Diorit
Diorit ( /ˈdaɪ. əˌraɪt/) är en intrusiv magmatisk bergart som huvudsakligen består av silikatmineralen plagioklasfältspat (vanligtvis andesin), biotit, hornblände och/eller pyroxen. Den kemiska sammansättningen av diorit är intermediär, mellan den mafiska gabbro och den felsiska graniten. Diorit är vanligen grå till mörkgrå i färgen, men den kan också vara svart eller blågrå och har ofta en grönaktig färg. Den skiljer sig från gabbro på grundval av sammansättningen av plagioklasarterna; plagioklaset i diorit är rikare på natrium och fattigare på kalcium. Diorit kan innehålla små mängder kvarts, mikroklin och olivin. Zirkon, apatit, titanit, magnetit, ilmenit och sulfider förekommer som tillbehörsmineraler. Mindre mängder muscovit kan också förekomma. Varianter som saknar hornblände och andra mörka mineral kallas leucodiorit. När olivin och mer järnrik augit förekommer, blir berget ferrodiorit, som är en övergång till gabbro. Närvaro av betydande mängd kvarts gör att bergarten blir kvartsdiorit (>5 % kvarts) eller tonalit (>20 % kvarts), och om ortoklas (kaliumfältspat) förekommer till mer än 10 %, klassas bergarten till monzodiorit eller granodiorit. En dioritisk bergart som innehåller fältspatofida mineral/mineraler och ingen kvarts benämns foidbärande diorit eller foiddiorit beroende på innehåll.
Dioriten har en faneritisk, ofta fläckig, struktur med grovkornig struktur och är ibland porfyrisk.
Orbikulär diorit visar omväxlande koncentriska tillväxtband av plagioklas och amfibol som omger en kärna i en dioritporfyrmatris.
Dioriter kan vara förknippade med antingen granit- eller gabbrointrusioner, som de kan smälta in i på ett subtilt sätt. Diorit uppstår genom partiell smältning av mafiska bergarter ovanför en subduktionszon. Den produceras vanligen i vulkaniska bågar och i bergsformationer i bergskedjan, t.ex. i Anderna, i form av stora batholiter. Den extruderande vulkaniska motsvarande bergarten är andesit.
Mineralsammansättning i magmatiska bergarter
Klassificering av diorit i QAPF-diagrammet
Diorit
Orbikulär diorit från Korsika (corsit)
Förekomst
Diorit är en relativt sällsynt bergart; källlokalerna omfattar Leicestershire (ett namn för mikrodiorit - markfieldit - finns på grund av att stenen hittats i byn Markfield) och Aberdeenshire i Storbritannien, Guernsey, Sondrio i Italien, Thüringen och Sachsen i Tyskland, Finland, Rumänien, nordöstra Turkiet, centrala Sverige, Darrans-området i Nya Zeeland och Anderna.
En orbikulär sort som finns på Korsika kallas corsit.
Diorit
Frågor och svar
F: Vad är diorit?
S: Diorit är en smält bergart som har svalnat och som till största delen består av silikatmineraler (material som består av kisel och syre). Den är vanligen grå till mörkgrå i färgen, men den kan också vara svart eller blågrå och har ofta en grönaktig färg.
F: Hur skiljer sig diorit från gabbro (basalt)?
S: Diorit skiljer sig från gabbro (basalt) eftersom materialen i diorit har mer natrium och mindre kalcium.
F: Innehåller diorit kvarts?
S: Ja, diorit kan innehålla små mängder kvarts, mikroklin och olivin. Små mängder muscovit kan också förekomma. Om det finns mycket kvarts gör det bergarten kvartsdiorit (>5 % kvarts) eller tonalit (>20 % kvarts).
F: Hur ser dioriternas textur ut?
S: Dioritstruktur är fläckig med grova kornstorlekar.
F: Var produceras dioriter vanligen?
Svar: Dioriter produceras vanligen i vulkaniska bågar och i bergsformationer i bergskedjan, t.ex. i Anderna, i form av stora batholiter.
F: Vilken är den extruderande vulkaniska motsvarande bergarten för doriat?
S: Den extruderande vulkaniska bergarten för doriat är andesit.
F: Hur bildas doriat?
S: Doriat bildas när partiell smältning sker ovanför ett område där två tektoniska plattor smälter samman under varandra.
