Gödselbaggar (dyngbaggar): definition, arter och beteende
Gödselbaggar (dyngbaggar): lär dig om arter, beteenden, rullare, tunnlar och deras ekologiska betydelse — fakta, bilder och enkla tips för identifiering och observation.
Dyngbaggar är skalbaggar som delvis eller enbart lever av däggdjurens dynga. De är en sorts skarabébaggar. Alla dessa arter tillhör överfamiljen Scarabaeoidea, och de flesta av dem tillhör familjen Scarabaeidae. Enbart underfamiljen Scarabaeinae har mer än 5 000 arter. Det finns dyngätande skalbaggar i andra besläktade familjer, till exempel Geotrupidae (de "jordborrande dyngbaggarna").
Många gödselbaggar, så kallade rullare, rullar gödsel till bollar som används som födokälla eller som yngelkammare. Andra gödselbaggar, så kallade tunnlar, gräver ner gödseln där de hittar den. En tredje grupp, dyngrarna, varken rullar eller gräver: de lever helt enkelt i gödsel. De attraheras ofta av den dynga som grävande ugglor samlar på sig.
Systematik och utbredning
Gödselbaggar ingår främst i familjen Scarabaeidae inom överfamiljen Scarabaeoidea, men liknande livsstil finns även i familjer som Geotrupidae. De finns i nästan alla världens klimatzoner utom Antarktis, med störst artrikedom i tropiska områden. Många arter är specialiserade på dynga från särskilda däggdjursgrupper.
Utseende och anpassningar
Gödselbaggar har ofta ett robust, välformat kroppsskal och kraftiga framben anpassade för grävning eller rullning. Antennerna är lamellformade och mycket känsliga för dofter, vilket hjälper dem att lokalisera färsk dynga på stora avstånd. Hos flera arter utvecklar hanarna horn eller andra utskott som används i konkurrens om honor eller gödselbollar.
Beteende och livscykel
- Sökning: Baggarna hittar dynga främst genom lukt. Vissa arter är dagaktiva, andra nattaktiva och kan navigera med hjälp av solen, månens ljus eller till och med Vintergatan.
- Rullare (rollers): Rullar dyngbollar bort från patrullen, formar en yngelkammare och lägger ägg i bollen. Ibland samarbetar ett par där honan sitter på bollen medan hanen rullar.
- Tunnlare (tunnelers): Gräver under dynghögen och för ner delar i underjordiska kammare där äggen läggs.
- Dyngrar (dwellers): Lever och lägger ägg direkt i dynghögen utan att rulla eller gräva djupa tunnlar.
- Livscykel: Som alla skalbaggar genomgår de fullständig förvandling: ägg → larv (c-formad "mullvadslava") → puppa → imago (vuxen). Larven utvecklas i gödseln och använder näringen i den nedgrävda eller inneslutna födan.
Ekologisk betydelse
Gödselbaggar utför flera viktiga ekosystemtjänster:
- Snabb nedbrytning och återföring av näringsämnen till jorden, vilket förbättrar markbördighet.
- Mark- och jordbearbetning: grävning och nedgrävning förbättrar markstruktur, luftning och vatteninfiltration.
- Kontroll av parasiter och flugpopulationer genom att gödsel begravs, vilket minskar ytor för äggläggning.
- Fröspridning och sekundär begravning av frön som hamnar i dyngbollar, vilket kan gynna växtetablering.
Vanliga arter och exempel
Exempel på kända arter:
- Scarabaeus sacer – den egyptiska heliga skarabén, historiskt kulturbunden art.
- Onthophagus taurus – en vanligt studerad art för beteendeekologi och parbildning.
- Geotrupes stercorarius – en vanlig jordborrande art i Europa (familj Geotrupidae).
Hot och bevarande
Trots sin ekologiska nytta hotas många arter av habitatförlust, intensivt jordbruk och kemikalier. Ett särskilt problem är användningen av antiparasitära läkemedel till boskap (t.ex. ivermektin) — läkemedelsrester i dyngan kan döda larver och vuxna baggar. Andra hot är fragmentering av gräsmarker, förändrade betesrutiner och klimatförändringar.
Åtgärder som gynnar gödselbaggar inkluderar minskad användning av skadliga bekämpningsmedel, anpassad djurhållning och bevarande av öppna betesmarker samt utbildning om deras roll i lantbrukets ekosystem.
Forskning och kultur
Gödselbaggar är föremål för forskning inom ekologi, beteende och navigation (de nattaktiva arterna har visat förmåga att orientera sig efter stjärnhimlen). I många kulturer har vissa arter haft symbolisk betydelse, mest känt är den egyptiska heliga skarabén.
Sammanfattningsvis är gödselbaggar viktiga nedbrytare och markförbättrare med en rad specialiserade beteenden (rullare, tunnlare, dyngrar). Deras bevarande är viktigt både för naturens funktion och för hållbart jordbruk.
en dyngbagge
Spela upp media Dyngbagge som rullar en boll av dynga i Addo Elephant National Park, Sydafrika.
Två dyngbaggar slåss om en dyngboll
Taxonomi
Dyngbaggar är inte en enda taxonomisk grupp: dyngätare förekommer i flera olika skalbaggsfamiljer. Beteendet har förmodligen utvecklats mer än en gång.
- Coleoptera (ordning), skalbaggar
- Scarabaeoidea (överfamilj), skarabéer (de flesta familjerna i gruppen använder inte dynga)
- Geotrupidae (familj), "jordborrande gödselbaggar".
- Scarabaeidae (familj): skarabéer (inte alla arter använder gödsel).
- Scarabaeinae (underfamilj): äkta dyngbaggar.
- Aphodiinae (underfamilj): små dyngbaggar (inte alla arter använder dynga).
Ekologi och beteende
Dyngbaggar lever i många olika livsmiljöer, bland annat i öknar, jordbruksmarker, skogar och gräsmarker. De gillar inte extremt kallt eller torrt väder. De finns på alla kontinenter utom Antarktis.
Dyngbaggar äter dynga från växtätare och allätare och föredrar den framför alla andra typer av dynga. De kan också äta svamp och ruttnande blad och frukter. En art som lever i Sydamerika, Deltochilum valgum, är en köttätare som äter tusenfotingar. De som äter dynga behöver inte äta eller dricka något annat, eftersom dyngan ger alla nödvändiga näringsämnen.
De flesta dyngbaggar letar efter dynga med hjälp av sitt känsliga luktsinne. Vissa av de mindre arterna fäster sig helt enkelt vid gödselgivarna för att vänta på sin belöning. Efter att ha fångat dynan rullar en dynbagge den och följer en rak linje trots alla hinder. Ibland försöker dyngbaggarna stjäla dyngkulan från en annan skalbagge, så dyngbaggarna måste snabbt röra sig bort från en dynghög när de väl har rullat sin boll för att förhindra att den stjäls. Dyngbaggar kan rulla upp till 50 gånger sin vikt. Hanar av Onthophagus taurus kan dra 1 141 gånger sin egen kroppsvikt, vilket motsvarar en genomsnittlig person som drar sex dubbeldäckade bussar fulla med människor. År 2003 upptäckte forskare att en art av dyngbagge (den afrikanska Scarabaeus zambesianus) navigerar genom att använda polarisationsmönster i månljuset. Upptäckten är det första beviset på att något djur kan använda polariserat månljus för att orientera sig.
"Rullarna" rullar och gräver ner en gödselboll antingen för att lagra mat eller för att göra en boll för att ruva. I det senare fallet kan man se två skalbaggar, en hane och en hona, runt gödselbollen under rullningsprocessen. Vanligtvis är det hanen som rullar bollen, och honan följer med som lift eller följer helt enkelt efter. I vissa fall rullar hanen och honan tillsammans. När de hittar en plats med mjuk jord stannar de och gräver ner dyngan. De parar sig sedan under jord. Efter parningen förbereder båda eller en av dem den boll som ska användas för att bröda. När bollen är klar lägger honan ägg i den. Vissa arter lämnar inte området efter detta skede, utan stannar kvar för att skydda sin avkomma.
Dyngbaggen genomgår en fullständig metamorfos. Larverna lever i yngelbollar som görs av gödsel som föräldrarna förbereder. Under larvstadiet livnär sig larven på den dynga som omger den.
Beteendet hos skalbaggarna var mycket missförstått fram till Jean Henri Fabres studier. Fabre rättade till myten om att en dyngbagge skulle söka hjälp hos andra dyngbaggar när den stod inför hinder. Genom noggranna observationer och experiment fann han att de till synes hjälparbetarna i själva verket var rövare som väntade på ett tillfälle att stjäla rullens födokälla.
Frågor och svar
F: Vad är dyngbaggar?
S: Dyngbaggar är skalbaggar som lever delvis eller enbart av däggdjursspillning.
F: Vilken är den överfamilj som alla arter av dyngbaggar tillhör?
S: Alla arter av dyngbaggar tillhör överfamiljen Scarabaeoidea.
F: Hur många arter har underfamiljen Scarabaeinae?
S: Bara underfamiljen Scarabaeinae har mer än 5 000 arter.
F: Vilken typ av skalbaggar finns det i familjer relaterade till Scarabaeidae?
S: Det finns dynglevande skalbaggar i andra närstående familjer, t.ex. Geotrupidae (de "jordborrande dyngbaggarna").
F: Vilka är de tre grupperna av dyngbaggar?
S: De tre grupperna av dyngbaggar är valsare, tunnelbyggare och jordlevande.
F: Vad gör valsarna med dyngan?
S: Rullare rullar dynga till bollar, som används som födokälla eller yngelkammare.
Fråga: Vad gör dynglevande djur med dynga?
S: Bofinkar lever helt enkelt i dynga och lockas ofta av den dynga som hålugglor samlar på sig.
Sök