Krabbor – fakta, arter, utbredning och storlek (Brachyura)
Upptäck allt om krabbor (Brachyura): fakta, arter, utbredning och storlekar — från minsta ärtan till japanska spindelkrabban. Över 7 000 kända arter.
Krabbor tillhör gruppen kräftdjur inom ordningen Decapoda. (Begreppet underfamiljen förekommer i taxonomiska sammanhang men beskriver en annan rang i systematiken; de egentliga krabborna bildar infraordningen Brachyura.)
Morfologi och kännetecken
Krabbor är decapoder och har tio ben totalt: åtta gående ben och två förstorade klor (chelae) som används vid födosök, försvar och parning. Kroppen är kompakt och oftast bred med en hård sköld (carapace) som skyddar de inre organen. Kroppens bakdel (abdomen) är kort och ofta ihopfälld under bröstkorgen, vilket ger krabbor deras typiska "platta" siluett. Skalet är ett exoskelett som måste fällas av och ersättas genom ömsning (ecdysis) för att krabban ska kunna växa.
Arter, storlek och variation
Krabbor är en mycket mångformig grupp med ungefär 7 000 beskrivna arter. Storleken varierar kraftigt: de minsta inom familjen Pinnotheridae (de så kallade ärtkrabborna) kan vara nästan ärtstora, medan de största arterna, till exempel den japanska spindelkrabban, kan ha ett benspann uppemot 4 meter.
Det finns många olika familjer med särskilda anpassningar, till exempel:
- Portunidae (simkrabbor) som har platta, paddelliknande bakben för simning.
- Majidae (spindelkrabbor) med långa, smala ben och ofta kamouflerande växtlighet på skalet.
- Gecarcinidae och andra landlevande krabbor som klarar stora delar av sin livscykel på land.
Utbredning och livsmiljö
Krabbor finns nästan överallt i världen — i havets olika zoner, i sötvatten och på land i tropiska och tempererade områden. De flesta arter är marina, men flera har anpassat sig till bräckvatten, flodmynningar och helakvatisk eller semiterrestrisk livsstil. Habitaten sträcker sig från intertidalzoner och korallrev till djuphavsområden och flodsystem.
Ekologi, föda och beteende
Krabbor har varierande diet: många är allätare och åtlar, medan andra är rovdjur eller filtrerare. De bidrar till näringsomsättningen i ekosystemen genom att bryta ner dött material och reglera populationer av exempelvis musslor, maskar och småfisk.
Flera arter gräver gångar eller bon i sediment eller sand, andra lever bland stenar, alger eller korallrev. Vissa, som hinkkrabbor och knytnävs- eller fiddlerkrabbor, visar specialiserat beteende som parningsritualer, signalering med klorna och territoriella strider.
Fortplantning och utveckling
Många krabbor parar sig under specifika årstider och honan bär äggen under buken tills de kläcks. Larvstadierna är ofta planktoniska och genomgår flera metamorfoser (zoea → megalopa → juvenil krabba) innan de antar ett bentiskt vuxenliv. Den planktoniska fasen gör att larver kan spridas över långa avstånd med havsströmmar.
Betydelse för människor och hot
Krabbor är viktiga som livsmedel i många kulturer och kommersiell fångst bedrivs av arter som konserveras, kokas och säljs färska. Samtidigt hotas vissa populationer av överfiske, habitatförlust, föroreningar och klimatförändringar (t.ex. försurning av haven). Åtgärder som fiskeregleringar, skyddade områden och hållbara fiskepraktiker är viktiga för att bevara både kommersiella och ekologiskt viktiga arter.
Sammanfattning
- Krabbor är en framgångsrik och mångformig grupp inom kräftdjur (Decapoda).
- De har tio ben: åtta gående ben och två klor, och ett hårt exoskelett.
- Utbredningen är global — marina, sötvattens- och landlevande arter förekommer.
- Storlek från ärtstora arter till jättelika arter som den japanska spindelkrabban.
- Krabbor spelar viktiga ekologiska roller och har stor betydelse för människans matförsörjning, men flera arter är hotade och behöver skydd.
Krabborna är släktingar till andra decapoder som hummer, kräftor och räkor, men skiljer sig i kroppsbyggnad och livsstil. Deras variation i form och beteende gör dem till en av de mest framgångsrika grupperna av leddjur på jorden.
Krabba i aktion på en sjöborre
Struktur och livsstil
Kropp
Krabbor har korta svansar. Krabbans svans och reducerade buk är helt gömda under bröstkorgen. Den är viktad under kroppen och syns kanske inte alls om krabban inte vänds om. Vanligtvis har de ett mycket hårt exoskelett. Det innebär att de är väl skyddade mot rovdjur. Krabbor är beväpnade med ett enda par klor. Krabbor finns i alla hav. Vissa krabbor lever också i sötvatten eller lever helt på land.
Pinciärer
Krabbornas tång (klor) är deras viktigaste vapen. De har minst tre funktioner. Tångens roll vid ätandet är att gripa och kuva bytet. Om födan är en skaldjur (blötdjur) kan tången utöva kraft för att öppna eller bryta blötdjurets skal. Tången används också vid slagsmål mellan hanar och för att signalera till andra krabbor.
Livsmedel
Kräftor är allätare, de äter nästan allt de hittar. Ofta är det alger, men animalisk föda är viktigt för att kräftorna ska må bra och utvecklas. De äter blötdjur, andra kräftdjur, maskar, svampar och bakterier.
Anatomi av en violskrabba
Kräftor som föda
Kräftor tillagas och äts över hela världen. Vissa arter äts hela, inklusive skalet, t.ex. mjukskalig krabba, medan andra arter bara äter klorna och/eller benen. I vissa regioner förbättrar kryddor den kulinariska upplevelsen. I Asien är Masalakrabba och Chilikrabba exempel på starkt kryddade rätter. I Maryland äter man ofta blå krabba med Old Bay Seasoning.
För den brittiska rätten Cromer crab tas köttet ut och placeras inuti det hårda skalet. Ett amerikanskt sätt att tillreda krabbköttet är att extrahera det och tillsätta en mjölblandning för att skapa en krabbkaka. Krabbor används också i bisque, en fransk soppa.
Utveckling
Äkta krabbor dyker upp i fossilregistret i nedre jura. De är en del av den "mesozoiska marina revolutionen", under vilken ett antal rovdjur på havsbotten utvecklades.
Slutstycke
Krabbornas närmaste släktingar är anomuraner, en grupp kräftdjur som omfattar djur som eremitkräftor, kungskrabbar och skrapskräftor. De ser mycket ut som krabbor och många har ordet "krabba" i sitt namn, men är inte riktiga krabbor. Anomuraner kan skiljas åt genom antalet ben: krabbor har tio ben, inklusive klor, medan det sista benparet hos en anomuran är dolt inuti skalet, så att endast åtta ben syns.
Frågor och svar
F: Vad är krabbor?
S: Krabbor är en typ av decapoder som har åtta gångben och två gripklor.
F: Vad kallas deras ordning inom decapoderna?
S: Deras ordning inom decapoderna kallas Brachyura.
F: Är krabbor framgångsrika?
S: Ja, krabbor är en extremt framgångsrik grupp som finns över hela världen.
F: Hur stor är den minsta krabban?
S: De minsta krabborna är lika stora som en ärta.
F: Lever alla krabbor i havsvatten?
S: Nej, det finns en del krabbor som lever i sötvatten och en del som lever på land.
F: Hur stor är den största krabban?
S: Den största krabban, den japanska spindelkrabban, har en benlängd på 4 meter.
F: Hur många arter av krabbor finns det?
S: Cirka 7 000 arter av krabbor är kända.
Sök