Lyndon B. Johnson | USA:s 36:e president från 1963 till 1969
Lyndon Baines Johnson (27 augusti 1908-22 januari 1973), ofta kallad LBJ, var en amerikansk politiker. Han var USA:s 36:e president från 1963 till 1969. Innan han blev president var han USA:s 37:e vicepresident från 1961 till 1963. Han blev president när president John F. Kennedy mördades i november 1963. Han var också amerikansk representant, amerikansk senator och senatens majoritetsledare. Han var demokrat.
Johnson föddes i Stonewall, Texas. Innan han blev politiker var han gymnasielärare. År 1937 valdes han in i det amerikanska representanthuset. År 1948 valdes han in i den amerikanska senaten och blev sedan dess majoritetsledare 1954. År 1960 kandiderade han till presidentposten, men vann inte den demokratiska nomineringen. Han valdes då till att bli senator John F. Kennedys motkandidat, och Kennedy-Johnson-biljetten vann.
Den 22 november 1963 mördades president Kennedy i Dallas, Texas. Johnson blev då USA:s nästa president. År 1964 valdes Johnson till president och besegrade sin motståndare, senator Barry Goldwater, i en jordskredsseger. Han fick 61,1 procent av rösterna.
Som president skapade Johnson det stora samhället (Great Society). Det var en rad program som skapades för att hjälpa det amerikanska folket. De omfattade en utvidgning av de medborgerliga rättigheterna, offentliga radio- och tv-sändningar, Medicare, Medicaid, stöd till utbildning och konst, stads- och landsbygdsutveckling samt offentliga tjänster. Han antog lagen om medborgerliga rättigheter 1964, lagen om rösträtt 1965 och lagen om medborgerliga rättigheter 1968. Hans personliga övertygelse i frågan om medborgerliga rättigheter ställde honom dock mot andra vita, sydstatsdemokrater. Han ville också göra fattiga amerikaners liv bättre genom att inleda "kriget mot fattigdomen". Han fortsatte president Kennedys rymdprogram och utökade Apolloprogrammet. Han antog också Higher Education Act of 1965, som skapade federala studielån. Johnson undertecknade också Immigration and Nationality Act från 1965, som låg till grund för USA:s invandringspolitik i dag.
I utrikespolitiken prioriterade Johnson under sitt presidentskap att stoppa marxist-leninistiska regeringars expansion. År 1964 antog kongressen resolutionen om Tonkinbukten. Detta gjorde att USA blev mer involverat i Vietnamkriget. Fler amerikanska soldater skickades till Vietnam, och när kriget fortsatte ökade antalet amerikanska dödsfall tillsammans med dödsfall bland vietnamesiska civila. År 1968 inträffade Tetoffensiven, vilket fick allmänheten att börja ogilla kriget. Många människor ville att den amerikanska militären inte längre skulle vara i Vietnam.
Under hans presidentskap förändrades det amerikanska politiska landskapet mycket, eftersom vita sydstatare som stödde demokraterna började stödja det republikanska partiet och afroamerikaner började stödja det demokratiska partiet. På grund av hans inrikespolitiska agenda markerade Johnsons presidentskap höjdpunkten för den moderna liberalismen i USA. Även om Johnson inledde sitt presidentskap populärt förlorade han popularitet på grund av Vietnamkriget och den pågående sociala oron.
I presidentvalet 1968 avbröt han sin kandidatur för en ny presidentperiod efter att han inte lyckats bra i primärvalet i New Hampshire. Valet vanns slutligen av den republikanske kandidaten Richard Nixon. Johnson återvände till sin ranch i Texas och förblev privat tills han dog av en hjärtattack 1973.
Historiker och forskare rankar Johnson mycket väl på grund av hans inrikespolitik som främjade medborgerliga rättigheter, hälsovård och välfärd. Han får dock stark kritik för sin roll i upptrappningen av Vietnamkriget, som resulterade i att 58 220 amerikanska soldater dog, att över 7,5 miljoner ton sprängämnen släpptes över Vietnam och att den giftiga herbiciden Agent Orange användes.
Tidigt liv
Johnson föddes i Texas. Hans far var politiker och hade arbetat för Texas delstatsregering. Som ung vuxen var han lärare. Han valdes in i representanthuset 1937 och sedan in i senaten 1948. Han vann senatsvalet med bara 87 röster.
Politisk karriär
I senaten blev Johnson mycket snabbt mäktig och 1955 blev han ledare för senaten och var den yngste som någonsin haft den positionen. Han startade stora program för allmänheten. Det hjälpte att han kände de andra senatorerna väl och kunde ofta övertala dem att stödja hans idéer. År 1960 kandiderade han till presidentposten, men under tävlingen om vem demokraterna skulle stödja förlorade han mot John F. Kennedy. Johnson valdes då av Kennedy till vicepresidentkandidat. Kennedy vann valet knappt och Johnson blev vicepresident. Som de flesta vicepresidenter gillade Johnson inte jobbet. Det gav honom för lite makt.
Lyndon B. Johnson var välkänd som en person som kunde övertala andra lagstiftare i kongressen att anta lagar. För att få mer stöd för sina idéer, tog han ofta andra politiker på sängen (vilket innebär att han hotade dem om de inte höll med honom).
Ordförandeskap, 1963-69
Johnson tog över som president efter att Kennedy mördats. Han avslutade Kennedys mandatperiod som president och 1964 ställde han upp för omval och vann lätt mot Barry Goldwater. Johnson fick 61,1 procent av rösterna. Detta är den högsta procentuella andel av rösterna som någonsin vunnits av någon som kandiderat till presidentposten sedan 1820.
Johnson inledde ett "krig mot fattigdomen". Han skapade det stora samhället (en rad statliga program som syftade till att förbättra levnadsstandarden i landet). Dessa program omfattar bland annat offentliga radio- och tv-sändningar, skydd av miljön, Medicare (hälsovård för äldre), Medicaid ([hälsovård för fattiga). Han stödde de medborgerliga rättigheterna för afroamerikaner och fortsatte där Kennedy slutade med att ge dem frihet. Voting Rights Act från 1965 gav regeringen befogenheter att stoppa dem från att nekas rösträtt. Jämfört med Kennedys svaga förhållande till kongressen kunde Johnson övertyga politikerna om att stödja en del av samma politik som de motsatte sig under Kennedy.
Samtidigt ökade Johnson USA:s engagemang i Vietnamkriget. Johnson ökade antalet soldater i Vietnam från 16 000 till 500 000 för att stoppa Viet Cong (de kommunistiska rebellerna i Sydvietnam). Allteftersom åren gick blev Johnson alltmer impopulär eftersom kriget fortsatte utan något slut i sikte. År 1968 dödades nästan 1 000 amerikanska soldater i Vietnam varje månad och fienden hade fortfarande inte besegrats. I mars 1968 meddelade Johnson att han inte skulle ställa upp för omval.
Efter ordförandeskapet, 1969-73
Johnsons tid som president tog slut den 20 januari 1969. Han återvände till Texas för att bo på sin ranch i Stonewall. Han började röka cigaretter igen för första gången sedan 1955, och hans hälsa försämrades snabbt. Han började drabbas av hjärtattacker som senare ledde till hans död.
Död, begravning och arv
Johnson dog på sin ranch den 22 januari 1973 vid 64 års ålder efter en hjärtattack. Johnson fick en statsbegravning och den sista gudstjänsten ägde rum den 25 januari. Begravningen ägde rum i National City Christian Church i Washington, D.C.
Trots katastrofen i Vietnam anses Johnson fortfarande vara en bra president av historiker på grund av vad han åstadkom i fråga om medborgerliga rättigheter. År 1973 döptes Manned Spacecraft Center i Houston om till Lyndon B. Johnson Space Center.
Frågor och svar
F: Vem var Lyndon Baines Johnson?
S: Lyndon Baines Johnson (ofta kallad LBJ) var en amerikansk politiker som var USA:s 36:e president från 1963 till 1969. Han var också amerikansk representant, amerikansk senator och majoritetsledare i senaten innan han blev president.
Fråga: Var föddes Lyndon Baines Johnson?
S: Lyndon Baines Johnson föddes i Stonewall, Texas.
F: Vad gjorde han innan han blev politiker?
S: Innan han blev politiker arbetade Lyndon Baines Johnson som gymnasielärare.
F: Hur blev LBJ president i Förenta staterna?
Svar: LBJ blev USA:s president när president John F Kennedy mördades i november 1963 och han tillträdde som hans efterträdare.
Fråga: Vilken inrikespolitik införde LBJ under sin tid som president?
S: Under sitt presidentskap genomförde Lyndon Baines Johnson flera inrikespolitiska åtgärder, bland annat skapandet av det stora samhället, som innebar en utvidgning av de medborgerliga rättigheterna, offentliga radio- och tv-sändningar, Medicare, Medicaid, stöd till utbildning och konst, stads- och landsbygdsutveckling och offentliga tjänster, antagandet av lagen om medborgerliga rättigheter 1964, antagandet av lagen om rösträtt 1965, antagandet av lagen om medborgerliga rättigheter 1968, inledandet av "kriget mot fattigdomen", undertecknandet av lagen om högre utbildning 1965, genom vilken federala studielån skapades, undertecknandet av lagen om invandring och nationalitet 1965, som än i dag används i USA:s invandringspolitik, och mycket annat.
Fråga: Vilka utrikespolitiska initiativ prioriterade LBJ under sin presidenttid?
S: Under sitt presidentskap prioriterade Lyndon Baines Johnson att stoppa marxist-leninistiska regeringar från att expandera genom att få kongressen att anta resolutionen om Tonkinbukten, vilket ledde till att USA:s engagemang i Vietnamkriget ökade, vilket ledde till att fler amerikanska soldater skickades dit och att vietnamesiska civila dog på grund av amerikanska militära åtgärder, t.ex. genom att släppa över 7 miljoner ton sprängämnen över Vietnam och använda det giftiga ogräsmedlet Agent Orange.
F: Varför är LBJ:s arv kontroversiellt?
S: LBJ:s arv är kontroversiellt eftersom han, även om historiker rankar honom högt för att han främjade de medborgerliga rättigheterna, hälsovården och välfärden genom sin inrikespolitik, får han stark kritik för att han trappade upp Vietnamkriget, vilket ledde till att 58 220 amerikanska soldater dog.
