Karl Popper – känd för empirisk falsifiering och vetenskapsfilosofi
Karl Popper – inflytelserik vetenskapsfilosof känd för empirisk falsifiering. Läs om hans kritik mot totalitarism och hans betydelse för modern vetenskap.
Sir Karl Popper CH FRS FBA (28 juli 1902-17 september 1994) var en österrikisk och brittisk filosof och professor vid London School of Economics.
Han anses vara en av 1900-talets mest inflytelserika vetenskapsfilosofer. Han skrev också om social och politisk filosofi, särskilt om ondskan med totalitära idéer och politik. Popper är känd för idén om empirisk falsifiering.
Kort biografi
Karl Popper föddes i Wien 1902 och verkade tidigt inom intellektuella kretsar i Österrike. Han studerade bland annat matematik, fysik och filosofi och kom att kritisera den logiska positivismen samtidigt som han förde fram egna idéer om vetenskaplig metod. På 1930-talet lämnade han det alltmer hotfulla Europa och tillbringade flera år i Nya Zeeland, innan han efter andra världskriget etablerade sig i Storbritannien och blev professor vid London School of Economics. Han var en internationellt inflytelserik intellekt och tilldelades flera utmärkelser under sin livstid, bland dem erkännanden i brittiska akademiska kretsar (t.ex. FRS och CH).
Vetenskapsteori: falsifiering och kritisk rationalism
Popper sökte lösa det s.k. demarkationsproblemet — hur man skiljer vetenskapliga utsagor från icke-vetenskapliga. Hans centrala svar var falsifierbarhet: en utsaga är vetenskaplig om och endast om den kan tänkas bli motbevisad av observationer eller experiment. Istället för att söka bekräftelse menade Popper att forskare ska formulera djärva hypoteser och utsätta dem för hårda tester. Teorier som överlever grundliga försök att motbevisa dem kan betraktas som mer corroborerade, men aldrig slutgiltigt sanna.
Popper kallade sin syn på vetenskap för kritisk rationalism. Kärnidéer är:
- Vetenskaplig kunskap utvecklas genom konjekturer och förkastanden (conjectures and refutations): forskaren formulerar hypoteser och försöker motbevisa dem.
- Induktionsproblemet (att härleda allmängiltiga lagar från enskilda observationer) är olösbart; vetenskapen frigör sig från beroendet av induktion genom att ställa upp prövbara hypoteser.
- Teorier kan aldrig slutligt verifieras, endast temporärt bevaras genom att inte ha blivit falsifierade.
Politiska idéer och samhällsfilosofi
Utöver vetenskapsfilosofi skrev Popper om politisk filosofi, främst i verket The Open Society and Its Enemies, där han kritiserade historicism och totalitära ideologier. Han förespråkade en öppen samhällsordning präglad av individuell frihet, pluralism och kritisk diskussion. I socialpolitik förespråkade han piecemeal social engineering — små, kontrollerade reformer och prövningar av politiska åtgärder i stället för storskaliga utopiska omgestaltningar som lätt kan leda till förtryck.
Viktiga verk
- The Logic of Scientific Discovery (Logik der Forschung, 1934) – presentation av falsifierbarhetskriteriet.
- The Open Society and Its Enemies (1945) – kritik av totalitarism och försvar för liberalitet.
- Conjectures and Refutations (1963) – essäer om hur kunskap utvecklas genom prövning.
- Objective Knowledge (1972) – om idéer i en “tredje värld” av objektiva problem och teorier.
Inflytande och kritik
Popper har haft stort inflytande på filosofin, vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Hans betoning på prövning och repellering av dogmer påverkade både teoretiker och praktiska forskare. Samtidigt har hans syn kritiserats på flera punkter:
- Duhem–Quine-argumentet: svårigheten att entydigt avgöra vilken del av en teoretisk helhet som falsifieras vid en konflikt med observationer.
- Thomas Kuhn och paradigmteorin hävdade att vetenskapligt arbete ofta sker inom ramverk där falsifiering inte är så enkel eller omedelbar som Popper beskrev.
- Vissa menar att falsifierbarhetskravet är för strikt och utesluter historiska, normativa eller teoretiska insikter som ändå har vetenskapligt värde.
Eftermäle
Karl Popper betraktas fortfarande som en central figur inom modern vetenskapsfilosofi och politisk filosofi. Många av hans begrepp — särskilt idén om falsifierbarhet, vikten av kritik och idén att kunskap växer genom prövning — har blivit grundläggande i diskussioner om vad vetenskap är och hur samhället bör organiseras för att främja frihet och rationell prövning.
Livet
Karl Popper föddes 1902 i Wien (då i Österrike-Ungern) av medelklassföräldrar av judiskt ursprung som båda hade konverterat till kristendomen. Popper fick en luthersk uppfostran och utbildades vid Wiens universitet. Hans far hade 12 000-14 000 volymer i sitt personliga bibliotek.
År 1919 blev han attraherad av marxismen. Han gick med i föreningen för socialistiska skolelever och blev också medlem i Österrikes socialdemokratiska parti, som vid den tiden var ett parti som helt och hållet anammade den marxistiska ideologin. Han slutade snart att tro på marxismen och var en anhängare av socialliberalismen under resten av sitt liv.
Livet
Karl Popper föddes 1902 i Wien (då i Österrike-Ungern) av medelklassföräldrar av judiskt ursprung som båda hade konverterat till kristendomen. Popper fick en luthersk uppfostran och utbildades vid Wiens universitet. Hans far hade 12 000-14 000 volymer i sitt personliga bibliotek.
År 1919 blev han attraherad av marxismen. Han gick med i föreningen för socialistiska skolelever och blev också medlem i Österrikes socialdemokratiska parti, som vid den tiden var ett parti som helt och hållet anammade den marxistiska ideologin. Han slutade snart att tro på marxismen och var en anhängare av socialliberalismen under resten av sitt liv.
Förfalskning
Popper växte upp i Wien och kände väl till Wiencirkeln. Den logiska positivistiska skolan, som leddes av Moritz Schlick, definierade kunskap (särskilt vetenskaplig kunskap) som påståenden som kunde verifieras. Popper ansåg att detta var helt fel. Han ansåg att vetenskapen växte indirekt genom att felaktiga idéer falsifierades. Han utvecklade detta mycket detaljerat i en rad böcker, av vilka The logic of scientific discovery är den mest kända. All vetenskapsfilosofi sedan dess har varit tvungen att ta itu med denna fråga, kriteriet. Med "kriterium" menas: vad är det som gör en teori verkligen vetenskaplig, till skillnad från sunt förnuft eller åsikter?
Förfalskning
Popper växte upp i Wien och kände väl till Wiencirkeln. Den logiska positivistiska skolan, som leddes av Moritz Schlick, definierade kunskap (särskilt vetenskaplig kunskap) som påståenden som kunde verifieras. Popper ansåg att detta var helt fel. Han ansåg att vetenskapen växte indirekt genom att felaktiga idéer falsifierades. Han utvecklade detta mycket detaljerat i en rad böcker, av vilka The logic of scientific discovery är den mest kända. All vetenskapsfilosofi sedan dess har varit tvungen att ta itu med denna fråga, kriteriet. Med "kriterium" menas: vad är det som gör en teori verkligen vetenskaplig, till skillnad från sunt förnuft eller åsikter?
Det öppna samhället
Poppers arbete med politisk filosofi är också av stor betydelse. Marx hävdade att han kände till en historisk process där samhällen utvecklades från ett tillstånd till ett annat tills de nådde ett sluttillstånd. Denna typ av tänkande är känd som "historicism". Popper hävdade att tillväxten av mänsklig kunskap delvis orsakar utvecklingen av mänsklighetens historia. Eftersom "inget samhälle kan förutsäga sina egna framtida kunskapstillstånd" följer att ingen vetenskap kan förutsäga människans historia.
Poppers stora verk för att försvara det liberala samhället var The open society and its enemies och The poverty of historicism. Hans allierade i denna kamp var Friedrich Hayek, Ludwig von Mises och Milton Friedman.
Toleransens paradox
Även om Popper förespråkade tolerans ansåg han att intolerans inte borde tolereras. Om toleransen lät intoleransen lyckas helt och hållet skulle toleransen själv vara hotad. I The open society and its enemies (Det öppna samhället och dess fiender): The spell of Plato, hävdade han att:
"Obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner. Om vi utsträcker obegränsad tolerans även till dem som är intoleranta, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att förintas och toleransen med dem".
Det öppna samhället
Poppers arbete med politisk filosofi är också av stor betydelse. Marx hävdade att han kände till en historisk process där samhällen utvecklades från ett tillstånd till ett annat tills de nådde ett sluttillstånd. Denna typ av tänkande är känd som "historicism". Popper hävdade att tillväxten av mänsklig kunskap delvis orsakar utvecklingen av mänsklighetens historia. Eftersom "inget samhälle kan förutsäga sina egna framtida kunskapstillstånd" följer att ingen vetenskap kan förutsäga människans historia.
Poppers stora verk för att försvara det liberala samhället var The open society and its enemies och The poverty of historicism. Hans allierade i denna kamp var Friedrich Hayek, Ludwig von Mises och Milton Friedman.
Toleransens paradox
Även om Popper förespråkade tolerans ansåg han att intolerans inte borde tolereras. Om toleransen lät intoleransen lyckas helt och hållet skulle toleransen själv vara hotad. I The open society and its enemies (Det öppna samhället och dess fiender): The spell of Plato, hävdade han att:
"Obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner. Om vi utsträcker obegränsad tolerans även till dem som är intoleranta, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att förintas och toleransen med dem".
Nyckelarbeten
- The logic of scientific discovery, 1934 (som Logik der Forschung, engelsk översättning 1959), ISBN 0-415-27844-9
- The poverty of historicism, 1936 (privat läsning vid ett möte i Bryssel, 1944/45 som en serie tidskriftsartiklar i Econometrica, 1957 som bok), ISBN 0-415-06569-0
- Det öppna samhället och dess fiender, 1945 Vol 1 Platons trollformel. ISBN 0-415-29063-5, Vol 2 The high tide of prophecy: Hegel, Marx och efterdyningarna. ISBN 0-415-29063-5
- Conjectures and refutations: the growth of scientific knowledge, 1963, ISBN 0-415-04318-2
- Objektiv kunskap: ett evolutionärt tillvägagångssätt, 1972, Rev. ed., 1979, ISBN 0-19-875024-2
- Unended quest; an intellectual autobiography, 1976, ISBN 0-415-28590-9
- Efter det öppna samhället, 2008. Denna volym, redigerad av Jeremy Shearmur och Piers Norris Turner, innehåller ett stort antal av Poppers tidigare opublicerade eller osamlade skrifter om politiska och sociala frågor. ISBN 978-0-415-30908-0
Nyckelarbeten
- The logic of scientific discovery, 1934 (som Logik der Forschung, engelsk översättning 1959), ISBN 0-415-27844-9
- The poverty of historicism, 1936 (privat läsning vid ett möte i Bryssel, 1944/45 som en serie tidskriftsartiklar i Econometrica, 1957 som bok), ISBN 0-415-06569-0
- Det öppna samhället och dess fiender, 1945 Vol 1 Platons trollformel. ISBN 0-415-29063-5, Vol 2 The high tide of prophecy: Hegel, Marx och efterdyningarna. ISBN 0-415-29063-5
- Conjectures and refutations: the growth of scientific knowledge, 1963, ISBN 0-415-04318-2
- Objektiv kunskap: ett evolutionärt tillvägagångssätt, 1972, Rev. ed., 1979, ISBN 0-19-875024-2
- Unended quest; an intellectual autobiography, 1976, ISBN 0-415-28590-9
- Efter det öppna samhället, 2008. Denna volym, redigerad av Jeremy Shearmur och Piers Norris Turner, innehåller ett stort antal av Poppers tidigare opublicerade eller osamlade skrifter om politiska och sociala frågor. ISBN 978-0-415-30908-0
Relaterade sidor
- Liberalism
Relaterade sidor
- Liberalism
Frågor och svar
Fråga: Vem var Sir Karl Popper?
S: Sir Karl Popper var en österrikisk och brittisk filosof och professor vid London School of Economics. Han anses vara en av 1900-talets mest inflytelserika vetenskapsfilosofer.
Fråga: Vad skrev han om?
S: Han skrev om social och politisk filosofi, och fokuserade särskilt på det onda i totalitära idéer och totalitär politik.
F: Vad är han känd för?
S: Han är känd för sin idé om empirisk falsifiering.
F: När föddes han?
Svar: Han föddes den 28 juli 1902.
F: När dog han?
Svar: Han dog den 17 september 1994.
Fråga: Var undervisade han?
Svar: Han undervisade vid London School of Economics.
F: Vilken typ av filosof var han?
Svar: Han var en vetenskapsfilosof samt en social och politisk filosof.
Sök