Inom matematiken (särskilt inom differentialräkning) är derivatan ett sätt att visa den momentana förändringshastigheten, dvs. hur mycket en funktion förändras i en viss punkt. För funktioner som verkar på de reella talen är det tangentlinjens lutning i en punkt på en graf. Derivatan skrivs ofta som ("dy över dx" eller "dy på dx", vilket innebär skillnaden i y dividerad med skillnaden i x). d är inte en variabel och kan därför inte upphävas. En annan vanlig beteckning är
- derivatan av funktionen
i punkten
, som vanligen läses som "
prim av
".
Definition via gränsvärde
Formellt definieras derivatan av en funktion f i en punkt a som gränsvärdet
f'(a) = lim (h→0) [f(a+h) − f(a)] / h.
Om detta gränsvärde existerar (och är ändligt) säger man att f är deriverbar i punkten a. Tolkningen är att man låter två punkter på grafen komma närmare varandra och betraktar kvoten mellan funktionsförändringen och x-förändringen — detta ger tangentens lutning i punkten.
Geometrisk och fysisk tolkning
- Geometriskt: derivatan är lutningen hos tangentlinjen till grafen y = f(x) i en punkt. En positiv derivata innebär stigande graf, negativ derivata innebär fallande graf.
- Fysikaliskt: om y(t) är ett lägesmått (t.ex. position), är dy/dt = hastigheten vid tiden t — dvs. momentanhastigheten.
Egenskaper och viktiga samband
- Derivbarhet ⇒ kontinuitet: Om f är deriverbar i a så är f kontinuerlig i a. Om f inte är kontinuerlig kan den inte vara deriverbar.
- Omvänt gäller inte: en funktion kan vara kontinuerlig men inte deriverbar (exempel: absoluta värdet |x| i x = 0 har hörn och saknar derivata där).
- Enkelhetsfall där derivatan inte finns: hörn, lodräta tangenter eller diskontinuiteter.
Grundläggande deriveringsregler
Dessa regler används för att beräkna derivator utan att återigen behöva använda gränsvärdesdefinitionen varje gång:
- Konstant: (c)' = 0
- Potensregel: (x^n)' = n x^(n−1) för heltal eller reellt n där uttrycket är definierat
- Summa/differens: (f ± g)' = f' ± g'
- Konstant multipel: (c f)' = c f'
- Produktregel: (f g)' = f' g + f g'
- Kvotregel: (f / g)' = (f' g − f g') / g^2, g ≠ 0
- Kedjeregel: (f ∘ g)'(x) = f'(g(x)) · g'(x) — viktig för sammansatta funktioner
Vanliga exempel
Exempel 1 — derivatan av f(x) = x^2 med gränsvärde:
f'(x) = lim (h→0) [(x+h)^2 − x^2] / h = lim (h→0) [2xh + h^2] / h = lim (h→0) [2x + h] = 2x.
Exempel 2 — några standardderivator (utan bevis här):
- (sin x)' = cos x
- (cos x)' = −sin x
- (e^x)' = e^x
- (ln x)' = 1/x, x > 0
Högre derivator och notation
Derivatan av derivatan kallas andra derivatan och skrivs f''(x) eller d^2y/dx^2. Man kan fortsätta och få tredje derivatan f'''(x) osv. Högre derivator används t.ex. för att studera konvexitet (f''(x) > 0 betyder att grafen är konvex) och i Taylorutvecklingar.
Extrema och kritiska punkter
Punkter där f'(x) = 0 eller där f' inte är definierad kallas kritiska punkter. Dessa är viktiga för att lokalisera lokala maxima och minima. Andra derivatan kan användas för att avgöra typ av extrem (om f'(a) = 0 och f''(a) > 0 så är a ett lokalt minimum, om f''(a) < 0 så är det ett lokalt maximum).
Praktiska metoder och numerisk approximation
I praktiken kan man approximera derivatan med ett litet h genom differenskvoter (sekantmetoden):
f'(x) ≈ [f(x+h) − f(x)] / h för ett litet h. I numeriska sammanhang används även central differens: f'(x) ≈ [f(x+h) − f(x−h)] / (2h) som ofta ger bättre noggrannhet.
Sammanfattning
Derivatan beskriver hur snabbt en funktion förändras i en given punkt och tolkas geometriskt som tangentens lutning. Den formella definitionen är ett gränsvärde av differenskvoter. Genom regler som potentiation, produkt‑, kvot‑ och kedjeregeln kan många funktioner deriveras enkelt. Derivatan är central inom analys och har många tillämpningar inom fysik, ekonomi, optimering och ingenjörsvetenskap.


.gif)