Josquin des Prez — renässanskompositör och musikalisk pionjär

Tidiga år

Josquin föddes ca 1450-55 och dog 1521. Namnet Josquin var ett vanligt namn i Nordfrankrike och Flandern vid denna tid. Det var namnet på ett bretonskt helgon som hade levt i det området på 700-talet. Namnet Des Prez började som ett smeknamn i familjen och blev så småningom släktnamnet. Namnet Josquin des Prez stavas på flera olika sätt i gamla dokument. Ofta kallas han helt enkelt för Josquin.

Vi vet mycket lite om hans liv. Vi vet mycket lite om vad folk tyckte om honom under hans liv, även om många efter hans död beundrade hans musik. Till och med hans födelseort är osäker. Vi vet inte var han fick sin musikaliska utbildning. Han beskrevs som en "elev till Ockeghem", men det kan bara betyda att han studerade Ockeghems musik.

Vi vet att han blev sångare i Aix-en-Provences kapell, som tillhörde hertigen av Anjou. Efter hertigens död 1480 arbetade han för kung Ludvig XI av Frankrike tills även han dog 1483. Vi vet inte var han arbetade efter det, men han fick en del musik utgiven, bland annat sex chansons. Troligen arbetade han en tid i Milano.

Italien

År 1489 reste Josquin till Rom och arbetade i påvens kapell. Han stannade där åtminstone fram till 1495, eventuellt senare. Där skrev han musik för kapellet, bland annat några motetter. Hans musik började bli välkänd i vissa delar av norra Italien. Det var en tid av krig i Italien. Flera gånger invaderade Frankrikes kung delar av Italien. Josquin verkar ha skrivit flera stycken för det franska kungahuset, bland annat begravningsmusik vid kung Ludvig XII:s död 1515.

Under ett år (1503-1504) var han maestro di cappella i Ferrara. Han kan ha lämnat det jobbet på grund av ett utbrott av pesten. Några månader efter det att han lämnat tjänsten tog den berömde kompositören Jacob Obrecht över den. Obrecht fick bara hälften av den lön som Josquin hade fått. Mycket snart därefter dog Obrecht i pesten.

Senare år i Nordfrankrike

Från 1504 fram till sin död 1521 var Josquin tillbaka i norra Frankrike, där han hade jobbet som provost i Condé-sur-l'Escaut, som möjligen kan ha varit hans födelseort. Kyrkan var mycket viktig och hade en utmärkt kör.

Innan han dog betalade Josquin mycket skatt för att försäkra sig om att hans egendom efter hans död inte skulle gå till den lokala godsherren utan till hans kyrka. Efter hans död såldes hans hus och pengarna användes till särskilda gudstjänster för att minnas honom. Det fanns en staty av Jungfru Maria på väggen i hans gamla hus, och när kyrkliga processioner passerade stannade de framför den och sjöng Josquins motetter Pater Noster och Ave Maria.

Hans musik är nästan uteslutande körmusik. Den består huvudsakligen av kyrkomusik: motetter och mässor, även om han också skrev en del världslig (icke-religiös) musik, inklusive några chansons (franska sånger) och en del instrumentalmusik. En populär sång heter El Grillo . Den betyder "syrsan" och beskriver ljudet av en syrsa som sjunger i gräset.

Josquin var en mästare i polyfoni. Hans namn hade blivit så berömt att många förläggare efter hans död tryckte musik av andra kompositörer och låtsades att den var av Josquin för att fler skulle köpa den. Under de senaste åren har musikforskare studerat många av dessa manuskript mycket noggrant och försökt avgöra vilka som verkligen var av Josquin.