Boris Abramovich Berezovsky (23 januari 1946–23 mars 2013) var en rysk-brittisk affärsman, miljardär och före detta matematiker. Han blev en av de mest omtalade och omstridda personerna i Ryssland under 1990-talet, framför allt för de omfattande politiska och ekonomiska maktpositioner han innehade under tiden då Boris Jeltsin var president.

Tidiga år och bakgrund

Berezovsky föddes 1946 i Sovjetunionen och utbildade sig i matematik. Efter sina akademiska studier arbetade han inom forskning och teknik där han bland annat var verksam inom datorprogrammering och systemutveckling. Hans tekniska bakgrund bidrog senare till att han kunde etablera kontakter och skaffa kapital när Sovjetunionen och Ryssland genomgick stora förändringar under 1980‑ och 1990‑talen.

Makt och inflytande under 1990‑talet

Under 1990‑talet fick Berezovsky stora politiska resurser och inflytande. Han var bland annat vice sekreterare i Rysslands säkerhetsråd och stod nära presidentfamiljen — han var vän med Boris Jeltsins dotter Tatjana. I praktiken hade han också stort inflytande över medier: han påverkade vad tidningarna fick trycka och vad tv‑stationerna fick säga, och enligt kritiker användes detta ofta för att främja Jeltsins ställning under svåra politiska tider.

Affärsverksamhet

Berezovsky byggde upp sin förmögenhet genom en rad affärsprojekt under 1990‑talet. En del av hans framgång kom genom import av Mercedes‑bilar till Ryssland, investeringar i bilindustrin inklusive affärer med AvtoVAZ, samt genom ägande i oljeindustrin — han var bland annat storägare i oljebolaget Sibneft. Genom snabba privatiseringar, politiska kontakter och affärsavtal blev han en av landets rikaste personer.

Konflikt med Putin och exil

När Putin kom till makten förändrades maktbalansen i Ryssland, och Berezovsky hamnade snart i konflikt med den nya ledningen. Han lämnade Ryssland och bosatte sig i London, där han erhöll politisk asyl. Från exil var han en högljudd kritiker av Putinregimen och sade att han arbetade för att begränsa Putins makt.

Anklagelser och rättsliga processer

Mot Berezovsky riktades en rad allvarliga anklagelser från ryska myndigheter. Han anklagades bland annat för att ha försökt mörda flera ledande kritiker av Putins regim, däribland Alexander Litvinenko och journalisten Anna Politkovskaja. Dessa anklagelser betecknades av Berezovsky och hans anhängare som politiskt motiverade. Internationellt nämndes även misstankar om ekonomiska oegentligheter — Schweizarna undersökte till exempel transaktioner och kapitalrörelser i samband med honom.

Under sin tid i Storbritannien var Berezovsky dessutom inblandad i flera civila rättsprocesser, bland annat mot andra ryska oligarker. Ett uppmärksammat fall var hans förlorade rättegång i brittisk domstol där domaren kritiserade hans trovärdighet i samband med hans påståenden om korruption och avtalsbrott av andra parter.

Hot och försök på hans liv

Det fanns fler exempel på att han utsattes för våld eller försök till våld. Redan 1994 utsattes Berezovsky för ett mordförsök, och han själv hävdade senare att flera försök på hans liv genomförts av ryska agenter. Hans nära kontakter med bland annat Alexander Litvinenko bidrog till den internationella uppmärksamheten kring säkerhetsrisker och politiskt motiverat våld mot oppositionella.

Död och följder

Berezovsky avled den 23 mars 2013 i Sunninghill, Berkshire, England, 67 år gammal. Han bodde i London vid tiden för sin död. Den 25 mars meddelade polisen att hans död orsakats av hängning och att det inte fanns några tecken på kamp. Dödsfallet ledde till spekulationer och olika teorier om huruvida det rörde sig om självmord, olycka eller något annat, och det följdes av en rättsmedicinsk och polisutredning.

Arv och bedömning

Boris Berezovskys liv och gärning lämnar ett splittrat arv. Han beskrivs både som en skarp affärsman och politisk strateger som spelade en stor roll i Rysslands omvandling under 1990‑talet, och som en kontroversiell oligark anklagad för maktmissbruk och oegentligheter. För många illustrerar hans karriär hur snabbt privat förmögenhet och politiskt inflytande kunde födas ur de kaotiska förhållandena under postsovjetisk tid — och hur farligt och osäkert livet för vissa oppositionella och forna makthavare kunde bli i de efterföljande politiska omvälvningarna.