Färgseende | en organisms förmåga att urskilja objekt utifrån ljusets våglängder
Färgseende är en organisms förmåga att urskilja föremål utifrån våglängderna (eller frekvenserna) i det ljus som de reflekterar, avger eller överför.
Färg är en egenskap som skapas av den visuella hjärnan och är därför inte en egenskap hos föremålen, trots vad barnen får lära sig.
Den våglängd som reflekteras från ett objekt är ett objektivt faktum: den beror inte på perceptionen. Ett "rött" äpple avger inte rött ljus. Det absorberar helt enkelt alla frekvenser av synligt ljus som lyser på det utom en grupp frekvenser som reflekteras. Det är dessa frekvenser som uppfattas som röda.
Mekanism
Det synliga ljusspektrumet sträcker sig från cirka 380 till 740 nanometer. Färger i spektrumet som rött, orange, gult, grönt, cyan, blått och violett ligger inom detta område. Dessa spektralfärger avser inte en enskild våglängd utan snarare en uppsättning våglängder: rött, 625-740 nm, orange, 590-625 nm, gult, 565-590 nm, grönt, 500-565 nm, cyan, 485-500 nm, blått, 450-485 nm och violett, 380-450 nm.
Nervsystemet tar fram färg genom att jämföra ljusreaktionerna från de olika typerna av kägelfotoreceptorer i ögat. Dessa fotoreceptorer är känsliga för olika delar av det synliga spektrumet.
För människor sträcker sig det synliga spektrumet ungefär från 380 till 740 nm, och det finns normalt tre typer av kottar. Det synliga spektrumet och antalet kottyper skiljer sig åt mellan olika arter.
Med färg blir synen bättre (mer information) om vad ögat ser. Detta gör att ögat kan se när frukt eller grönsaker är mogna och kan se djur som gömmer sig i det fördolda. Fördelen med färgseende är främst på dagtid. På natten är huvudproblemet att samla tillräckligt med ljus för att kunna se i det svaga ljuset. Detta är något som stavar gör bättre än kottar.
Det mänskliga visuella systemets relativa ljuskänslighet som en funktion av våglängden.
Typer av färgseende
Färgseende är inte ett tillstånd som är helt eller delvis omöjligt. Många djurgrupper kan urskilja färger, men på olika sätt. Bland däggdjuren har till exempel vissa grupper ingen färgseende, medan andra är dikromater. Dikromaterna har två typer av tappar och kan inte se ultraviolett, rött och orange ljus.
Man tror att de däggdjur som överlevde under juraperioden var små nattaktiva eller grävande djur som inte behövde se färg. Senare, efter dinosauriernas utdöende, anpassade sig många linjer till att vara mer aktiva på dagtid. De flesta utvecklade en form av färgseende som är mycket mer användbart på dagtid. Primater utvecklade fullständig (trichromacy) färgseende. För dem var förmågan att skilja färgen på frukt från blad alltid väsentlig.
Många insekter har färgseende i det ultravioletta området, vilket människor inte har. Det är därför som honungsguider på blommor är så tydliga på fotografier i ultraviolett ljus.
Frågor och svar
F: Vad är färgseende?
S: Färgseende är en organisms förmåga att urskilja objekt utifrån de våglängder eller frekvenser av ljus som de reflekterar, avger eller sänder ut.
F: Är färg en egenskap hos objekt?
Svar: Nej, färg är inte en egenskap hos objekt. Det är en egenskap som skapas av den visuella hjärnan och är därför inte beroende av perceptionen.
F: Sänder ett "rött" äpple ut rött ljus?
Svar: Nej, ett "rött" äpple avger inte rött ljus. Det absorberar alla frekvenser av synligt ljus som lyser på det utom en grupp frekvenser som reflekteras och som uppfattas som röda.
Fråga: Hur uppfattar vi färger?
S: Vi uppfattar färger genom vår synhjärna som tolkar de våglängder eller frekvenser av ljus som reflekteras från ett föremål.
F: Är olika våglängder förknippade med olika färger?
Svar: Ja, olika våglängder är förknippade med olika färger och detta hjälper oss att skilja mellan föremål utifrån deras våglängd eller frekvens av ljus som de reflekterar, avger eller sänder ut.
F: Påverkar perceptionen färgerna?
Svar: Nej, uppfattningen påverkar inte färgen eftersom den är ett objektivt faktum och inte är beroende av uppfattningen.
F: Vad händer när synligt ljus lyser på ett föremål?
Svar: När synligt ljus lyser på ett föremål kommer alla frekvenser utom en grupp frekvenser som reflekteras att absorberas av föremålet och dessa frekvenser kommer att uppfattas som dess särskilda färg.
