Judith Barsi (6 juni 1978-25 juli 1988) var en amerikansk barnskådespelerska. Hon föddes i Los Angeles, Kalifornien och började spela i reklamfilmer. Hon spelade även Thea Brody i filmen "Jaws 4: The Revenge" 1987 och gjorde röst för "Ducky" i The Land before Time och Annie-Marie i All Dogs Go to Heaven i juni 1988. Hennes far Jozef var svartsjuk och paranoid. Han misshandlade Judith och hennes mor under några år.

Barsi var dotter till de ungerska invandrarna József Barsi och Maria Barsi (född Benkő). Hennes föräldrar flydde från den sovjetiska ockupationen av Ungern 1956 och immigrerade sedan till Los Angeles. Maria Barsi ville själv bli skådespelerska, men hoppades senare att hennes dotter skulle bli det i stället. Judith upptäcktes på en skridskobana när hon var fem år gammal, men kunde fortfarande passera för att vara tre år. Hon fortsatte att medverka i över 70 reklamfilmer och dök snart upp i filmer. Senare i sitt liv fick Barsi injektioner med tillväxthormon för att hjälpa till med sin tillväxt.

Den 25 juli 1988 klockan 20.30 sköt hennes far Judith i huvudet. Hon dödades omedelbart. Hennes mamma sprang ner i hallen för att se vad som pågick och blev också skjuten. Jozsef gick senare ner till garaget och tog livet av sig. Judith var bara 10 år gammal när hon dog.

Karriär

Judith Barsi var en av de mer framgångsrika barnskådespelarna i slutet av 1980‑talet. Hon medverkade i över 70 reklamfilmer och gjorde flera framträdanden i tv‑serier och långfilmer. Hennes mest kända roller är som Thea Brody i filmen "Jaws 4: The Revenge" (1987) samt röstrollerna som Ducky i The Land Before Time och Annie‑Marie i All Dogs Go to Heaven. Många av hennes inspelade röster gavs ut postumt efter hennes död.

  • Jaws 4: The Revenge (1987) — spelade Thea Brody.
  • The Land Before Time (1988) — röst för Ducky; filmen släpptes efter hennes död och dedikerades till hennes minne.
  • All Dogs Go to Heaven — röst för Annie‑Marie; inspelningar gjordes före hennes död.

Misshandel, varningssignaler och rättsligt efterspel

Under flera år före mordet fanns tecken på att Judith och hennes mor utsattes för fysisk och psykisk misshandel av hennes far. Uppgifter om hans växande svartsjuka och paranoida beteende har dokumenterats i media. Trots att grannar och personer i omgivningen senare berättade om synliga blåmärken och oro för barnets säkerhet fanns det ingen rättegång – Jozsef Barsi dödade själv sin familj och begick därefter självmord, vilket gjorde att det aldrig hölls ett straffrättsligt förfarande mot honom.

Efter tragedin följde kraftig offentlig debatt om hur väl myndigheter, grannar och skolpersonal hade uppmärksammat och agerat på varningssignalerna. Fallet har ofta citerats i diskussioner om barnskydd, domestic violence och behovet av bättre samverkan mellan socialtjänst, polis och vårdinstanser för att förhindra liknande händelser.

Arv och minne

Judith Barsi blev en symbol för de svårigheter utsatta barn kan möta, även när de syns offentligt genom arbete i film och tv. Hennes insatser som röstskådespelare lever vidare i de filmer där hon medverkade, och hennes död bidrog till ökat fokus på barns rätt till skydd framför ekonomiska eller familjära intressen.

Åtminstone en av de filmer hon medverkade i, The Land Before Time, dedikerades till hennes minne och nämns ofta i sammanhanget när man beskriver hennes korta men framgångsrika karriär.