta bort skillnaderna och hjälpa människor att hitta sätt att arbeta tillsammans för att lösa samma problem. Han startade Guthrie Center som en plats där människor kunde arbeta tillsammans. Senare köpte han den gamla kyrkan där hans vänner hade bott och gjorde den till Guthrie Centers huvudkontor.