Cirkus är en scenkonst och en typ av underhållning som både barn och vuxna kan njuta av. En cirkus är ofta en samling artister och tekniker som samarbetar för att ge en föreställning. Vanliga inslag är akrobater, clowner, trapetsnummer, repgångare, jonglörer, hoppare, specialnummer med eld eller magi, musiker och ibland tränade djur. Cirkusar rör sig ofta mellan orter och länder, men en del är fasta och uppträder i egna byggnader.

Scen, tält och publik

Traditionellt uppträder många cirkusar i ett stort tält som kallas "Big Top". Där finns sittplatser som är trappade — de bakre raderna ligger högre än de främre — så att alla kan se. I mitten finns det cirkulära området där artisterna uppträder. Detta område kallas ofta för "ringen" och är ibland ungefär 13 meter i diameter när det handlar om klassiska numrer med hästar eller större akrobatik. Den person som leder och presenterar föreställningen kallas ofta "ringmästare" eller på engelska "ringmaster".

Vanliga artister och nummer

  • Akrobater: golvgymnastik, par- eller gruppnummer, handstående och balans.
  • Trapets- och flygakrobatik: högt ovanför marken med nät eller säkerhetslinor.
  • Repgångare och lindansare: balans på lina eller rep högt ovanför publiken.
  • Jonglörer och klottrick: precision och koordination med bollar, koner eller brinnande facklor.
  • Clowner: komik, pantomim och interaktion med publiken.
  • Djurnummer: tidigare vanliga, idag reglerade eller ersatta av andra nummer i många länder.
  • Specialkonstnärer: eldslukare, illusionister, luftakrobater och modern scenkonst som blandar dans och teater.

Föreställningens uppbyggnad

En cirkusföreställning kan vara uppbyggd av en rad korta nummer vävda samman av presentatören eller ett tema. Det finns ofta en paus, ett storartat finalnummer och en tydlig öppning där publiken välkomnas. Programmet skiftar i tempo för att hålla både spänning och lättsam underhållning.

Historia i korthet

Begreppet cirkus har gamla rötter — offentliga uppträdanden och hästshower fanns redan i antikens Rom. Den moderna cirkustraditionen brukar förknippas med Philip Astley i 1700-talets England, som utvecklade riduppvisningar kombinerade med akrobatik och komik. Under 1800- och 1900-talen växte stora turnerande familjecirkusar fram, och senare har även fasta stora cirkusevenemang och samtida varianter utvecklats.

Säkerhet och djurvälfärd

Säkerhet är central — både för artister och publik. Moderna cirkusar använder noggranna riggkontroller, säkerhetsnät och professionell träning. Djur i cirkusar har blivit en omdebatterad fråga; i många länder finns numera hårda regler eller förbud mot vilda djur i uppvisningar. Samtidigt har många cirkusar valt att fasa ut djurnummer och istället satsa på mänsklig prestation och teknisk kreativitet.

Nycirkus och samtida former

Nya former av cirkus, ofta kallade "nycirkus", fokuserar mer på scenisk berättelse, estetik och konstnärlig uttrycksform än på traditionella trick. Exempel är internationellt kända grupper som Cirque du Soleil. Nycirkus kombinerar ofta dans, teater, musik och akrobatik utan användning av djur.

Bakom kulisserna

Bakom varje föreställning finns ett team som arbetar med regi, artistisk ledning, kostym, makeup, ringteknik, belysning, ljud, riggning och turnélogistik. Utöver artister krävs montörer, säkerhetstekniker, djurvårdare (där djur ingår) och administrativ personal för att en cirkus ska fungera.

Var kan man se cirkus idag?

Cirkus finns både som turnéer i tält, fasta föreställningar i egna hallar och som festivaler eller gästspel på teatrar. Föreställningar kan vara avsedda för hela familjen eller mer riktade mot vuxna med experimentella teman. Cirkus spelar fortfarande en roll som folklig underhållning och konstform, och utvecklas ständigt i takt med nya idéer, teknik och etiska normer.