Benito Juárez: Mexikos zapotekisk president och reformator (1806–1872)

Benito Juárez (1806–1872) – zapotekisk reformator och Mexikos president som avskaffade slaveri, stärkte rättsstaten och formade modern mexikansk demokrati och jämlikhet.

Författare: Leandro Alegsa

Benito Pablo Juárez García (21 mars 1806-8 juli 1872) var en zapotekisk medborgare som tjänstgjorde fem mandatperioder som Mexikos president (1858-1861 som interimist, 1861-1865, 1865-1867, 1867-1871 och 1871-1872). Under sin presidenttid förbjöd han slaveriet, särskilt misshandeln av de mexikanska indianerna.

Hans filosofi har påverkat många mexikaner och mexikanska amerikaner i USA, som har kämpat för latinamerikanernas mänskliga och medborgerliga rättigheter i nästan två århundraden.

År 1843 gifte sig Benito med Margarita Maza.



 

Tidiga år och bakgrund

Benito Juárez föddes i byn San Pablo Guelatao i delstaten Oaxaca och tillhörde det zapotisktalande ursprungsfolket. Han förlorade tidigt båda föräldrarna och växte upp under enkla förhållanden. Som ung flyttade han till staden Oaxaca, där han arbetade som hushållsbiträde och lärde sig spanska – sitt andra språk efter zapotec. Genom flit och studier antogs han vid Instituto de Ciencias y Artes i Oaxaca, där han utbildade sig till jurist. Hans bakgrund som ursprungsbefolkning och hans egen erfarenhet av fattigdom formade hans politiska ideal och engagemang för rättvisa och jämlikhet.

Politisk karriär och uppgång

Juárez inledde sin politiska bana i delstatsförvaltningen i Oaxaca, där han steg i graderna och senare valdes till guvernör. Han anslöt sig till liberala kretsar som motsatte sig konservativa grupper och kyrkans omfattande makt i samhället. Hans rättspraktiska erfarenhet och liberala övertygelser gjorde honom till en central figur i den liberala rörelsen som så småningom genomförde de stora reformerna i mitten av 1800‑talet.

Reformerna (La Reforma)

Juárez var en ledande gestalt under den period som kallas La Reforma, en serie liberala lagar och konstitutionella förändringar som syftade till att avskaffa privilegier för kyrkan och militären, främja sekulär utbildning och modernisera staten. Viktiga reformer under och nära hans tid inkluderar:

  • Lagar som begränsade kyrkans och militärens särskilda rättigheter (fueros), vilket gjorde medborgarna juridiskt lika inför lagen.
  • Jordreformer (t.ex. Ley Lerdo) som syftade till att bryta upp stora samlingar av jord i kyrkans och kollektiva händer och göra mark tillgänglig för privat ägande.
  • Sekularisering av civilstatus (civil äktenskap och födelse- och dödsregistrering) samt införande av sekulära skolor.

Dessa reformer stärkte rättsstatens principer och minskade kyrkans politiska inflytande, men de mötte starkt motstånd från konservativa krafter och ledde till inbördes strider i landet.

Konflikt, fransk intervention och försvar av republiken

Tvisten mellan liberaler och konservativa kulminerade i inbördeskrig och politisk splittring. När Juárez som statschef beslutade att tillfälligt ställa in vissa betalningar av Mexikos utlands- skuld (en åtgärd som betraktades som nödvändig för att stabilisera landet) reagerade Storbritannien, Spanien och Frankrike. Frankrike valde att militärt ingripa, vilket ledde till en period då ett franskt understött kejsardöme under Maximilian av Habsburg proklamerades i Mexiko. Juárez och hans republikanska regering fortsatte att kämpa från exil inom landet och organiserade motståndet mot invationen.

Efter flera års motstånd och när franskt stöd drogs tillbaka, störtades Maximilian 1867 och republiken återupprättades. Juárez återvände och fortsatte sitt arbete med att konsolidera de liberala reformerna.

Styrningstaktik och principer

Som ledare betonade Juárez rättssamhällets principer, konstitutionalism och folkrätt. Hans berömda motto sammanfattar denna hållning: "Entre los individuos, como entre las naciones, el respeto al derecho ajeno es la paz." Han eftersträvade att bygga en modern, sekulär nation med starkare institutioner och större medborgerliga rättigheter.

Personligt liv

Benito Juárez gifte sig 1843 med Margarita Maza, som var en stödjande partner under hans politiska karriär. Paret fick flera barn och Margarita spelade en viktig roll i den sociala och offentliga sidan av presidentskapet. Juárezs egen bakgrund som ursprungsborger och hans personliga erfarenheter var centrala i hans engagemang för att förbättra villkoren för de fattiga och ursprungliga folken i Mexiko.

Död och arv

Juárez lämnade efter sig ett starkt politiskt och moralisk arv. Han hyllas som en av Mexikos viktigaste liberala ledare som försvarade republikanska värden mot både interna och externa hot. Hans reformer förändrade det mexikanska samhället genom att minska kyrkans ekonomiska och juridiska makt, utöka statens roll i utbildning och rättsväsende, och stärka idén om medborgerliga rättigheter. Många institutioner, platser och byggnader i Mexiko bär hans namn, och hans bild samt citat är djupt rotade i landets historiska minne.

Internationell betydelse

Juárezs kamp för suveränitet och rättvisa gjorde honom till en symbol även utanför Mexiko. Hans filosofi och kamp inspirerade senare generationer av politiska aktivister, inte minst bland mexikanska och mexikansk‑amerikanska samhällen i USA som har kämpat för rättigheter och jämlik behandling.

Tidigt liv

Benito Juarez föddes den 21 mars 1806 i San Pablo Guelatao i Oaxaca, vilket nu är La Sierra Juarez. Han var föräldralös när han var liten. Han var helt och hållet infödd av zapotekisk härkomst.  Han åkte till Oaxaca när han var 12 år gammal och arbetade tidigt på fältet. Det var då Benito Juarez lärde sig spanska eftersom han bara talade zapotec. När han var 12 år gammal lämnade han sin farbror. Han fortsatte sin utbildning och gick in på ett institut för vetenskap och konst. Sedan tog han examen 1834 med en juristexamen. Dessutom blev han domare 1841.

Han tillbringade en tid på Kuba. I New Orleans konspirerade han mot Antonio López de Santa Anna som hade störtat honom. Juan Alvarez inledde en kupp.  Juarez skyndade sig att skydda Mexiko men Alvarez styrkor intog huvudstaden. Alvarez gjorde sig själv till president och Juarez till justitieminister.



 

Uppgång till ledarskap

Benito Juarez politiska karriär började den 1 januari 1832, då han utsågs till rådman i staden Oaxaca. År 1833 utsågs Juarez sedan till lokal deputerad i Oaxaca. Efter att ha utsetts till lokal deputerad i Oaxaca den 3 februari 1834 blev Juarez medlem av hälsovårdsnämnden i delstaten Oaxaca. Den 6 april 1838 blev Benito Juarez sedan tillförordnad sekreterare i överdomstolens första kammare. Därför stannade Benito Juarez inte med händerna vikta, den 31 december 1839 blev Juarez biträdande minister i överdomstolen i departementet Oaxaca. Den 22 juli 1841 blev Juarez sedan domare i den civila domstolen i staden Oaxaca. Den 3 oktober 1843 blev Juarez sedan suppleant i valnämnden i Oaxaca. År 1847 valdes Juarez till federal deputerad så han var tvungen att flytta till Mexico City.

Benito Juarez återvände till Oaxaca och blev guvernör 1847. Han stödde det mexikansk-amerikanska kriget men vägrade att hjälpa president Antonio López de Santa Anna när kriget var klart förlorat. Den 3 januari 1853 blev han vikarierande professor i civilrätt vid institutet för vetenskap och konst i Oaxaca. Även efter att ha varit professorvikarie samma år, 1853, fängslades han i fängelset i San Juan de Ulua på grund av Santa Ana. Till slut blev Juarez justitieminister och minister för offentlig undervisning 1855, när Juan N. Alvarez tog makten som Mexikos inre president.



 

La Reforma

När president Ignacio Commonfort avgick 1858 blev Juarez president. Mexiko fick en ny konstitution med liberala reformer och mindre makt för den katolska kyrkan. Juarez ledde liberalerna i det resulterande reformkriget 1858-1860. Han kämpade mot kyrkan och de rika jordägarna. Folk behövde inte gå till kyrkan för att gifta sig. Även kyrkogårdar ägdes av staten, vilket innebar att människor som inte var katoliker kunde begrava personen.

När den franske kejsaren Napoleon III stödde en ny kejsare Maximilian I i Mexiko ledde president Juarez motståndet. 1871 beslöt han att ställa upp för omval, vilket fick många av hans anhängare att vända sig emot honom.

MexicoMexikanska helgdagar

Lagstadgade helgdagar

Año Nuevo - Día de la Constitución - Natalicio de Benito Juárez - Día del Trabajo - Día de Independencia - Día de la Revolución - Transmisión del Poder Ejecutivo Federal - Navidad

Civila helgdagar

Día del Ejército - Día de la Bandera - Aniversario de la Expropiación petrolera - Heroica Defensa de Veracruz - Cinco de Mayo - Natalicio de Miguel Hidalgo - Día de la Marina - Grito de Dolores - Día de los Niños Héroes - Consumación de la Independencia - Natalicio de José Ma. Morelos y Pavón - Upptäckten av Amerika

Festligheter

Día de los Santos Reyes - Día de San Valentín - Día del Niño - Día de las Madres - Día del Maestro - Día del estudiante - Día del Padre - Día de Todos los Santos - Día de los Fieles Difuntos - Día de la Virgen de Guadalupe - Las Posadas - Nochebuena - Dia de los Santos Inocentes

 

Frågor och svar

Fråga: Vem var Benito Pablo Juلrez Garcيa?


S: Benito Pablo Juلrez Garcيa var en zapotek som tjänstgjorde fem mandatperioder som Mexikos president 1858-1872.

F: Vad gjorde han under sin tid som president?


S: Under sitt presidentskap förbjöd Benito slaveri och misshandel av mexikanska indianer.

Fråga: Hur har hans filosofi påverkat många människor?


Svar: Hans filosofi har påverkat många mexikaner och mexikanska amerikaner i USA, som har kämpat för latinamerikanernas mänskliga och medborgerliga rättigheter i nästan två århundraden.

Fråga: När gifte han sig med Margarita Maza?


Svar: Benito gifte sig med Margarita Maza 1843.

Fråga: Hur många mandatperioder tjänstgjorde han som Mexikos president?


Svar: Han tjänstgjorde fem perioder som Mexikos president från 1858 till 1872.

Fråga: När föddes Benito?


Svar: Benito föddes den 21 mars 1806.

Fråga: När dog han?


Svar: Han dog den 8 juli 1872.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3