Ektopisk graviditet – symtom, orsaker, diagnos och behandling
Ektopisk graviditet – lär dig känna symtom, orsaker, hur diagnos går till och säkra behandlingsalternativ. Viktig information för snabb upptäckt och rätt vård.
En ektopisk graviditet är en graviditet när ett embryo inplanterar sig (fastnar någonstans) utanför livmodern. Vid en normal graviditet inplanterar (fastnar) embryot i livmoderväggen. Livmodern är det enda stället i kroppen där ett embryo kan växa till ett foster.
De flesta utomkvedshavandeskap uppstår i en äggledare (en av de två rören som förbinder äggstockarna med livmodern). Av denna anledning kallas ektopiska graviditeter ofta för rörgraviditeter. I sällsynta fall kan ektopiska graviditeter uppstå i en äggstock eller i livmoderhalsen.
Ektopiska graviditeter kan inte bli normala graviditeter och kommer inte att resultera i ett barn. De kan också orsaka allvarliga hälsoproblem för modern.
Vanliga symtom
- Smärta i nedre delen av magen eller i ena sidan av bäckenet — ofta ett av de första tecknen.
- Vaginal blödning eller flöde som kan skilja sig från vanlig menstruation.
- Fördröjd menstruation eller tecken på graviditet (illamående, trötthet) tillsammans med smärta och blödning.
- Vid bristning av en äggledare kan plötslig, svår buksmärta, yrsel, svimningskänsla eller tecken på chock uppstå — detta är ett akut tillstånd.
- Ibland kan smärta i axeln förekomma vid inre blödningar (irritation av diafragman).
Orsaker och riskfaktorer
Exakt varför ett embryo ibland fäster utanför livmodern kan variera. Vanliga riskfaktorer som ökar risken för ektopisk graviditet är:
- Tidigare ektopisk graviditet.
- Skador eller ärr i äggledarna, till exempel efter akut eller kronisk inflammation (till exempel en infektion med klamydia eller annan bäckeninflammation).
- Tidigare kirurgi i bäckenet eller på äggledarna.
- Rökning — rökare har en ökad risk.
- Assisterad befruktning (till exempel IVF) kan öka risken något.
- Användning av intrauterina preventivmedel (spiral) minskar risken för graviditet men om graviditet uppstår är risken för ektopi relativt högre.
- Hög ålder vid graviditet kan ge en något ökad risk.
Hur ställs diagnosen?
- Ultraljud (genom vagina) är det viktigaste verktyget för att se om en graviditet sitter i livmodern eller utanför.
- Blodprov för att mäta hCG (graviditetshormon). HCG-nivåer som inte stiger normalt kan tyda på ektopisk graviditet eller annan komplikation.
- Gynekologisk undersökning för att lokalisera ömhet eller knöl.
- I vissa fall kan fler upprepade blodprov, ultraljudsundersökningar eller diagnostisk laparoskopi (titthålskirurgi) behövas för att fastställa diagnosen.
Behandlingsalternativ
Behandling beror på var graviditeten sitter, hur långt gången den är, patientens symtom och allmäntillstånd. Möjliga alternativ är:
- Medicinsk behandling: Metotrexat ges ibland för att stoppa tillväxten av den ektopiska vävnaden. Detta används främst när patienten är stabil, graviditeten är tidig och det inte finns hjärtslag i embryot. Efter behandling följs hCG-talen tills de är försvunna.
- Kirurgisk behandling: Vid mer avancerade fall eller vid blödning kan operation behövas. Ofta utförs laparoskopi (titthålskirurgi). Kirurgen kan antingen göra en salpingostomi (ta ut fostervävnad och försöka spara äggledaren) eller salpingektomi (ta bort hela äggledaren), beroende på skada och situation.
- Väntande/konservativ handläggning (expectant management): I vissa fall med mycket låga och sjunkande hCG-nivåer och utan symtom kan läkare följa patienten noggrant utan aktiv behandling.
Akuta varningssignaler — sök vård omedelbart
Sök akut vård om du får:
- Plötslig, svår buksmärta eller kraftig blödning.
- Yrsel, svimningskänsla eller tecken på chock (kallsvettning, snabb puls, låg blodtryck).
- Smärta i axeln tillsammans med buksmärta — kan tyda på inre blödning.
Uppföljning och framtida fertilitet
- Efter medicinsk eller kirurgisk behandling följer man nivåerna av hCG tills de är negativa för att säkerställa att allt graviditetsvävnad försvunnit.
- Rodnad eller skador i ena äggledaren kan påverka framtida fertilitet, men många kvinnor blir gravida igen utan problem. Risken att få en ny ektopisk graviditet är förhöjd jämfört med första gången.
- Efter metotrexat rekommenderas ofta att undvika graviditet under en viss tid (rådfråga din vårdgivare; ofta minst 3 månader) på grund av läkemedlets effekter.
Förebyggande och råd
- Behandling av sexuellt överförbara infektioner och tidig behandling av bäckeninflammation minskar risken för ärrbildning i äggledarna.
- Sluta röka — rökstopp minskar risken för ektopisk graviditet.
- Om du tidigare haft ektopisk graviditet bör du diskutera framtida fertilitetsplaner med din gynekolog eller en fertilitetsspecialist.
Sammanfattning
Ektopisk graviditet innebär att ett embryo sitter utanför livmodern och kan inte utvecklas till ett foster. Tillståndet kräver oftast medicinsk eller kirurgisk behandling och kan vara livshotande vid bristning med kraftig blödning. Tidig upptäckt, korrekt utredning med ultraljud och blodprov, och snabb vård är viktiga för att minska komplikationer och förbättra framtida fertilitetsmöjligheter. Vid minsta oro kontakta vården för bedömning.
Ett diagram över en ektopisk graviditet, med fostret fast i äggledaren.
Riskfaktorer
Riskfaktorer (saker som gör att en kvinna löper större risk att drabbas av en utomkvedshavandeskap) är bland annat:
- Har haft en utomkvädesgraviditet tidigare
- Bäckeninflammatorisk sjukdom (PID)
- Skador på äggledarna orsakade av kirurgi
- Äggledare som inte har en normal form
- Att bli gravid efter att ha fått en tubal ligatur eller medan en spiral är på plats.
Symtom
Till en början kan det inte finnas några symtom. Kvinnan kanske inte ens vet att hon är gravid. Ibland kan hon få smärta i bäckenet eller blödning från slidan.
Men när embryot har vuxit i ungefär 6-8 veckor blir det tillräckligt stort för att äggledaren ska brista. Detta är ett medicinskt nödläge och kan leda till att kvinnan dör.
När äggledaren har spruckit börjar det blöda i buken. Symtomen är bland annat följande:
- Smärta som börjar mycket snabbt och är mycket skarp. Smärtan kommer att vara precis ovanför blygdläget, men till en början bara på ena sidan.
- Efter ett tag sprider sig smärtan till resten av buken. När äggledaren blöder irriterar blodet resten av buken och orsakar smärta.
- Kvinnan kan till slut förlora så mycket blod genom att blöda i buken att hon kan svimma, hamna i chock eller dö.
Diagnos och behandling
En läkare kan göra en undersökning av bäckenet för att testa känslighet och smärta för att ta reda på om en kvinna har en utomkvedshavandeskap. Det finns också blodprov för graviditetshormonet hCG. Vid en normal graviditet fördubblas hCG-nivåerna varje dag. Låga nivåer är tecken på ett problem, som en utomkvedsgraviditet. Ett ultraljud kan också användas för att se om embryot har inplanterats i livmodern eller inte.
Det finns två huvudsakliga sätt att behandla en utomkvedshavandeskap om den diagnostiseras innan äggledaren brister. Det första är med läkemedlet metotrexat. Om det ges tillräckligt tidigt kan det orsaka en abort och avsluta graviditeten. Det andra är med en operation som kallas laparoskopi (en operation som görs med en laser). Kirurgen gör ett litet snitt i magen och tar bort embryot. En laparoskopi görs efter de första veckorna av graviditeten.
När äggledaren brister behövs en akut operation för att laga den trasiga äggledaren och avlägsna blodet från buken. Patienten kan också behöva behandlas för blodförlust.
Resultat
En utomkvädesgraviditet kan inte bli ett barn. Men den kan påverka framtida graviditeter och fertilitet. Eftersom embryot vid en utomkvedshavandeskap vanligtvis växer i en äggledare kan äggledaren skadas. Detta gör det mer sannolikt att ett annat embryo fastnar där. Sannolikheten för en ny utomkvedshavandeskap beror på hur stor skadan på äggledaren är och hur friska rören är. Även efter en utomkvedshavandeskap är det dock fullt möjligt att få en normal graviditet.
Frågor och svar
F: Vad är ett utomkvedshavandeskap?
S: Ett utomkvedshavandeskap är när ett embryo implanterar sig (fastnar någonstans) utanför livmodern.
F: Var implanterar sig embryot vanligtvis vid en normal graviditet?
S: Vid en normal graviditet implanteras (fastnar) embryot i livmoderväggen.
F: Varför kallas de flesta utomkvedshavandeskap för tubagraviditeter?
S: De flesta utomkvedshavandeskap inträffar i en äggledare, som är ett av de två rör som förbinder äggstockarna och livmodern.
F: Kan utomkvedshavandeskap bli normala graviditeter och resultera i ett barn?
S: Nej, utomkvedshavandeskap kan inte bli normala graviditeter och kommer inte att resultera i ett barn.
F: Vilka hälsoproblem kan utomkvedshavandeskap orsaka för mamman?
S: Utomkvedshavandeskap kan orsaka allvarliga hälsoproblem för mamman.
F: Var kan utomkvedshavandeskap uppstå förutom i äggledaren?
S: I sällsynta fall kan utomkvedshavandeskap uppstå i en äggstock eller i livmoderhalsen.
F: Vad är livmodern och varför är den viktig vid graviditet?
S: Livmodern är den enda plats i kroppen där ett embryo kan växa till ett foster. Den är viktig under graviditeten eftersom den utgör en miljö för det växande embryot och hjälper till att ge näring och skydda det.
Sök