Butterfly McQueen

Tidigt liv

Butterfly föddes som Thelma McQueen i Tampa, Florida. Hon planerade att bli sjuksköterska tills en lärare på gymnasiet föreslog att hon skulle prova på skådespeleri. McQueen studerade med Janet Collins och fortsatte att dansa med Venezuela Jones Negro Youth Group. Ungefär vid den här tiden fick hon smeknamnet "Butterfly" på grund av sina ständigt rörliga händer i Butterfly Ballet i en uppsättning av A Midsummer Night's Dream. Hon hade alltid hatat sitt födelsenamn och ändrade senare juridiskt sitt namn till Butterfly McQueen. Hon uppträdde med Katherine Dunhams danstrupp. Hon gjorde sin professionella debut i George Abbotts Brown Sugar.

Karriär

McQueens första roll på film var "Prissy", den unga tjänsteflickan i Borta med vinden. McQueen tyckte inte om rollen och ansåg att den var förnedrande för afroamerikaner.

Hon spelade också en liten roll som försäljare i The Women (1939). Hon spelade också "Butterfly", Rochesters brorsdotter och Mary Livingstones hembiträde i Jack Bennys radioprogram, under en tid under andra världskriget. Hon medverkade i en liten roll i Mildred Pierce (1945) och spelade en biroll i Duel in the Sun (1946). År 1947 hade hon tröttnat på de etniska stereotyper hon tvingades spela. Hon avslutade då sin filmkarriär.

Mellan 1950 och 1952 spelade hon "Oriole", en annan stereotyp roll, i tv-serien Beulah. I ett lättare ögonblick medverkade hon i ett avsnitt av The Dating Game 1969.

Erbjudandena om skådespelarroller började minska vid denna tid och hon ägnade sig åt andra sysselsättningar, bland annat politiska studier. 1975 tog hon en kandidatexamen i statsvetenskap från City College of New York. 1979 vann McQueen en Daytime Emmy Award för sin roll som moster Thelma, en gudmor i ABC Afterschool Special-avsnittet "The Seven Wishes of Joanna Peabody". Hon hade ytterligare en roll av betydelse i filmen The Mosquito Coast från 1986.

Personligt liv

McQueen gifte sig aldrig och fick aldrig några barn. Hon bodde i New York under sommarmånaderna och i Augusta, Georgia under vintern.

I juli 1983 tilldelade en jury McQueen 60 000 US-dollar i en dom som härrörde från en stämning som hon lämnat in mot två säkerhetsvakter vid bussterminaler. McQueen stämde för trakasserier efter att hon hävdat att säkerhetsvakterna anklagade henne för att vara ficktjuv och lösdrivare när hon befann sig på en bussterminal i april 1979.

Död

McQueen avled 84 år gammal den 22 december 1995 på Augusta Regional Medical Center i Augusta. Hon dog av brännskador som hon hade fått när en fotogenvärmare som hon försökte tända inte fungerade och brann upp.

Hon var ateist hela livet, donerade sin kropp till den medicinska vetenskapen och kom ihåg Freedom From Religion Foundation i sitt testamente.