Karl Popper | filosof och professor vid London School of Economics

Livet

Karl Popper föddes 1902 i Wien (då i Österrike-Ungern) av medelklassföräldrar av judiskt ursprung som båda hade konverterat till kristendomen. Popper fick en luthersk uppfostran och utbildades vid Wiens universitet. Hans far hade 12 000-14 000 volymer i sitt personliga bibliotek.

År 1919 blev han attraherad av marxismen. Han gick med i föreningen för socialistiska skolelever och blev också medlem i Österrikes socialdemokratiska parti, som vid den tiden var ett parti som helt och hållet anammade den marxistiska ideologin. Han slutade snart att tro på marxismen och var en anhängare av socialliberalismen under resten av sitt liv.

Livet

Karl Popper föddes 1902 i Wien (då i Österrike-Ungern) av medelklassföräldrar av judiskt ursprung som båda hade konverterat till kristendomen. Popper fick en luthersk uppfostran och utbildades vid Wiens universitet. Hans far hade 12 000-14 000 volymer i sitt personliga bibliotek.

År 1919 blev han attraherad av marxismen. Han gick med i föreningen för socialistiska skolelever och blev också medlem i Österrikes socialdemokratiska parti, som vid den tiden var ett parti som helt och hållet anammade den marxistiska ideologin. Han slutade snart att tro på marxismen och var en anhängare av socialliberalismen under resten av sitt liv.

Förfalskning

Popper växte upp i Wien och kände väl till Wiencirkeln. Den logiska positivistiska skolan, som leddes av Moritz Schlick, definierade kunskap (särskilt vetenskaplig kunskap) som påståenden som kunde verifieras. Popper ansåg att detta var helt fel. Han ansåg att vetenskapen växte indirekt genom att felaktiga idéer falsifierades. Han utvecklade detta mycket detaljerat i en rad böcker, av vilka The logic of scientific discovery är den mest kända. All vetenskapsfilosofi sedan dess har varit tvungen att ta itu med denna fråga, kriteriet. Med "kriterium" menas: vad är det som gör en teori verkligen vetenskaplig, till skillnad från sunt förnuft eller åsikter?

Förfalskning

Popper växte upp i Wien och kände väl till Wiencirkeln. Den logiska positivistiska skolan, som leddes av Moritz Schlick, definierade kunskap (särskilt vetenskaplig kunskap) som påståenden som kunde verifieras. Popper ansåg att detta var helt fel. Han ansåg att vetenskapen växte indirekt genom att felaktiga idéer falsifierades. Han utvecklade detta mycket detaljerat i en rad böcker, av vilka The logic of scientific discovery är den mest kända. All vetenskapsfilosofi sedan dess har varit tvungen att ta itu med denna fråga, kriteriet. Med "kriterium" menas: vad är det som gör en teori verkligen vetenskaplig, till skillnad från sunt förnuft eller åsikter?

Det öppna samhället

Poppers arbete med politisk filosofi är också av stor betydelse. Marx hävdade att han kände till en historisk process där samhällen utvecklades från ett tillstånd till ett annat tills de nådde ett sluttillstånd. Denna typ av tänkande är känd som "historicism". Popper hävdade att tillväxten av mänsklig kunskap delvis orsakar utvecklingen av mänsklighetens historia. Eftersom "inget samhälle kan förutsäga sina egna framtida kunskapstillstånd" följer att ingen vetenskap kan förutsäga människans historia.

Poppers stora verk för att försvara det liberala samhället var The open society and its enemies och The poverty of historicism. Hans allierade i denna kamp var Friedrich Hayek, Ludwig von Mises och Milton Friedman.

Toleransens paradox

Även om Popper förespråkade tolerans ansåg han att intolerans inte borde tolereras. Om toleransen lät intoleransen lyckas helt och hållet skulle toleransen själv vara hotad. I The open society and its enemies (Det öppna samhället och dess fiender): The spell of Plato, hävdade han att:

"Obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner. Om vi utsträcker obegränsad tolerans även till dem som är intoleranta, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att förintas och toleransen med dem".

 

Det öppna samhället

Poppers arbete med politisk filosofi är också av stor betydelse. Marx hävdade att han kände till en historisk process där samhällen utvecklades från ett tillstånd till ett annat tills de nådde ett sluttillstånd. Denna typ av tänkande är känd som "historicism". Popper hävdade att tillväxten av mänsklig kunskap delvis orsakar utvecklingen av mänsklighetens historia. Eftersom "inget samhälle kan förutsäga sina egna framtida kunskapstillstånd" följer att ingen vetenskap kan förutsäga människans historia.

Poppers stora verk för att försvara det liberala samhället var The open society and its enemies och The poverty of historicism. Hans allierade i denna kamp var Friedrich Hayek, Ludwig von Mises och Milton Friedman.

Toleransens paradox

Även om Popper förespråkade tolerans ansåg han att intolerans inte borde tolereras. Om toleransen lät intoleransen lyckas helt och hållet skulle toleransen själv vara hotad. I The open society and its enemies (Det öppna samhället och dess fiender): The spell of Plato, hävdade han att:

"Obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner. Om vi utsträcker obegränsad tolerans även till dem som är intoleranta, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att förintas och toleransen med dem".

 

Nyckelarbeten

• The logic of scientific discovery, 1934 (som Logik der Forschung, engelsk översättning 1959), ISBN 0-415-27844-9
• The poverty of historicism, 1936 (privat läsning vid ett möte i Bryssel, 1944/45 som en serie tidskriftsartiklar i Econometrica, 1957 som bok), ISBN 0-415-06569-0
• Det öppna samhället och dess fiender, 1945 Vol 1 Platons trollformel. ISBN 0-415-29063-5, Vol 2 The high tide of prophecy: Hegel, Marx och efterdyningarna. ISBN 0-415-29063-5
• Conjectures and refutations: the growth of scientific knowledge, 1963, ISBN 0-415-04318-2
• Objektiv kunskap: ett evolutionärt tillvägagångssätt, 1972, Rev. ed., 1979, ISBN 0-19-875024-2
• Unended quest; an intellectual autobiography, 1976, ISBN 0-415-28590-9
• Efter det öppna samhället, 2008. Denna volym, redigerad av Jeremy Shearmur och Piers Norris Turner, innehåller ett stort antal av Poppers tidigare opublicerade eller osamlade skrifter om politiska och sociala frågor. ISBN 978-0-415-30908-0

Nyckelarbeten

• The logic of scientific discovery, 1934 (som Logik der Forschung, engelsk översättning 1959), ISBN 0-415-27844-9
• The poverty of historicism, 1936 (privat läsning vid ett möte i Bryssel, 1944/45 som en serie tidskriftsartiklar i Econometrica, 1957 som bok), ISBN 0-415-06569-0
• Det öppna samhället och dess fiender, 1945 Vol 1 Platons trollformel. ISBN 0-415-29063-5, Vol 2 The high tide of prophecy: Hegel, Marx och efterdyningarna. ISBN 0-415-29063-5
• Conjectures and refutations: the growth of scientific knowledge, 1963, ISBN 0-415-04318-2
• Objektiv kunskap: ett evolutionärt tillvägagångssätt, 1972, Rev. ed., 1979, ISBN 0-19-875024-2
• Unended quest; an intellectual autobiography, 1976, ISBN 0-415-28590-9
• Efter det öppna samhället, 2008. Denna volym, redigerad av Jeremy Shearmur och Piers Norris Turner, innehåller ett stort antal av Poppers tidigare opublicerade eller osamlade skrifter om politiska och sociala frågor. ISBN 978-0-415-30908-0

Relaterade sidor

• Liberalism

Relaterade sidor

• Liberalism