Klasskamp

Definition

Klasskamp uppstår när borgarklassen (de rika) betalar proletariatet (arbetarna) för att tillverka saker som de säljer. Arbetarna har inget att säga till om när det gäller deras lön eller vilka saker de tillverkar, eftersom de inte kan leva utan jobb eller pengar.

Karl Marx såg att arbetarna var tvungna att arbeta utan att ha något att säga till om. Han ansåg att eftersom arbetarna tillverkar sakerna borde de bestämma var de ska gå och för hur mycket, i stället för de rika ägarna. De var tvungna att arbeta hårt för att försörja sig, medan de rika blev rikare av att bara göra enkelt kontorsarbete.

Eftersom de var tvungna att tjäna pengar för att kunna köpa mat, och jobb var det enda som gav pengar, hade de inget annat val än att arbeta för de rika som gjorde affärerna. De rika blev rikare medan arbetaren drog och lyfte och gjorde allt det där hårda manuella arbetet som ingen riktigt gillar att göra.

Karl Marx ansåg att deras arbete begränsade deras frihet. Han ville att arbetarna skulle förena sig och ta över företaget, så att alla kunde bli välmående. Han tyckte att gemene man förtjänade att sköta företaget och att de rika inte var bättre än gemene man.

Formulär

Klasskampen uppträdde i vissa former. För det första finns det en ekonomisk form. Proletariatet kämpar mot bourgeoisin genom sin arbetarorganisation i denna form. För det andra finns det en politisk form. I denna form har proletariatet sitt parti och genom demokrati försöker de förändra systemet. Och sist finns det en ideologisk kamp. I denna form försöker proletariatet anpassa det gamla styrelsesystemet till nya sociala situationer. Det finns också andra former av kamp. Dessa former är inte uteslutande utan existerar samtidigt.

Historia

Klasskamp har förekommit under hela historien. Till en början levde människorna i små kommunistiska samhällen. Sedan tog de egendom från jorden för sig själva och började använda slavar. Sedan hade de feodalism, vilket innebar att en person ägde ett helt landområde och använde soldater och arbetare för att hjälpa dem att tjäna pengar, och gav bara sina arbetare mark, men de hade en viss frihet som slavarna inte hade. Slutligen, på Karl Marx tid, blev människor i vissa länder arbetare och chefer under den industriella revolutionen. Cheferna ägde maskinerna som arbetarna använde för att tillverka saker, men de hjälpte inte till att använda maskinerna. I stället tjänade de pengar genom att köpa arbetarnas tid och energi för att göra saker. Marx ansåg att arbetarna inte tjänade de pengar de förtjänade eftersom chefen skulle tjäna pengar på det arbete de gjorde utan att hjälpa till.

Framtiden

Marx trodde att länderna skulle störta kapitalismen och att arbetsplatserna skulle utvecklas mot socialism. Detta innebär i stort sett att arbetarna skulle kontrollera arbetsplatserna. När detta skulle ha skett överallt trodde Marx att världen skulle ha uppnått kommunismen.

Sovjetunionen störtade feodalismen. De nådde aldrig fram till kapitalismen, så deras samhälle var mycket korrupt. Många ger dem skulden för kommunismens dåliga rykte. Det finns vissa arbetsplatser och samhällen som styrs demokratiskt av arbetare, till exempel kibbutzim i Israel.

Nutid

Socialdemokrater och liberalkonservativa ser inte samhället så som det beskrivs av Marx. De anser att samhället förändras gradvis genom det demokratiska valsystemet. Europeiska unionen består nästan uteslutande av länder som styrs av denna typ av system, men det är inte universellt i hela världen. Mycket få länder har genomgått den typ av revolution som Marx förutspådde. Det är mycket vanligare att militära ledare tar makten och upprätthåller en diktatur som varken är demokratisk eller revolutionär.