Clown – definition, historia, cirkusroller och sceniska färdigheter

Upptäck clowns värld: definition, historia, cirkusroller och sceniska färdigheter — akrobatik, jonglering, komik och publikkontakt för professionella och amatörer.

En clown är en sorts underhållare eller scenkonstnär som utför fysisk komik och stunts för att roa andra. De bär vanligtvis smink med fettfärg som döljer deras riktiga ansikte, en stor peruk med färgglatt hår och säckiga, vadderade kläder. Clowner låtsas vara klumpiga, men måste vara smidiga och atletiska i verkligheten för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.

Många clowner tillhör en cirkus, medan andra frilansar eller har en talangagent som hjälper dem att hitta jobb. Vissa clowner studerar vid ett clownskollegium eller en clownskola där de lär sig akrobatik, jonglering och andra fysiska färdigheter samt hur man interagerar med en publik. Andra lär sig av erfarna clowner eller genom studier och övning.

Historia och bakgrund

Clowntraditionen har rötter långt tillbaka i historien. Tidiga former av komiska figurer förekommer i antikens teater, i medeltida narrspel och hos hovnarrer. Den moderna clownen har utvecklats genom flera traditioner, bland annat den italienska commedia dell'arte och 1800-talets cirkus. Under 1800- och 1900-talen blev clowner fasta inslag i stora cirkusar och varietéer, och olika stilar och typer av clowner uppstod.

Typer av clowner

• Whiteface – en klassisk typ med helt vitt ansikte, klädsel ofta elegant eller teatralisk. Rollen är ofta den "seriösa" eller skickliga clownen som leder handlingen.
• Auguste – den busiga, klumpiga och överdrivet färgglada clowntypen. Auguste är ofta mottagare av skämt och blir urskuld för prat och fysisk komik.
• Karaktärsclown – en clown som skapar en specifik karaktär, till exempel en polis, gammal dam eller torped. Fokus ligger mer på personlighet än på klassisk make-up.
• Pierrot och andra traditionella figurer – olika kulturella traditioner har egna varianter, som den melankoliska Pierrot i fransk teater.

Roller i cirkus och andra sammanhang

Förutom i traditionella cirkusar arbetar clowner inom många områden: gatuteater, barnföreställningar, sjukhus (s.k. vårdclowner eller sjukhusclowner), revyer, film och TV. I cirkusen fungerar clowner ofta som övergångar mellan nummer, kommentatorer till föreställningen eller som komiska motpoler till akrobater och djurnummer.

Sceniska färdigheter och träning

En professionell clown behärskar en rad tekniker som kräver både fysisk och psykisk träning. Vanliga färdigheter är:

• Slapstick och fysisk komik — timing, fallteknik och uttrycksfull kroppsspråk.
• Akrobatik och balans — enkla till avancerade gymnastiska övningar för säkerhet och variation i numren.
• Jonglering och props-hantering — användning av rekvisita som cyklar, stolar, ballonger och gags.
• Mime och ansiktsuttryck — att berätta utan ord och förstärka komiken med kroppsspråk.
• Improvisation och publikinteraktion — att snabbt läsa av en publik och hålla numret levande.
• Röst- och scenarbete — projektion, tempo och att skapa tydliga karaktärer.

Många clowner tränar även skådespeleri, komediutveckling och säkerhetsrutiner för att minimera skador vid stunts.

Makeup, kostym och scenografi

Clownens utseende är en viktig del av identiteten. Traditionell clownmakeup kan innefatta vit grund, svart konturering och färgglada element; den röda näsan är en internationellt igenkännbar symbol. Kostymen varierar från överdrivet stora kläder till mer stiliserade dräkter beroende på typ av clown. Rekvisita och scenografi används för att förstärka komiken och skapa visuella kontraster.

Etik, publik och säkerhet

Clowner arbetar ofta med barn och sårbara grupper, vilket kräver empati och professionellt uppträdande. Det är viktigt att respektera gränser, undvika skrämmande inslag för dem som har coulrophobia (skräck för clowner) och att inte utsätta publiken för risk. Inom vård och terapi används clowner med särskilda etiska riktlinjer och samarbete med personal.

Nutida trender och kultur

Clownkonsten fortsätter att utvecklas. Moderna clowner blandar traditionella tekniker med teater, performancekonst och socialt engagerade projekt. Det finns även en växande scen för alternativ clowning som utforskar allvarligare teman eller använder tystnad och stillhet som kontrast till det komiska. Digitala plattformar och film/TV har också gjort clowner till allt från barnens favoriter till komplexa karaktärer i populärkulturen.

Kända clowner och påverkan

Historiskt har figurer som Joseph Grimaldi varit viktiga för utvecklingen av clownyrket. Under 1900-talet blev clowner som Emmett Kelly och internationella artister kända för sina särskilda uttryck. Clownens inflytande syns också i bredare komiska traditioner, fysisk teater och populärkultur där element från clowning används i olika genrer.

Sammanfattningsvis är clownen en mångsidig scenkonstnär som kombinerar fysisk skicklighet, karaktärsarbete och publikkontakt för att skapa humor, klokskap eller ibland eftertanke. Yrket kräver övning, kroppskontroll och en förmåga att bygga relation med publiken, oavsett om det sker i en cirkustält, på en sjukhussal eller på en digital scen.

Clowner i populärkulturen

Clowner nämns ibland i andra former av underhållning. Pagliacci är en opera av Ruggero Leoncavallo som handlar om clowner. Detta tema lånades av Smokey Robinson när han skrev "The Tears of a Clown" tillsammans med Stevie Wonder. Red Skelton var en populär underhållare som uppträdde som clown i tv.

Ronald McDonald är en clown som är maskot för McDonald's restauranger. (Jeff Giuliano, som spelade Ronald i många år på tv, blev senare vegetarian.)

I många olika medier är clowner ofta skurkar på grund av att de kan vara läskiga. Exempel på detta är Pennywise i Stephen Kings "It" och Jokern i Batman-universumet.

En luffarklocka.

Frågor och svar

F: Vad är en clown?

F: Vad har clowner vanligtvis på sig?

F: Var arbetar de flesta clowner?

F: Hur lär sig vissa clowner sina färdigheter?

F: Finns det någon särskild utbildning för att bli clown?

F: Är alla clowner en del av cirkusar?

Sök med bokstav