Dugong (Dugong dugon) — havets sjöko: fakta, utseende och livsmiljö

Dugong (Dugong dugon) — upptäck fakta om havets sjöko: utseende, beteende, livsmiljö, långa vandringar och hot mot arten.

Dugong, Dugong dugon, är ett stort däggdjur som lever hela sitt liv i havet. De kallas ofta för "sjökor" eftersom de betar sjögräs i stora mängder och på så sätt påverkar ekosystemet i kustområden.

Dugonger finns i varma, grunda havsområden där sjögräs växer, till exempel i vikar, laguner, flodmynningar och mellan mangrover. Detta område omfattar bland annat Australiens norra kust samt kustområden i Indiska oceanen och Stilla havet. Populationerna är ofta korta i räckvidd och kan vara fragmenterade beroende på tillgången till sjögräsängar.

Systematik och närmaste släktingar

Dugonger är flerbesläktade med landlevande elefanter än med andra havslevande djur. Deras närmaste vattenlevande släkting är manaten, som inkluderar arter som lever i både söt- och saltvatten i Amerika och Västafrika.

Utseende och anpassningar

En dugong kan bli cirka 3 meter lång och väga upp till 400 kg. Kroppen är strömlinjeformad, kraftig och anpassad för ett liv i vattnet: de har en bred, platt nos som är riktad nedåt för att beta sjögräs, små ögon och små öron. Päls saknas i praktiskt taget hela kroppen; huden är tjock och kan vara grå till bruna i färgen, ofta med ljusare fläckar. Svansen är platt med bakåtriktade fluglar, likt valars stjärtfena, och de saknar ryggfena. Benstommen är tung och tät — en adaptiv egenskap som hjälper till att hålla balance nära botten när de betar.

Föda och ekologisk roll

Dugongen är en specialist på sjögräs och äter stora mängder dagligen; detta kan uppgå till flera tiotals kilo per individ beroende på storlek och tillgång. Genom att beta sjögräs påverkar de sammansättning och produktivitet i sjögräsängarna — de selekterar bort äldre blad, vilket kan stimulera ny tillväxt och ge plats åt andra arter. Sjögräsängar är viktiga både som föda och som uppväxtmiljö för många marina organismer, vilket gör dugongen till en viktig nyckelart.

Beteende, rörelsemönster och fortplantning

Dugonger är oftast ensamma eller förekommer i små grupper. De är långsamt simmande djur och kommer regelbundet upp till ytan för att andas, men till skillnad från sälar går de aldrig upp på land. Ungarna, kallade kalvar, föds efter en dräktighet på omkring 13 månader och diar sin mamma i upp till cirka två år. En dugong når sin vuxenstorlek mellan 9 och 17 års ålder. De kan bli uppemot 70 år gamla i naturliga förhållanden.

Studier från James Cook University visade att många dugongs färdas mindre än 15 km, men att vissa individer kan vandra betydligt längre — uppemot 560 km. Långa förflyttningar kan bero på sökande efter mat när sjögräsängar skadas av stormar eller miljöförändringar, parningsbeteenden hos hanar eller temperatursökning; dugonger verkar undvika vatten kallare än ungefär 17 °C och söker då varmare områden.

Predation och naturliga hot

På grund av sin storlek har dugonger få naturliga fiender, men hajar, saltvattenkrokodiler och späckhuggare kan ta unga eller svaga individer. Kalvar är särskilt sårbara.

Hot mot arten och skydd

Dugongen är hotad av flera mänskliga faktorer. De största hoten är habitatförlust och försämring av sjögräsängar genom kustutveckling, erosions- och sedimentationseffekter, föroreningar, övergödning och fysisk förstörelse från muddring. Andra viktiga hot inkluderar bifångst i fiskenät, kollisioner med båtar, avsiktlig jakt i vissa områden samt klimatförändringar som påverkar sjögräsens utbredning.

För att skydda dugongen krävs bevarandeinsatser som skydd av sjögräsängar, införande av marina skyddsområden, reglering av fiske och båtrörelser i känsliga områden, utbildning och samarbete med kustsamhällen samt övervakning och forskning (t.ex. flyg- och satellitundersökningar). Internationella och nationella lagar skyddar dugongen i många områden, men effektivt lokalt genomförande är avgörande.

Sammanfattning

Dugongen är ett långlivat, långsamt reproducerande marint däggdjur och specialist på sjögräs som spelar en viktig roll i kustekosystem. Trots detta är arten sårbar på grund av mänsklig påverkan på dess livsmiljö. Framgångsrikt bevarande kräver skydd av sjögräsängar, minskad kollision- och fångstrisk samt samarbete mellan forskare, myndigheter och lokalsamhällen.

Frågor och svar

F: Vad är en dugong?

F: Var bor dugongerna?

F: Hur stor kan en dugong bli?

Fråga: Vad kallas en dugongunge?

F: Hur lång tid tar det för en dugong att nå vuxenstorlek?

F: Hur länge kan en dugong leva?

F: Vilka djur attackerar dugonger?

Sök med bokstav