Pelham Humfrey
Pelham Humfrey (även Humphrey) (född London 1647, död Windsor 14 juli 1674) var en engelsk kompositör under barocken. Även om han dog vid 26 års ålder hade han ett viktigt inflytande på engelska kompositörer som William Turner och Henry Purcell. Han levde vid tiden för restaurationen, då England återigen styrdes av en kung efter två decennier av republikanskt styre, under vilka musik inte hade varit tillåten i kyrkorna.
Livet
Vi vet inte mycket om hans tidiga liv. Han verkar ha varit körpojke i Chapel Royal 1660. Under denna tid började han uppenbarligen bli en mycket begåvad kompositör. Andra pojkar i kören var bland annat John Blow och William Turner. Som ung man reste han till Frankrike där han hörde musik av franska kompositörer som Lully och italienare som Carissimi. Detta hjälpte honom att forma sin egen stil. Han blev en gentleman i Chapel Royal. Han skrev några fina hymner, även om dagboksförfattaren Samuel Pepys tyckte att han skrytade. Detta kan bero på att Pepys inte gillade den nya sortens musik. Han gifte sig med dottern till sin gamle körledare Henry Cooke. Han blev mästare för barnen i Chapel Royal. Detta innebar att han hade ansvar för barnen i kungens kapellkör. Han var också hovkompositör.
Han blev sjuk och dog vid 26 års ålder. Han begravdes i klostret i Westminster Abbey.
Hans musik
Humfrey komponerade mycket musik under sitt korta liv. Det bidrog till att forma den engelska barockstilen. Han skrev främst kyrkomusik, men han skrev också en del musik för teatern.
Humfrey gillade att komponera musik som väckte människors känslor. En del av hans melodier hoppar runt på oväntade sätt. Det finns mycket kromatik. Några av hans bästa hymner är bl.a: O Lord my God, By the waters of Babylon och Like as the hart. Han skrev 27 sånger. Fem av dem är religiösa sånger, och de är några av de bästa sångerna från den tiden.
