Fertilitet: definition, orsaker och påverkan hos människor och djur

Fertilitet är den naturliga förmågan att ge liv. Hos människor och djur innebär fertilitet att en förälder kan producera barn. Begreppet rör både den biologiska möjligheten att få avkomma och de faktiska födelsetalen i en population.

Fertilitet är närmare bestämt en individs eller befolknings förmåga att producera livskraftig avkomma. Med "livskraftig" menas "kan leva och reproducera sig". Fertilitet påverkas av biologiska, miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer och kan variera kraftigt mellan olika individer och populationer.

Inom jordbruket innebär bördighet att jorden kan stödja växternas tillväxt eftersom den innehåller rätt mineraler och näringsämnen. Jordens fertilitet är central för skördens storlek och kvalitet och påverkas av markstruktur, organiskt material, pH, vattenhållande förmåga och mikroorganismer.

Fertilitet kan också användas som en metafor: att ha en "fertil fantasi" innebär att man kan tänka på många nya och intressanta saker. Begreppet förekommer därför både i biologiska och kulturella sammanhang.

Fertilitet är antalet barn som föds per par, person eller befolkning. Detta skiljer sig från fruktsamhet. Detta definieras som potentialen för reproduktion (som påverkas av produktion av könsceller, befruktning och att genomföra en graviditet till slut. I det engelska språket användes begreppet ursprungligen endast för kvinnor, men det används allt oftare även för män i takt med att den allmänna förståelsen för reproduktionsmekanismerna ökar och man blir mer medveten om betydelsen av den manliga rollen. Infertilitet är bristande fertilitet.

Fruktsamhet vs fertilitet

Begreppen används ibland omväxlande men har olika betydelse:

Fruktsamhet (fecundity): biologisk potential att reproducera, t.ex. hur många ägg en hona kan producera eller spermiekvalitet hos en hane.
Fertilitet (fertility): den faktiska förmågan att få avkomma, ofta mätt som födelse‑ eller reproduktionstal i en population.

Människans fertilitet: orsaker och påverkan

Människans fertilitet påverkas av många faktorer, bland andra näring, sexuellt beteende, kultur, instinkt, endokrinologi, timing, ekonomi, livsstil och känslor. Dessa faktorer samverkar och kan förändras över livet.

Viktiga biologiska och medicinska faktorer inkluderar:

Ålder: Fertiliteten minskar med stigande ålder, särskilt hos kvinnor efter cirka 35 år på grund av minskande äggreserv och ökad risk för kromosomavvikelser.
Hormoner och ägglossning: Störningar i hormonbalansen kan hindra regelbunden ägglossning.
Strukturella problem: T.ex. äggledarinflammation eller ärrvävnad som hindrar spermier från att nå ägget.
Spermiekvalitet: Antal, rörlighet och form hos spermier påverkar mannens fertilitet.
Sjukdomar och infektioner: Sexuellt överförbara infektioner, endometrios, PCOS och andra tillstånd kan påverka möjligheten att bli gravid.
Livsstil: Rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt/undervikt, stress och vissa droger minskar fertiliteten.
Miljöfaktorer: Exponering för endokrina disruptorer (kemikalier som påverkar hormonsystemet), tungmetaller eller strålning kan skada reproduktionsförmågan.

Djurens fertilitet: variation och mekanismer

Djur uppvisar en stor variation i reproduktionsstrategier och fertilitetsmekanismer. Vissa arter är säsongsbundna och parar sig endast under en bestämd tid på året, andra har komplexa parningsritualer, pheromonkommunikation eller spermiekonkurrens där flera hannar tävlar om att befrukta honorna. Hos husdjur och vilda djur kan miljöfaktorer, näring och populationstäthet också påverka framgångsrik reproduktion.

Mätning och statistik

Fertilitetsnivåer mäts ofta på befolkningsnivå med mått som:

Total fertilitetstal (TFR): genomsnittligt antal barn per kvinna under hennes reproduktiva år.
Födelsekoefficient eller antalet födda per 1 000 invånare per år.
Åldersspecifika fertilitetskvoter som visar födelsetal i olika åldersgrupper.

Orsaker till nedsatt fertilitet (infertilitet)

Infertilitet definieras ofta som oförmåga att bli gravid efter ett år av regelbundet oskyddat samlag. Vanliga orsaker är:

Kvinnliga orsaker: ägglossningsstörningar, skadade äggledare, endometrios, hormonella rubbningar.
Mänskliga orsaker: lågt spermieantal, nedsatt rörlighet, strukturella problem i reproduktionssystemet.
Gemensamma orsaker: ålder, infektioner, genetiska faktorer, miljöexponeringar och livsstilsfaktorer.

Åtgärder och behandlingar

Det finns flera sätt att försöka öka fertiliteten eller kringgå problem:

Livsstilsförändringar: viktkontroll, rökstopp, minskad alkoholkonsumtion och bättre näring kan förbättra chanserna.
Läkemedel: hormonbehandlingar för att stimulera ägglossning.
Kirurgi: för att avlägsna ärrvävnad, öppna blockerade rör eller korrigera strukturella problem.
Assisterad reproduktion (ART): provrörsbefruktning (IVF), ICSI (injektion av spermie i ägg), spermie- eller äggdonation och surrogatmödraskap i vissa fall.

Jordbruk och markbördighet

I odling och lantbruk är jordens fertilitet avgörande för produktiviteten. Faktorer som påverkar jordens fertilitet inkluderar:

Näringsinnehåll (till exempel kväve, fosfor, kalium).
Organiskt material och mikroorganismer som bryter ner näring och förbättrar jordstruktur.
pH och spårämnen samt fysisk struktur som påverkar rotutveckling och vattenhållning.
Hållbara brukningsmetoder: växelbruk, gödsling med kompost, minskar erosion och bevarar långsiktig fertilitet.

Miljö-, samhälls- och kulturella effekter

Fertilitetsnivåer har stora samhälleliga konsekvenser: de påverkar befolkningsstorlek, åldersstruktur, arbetskraft och välfärdssystem. Låg fertilitet kan leda till en åldrande befolkning och ekonomiska utmaningar, medan hög fertilitet kan öka trycket på resurser och miljö. Kultur, normer, religion och ekonomiska incitament påverkar också besluten kring barnafödande och familjestorlek.

Sammanfattning

Fertilitet är ett mångfacetterat begrepp som täcker biologisk kapacitet att reproducera, faktiska födelsetal i populationer och även metaforiska användningar. Hos både människor och djur påverkas fertiliteten av en kombination av genetiska, fysiologiska, miljömässiga och sociala faktorer. Förståelsen för dessa processer är viktig för medicinsk behandling, jordbrukets produktivitet, befolkningsplanering och miljöskydd.

Mänsklig fertilitet

Kvinnlig fertilitet

I USA är den genomsnittliga åldern för menarche (första menstruationen) cirka 12,5 år. Hos de flesta flickor innebär dock inte menarche att ägglossning har ägt rum. Hos postmenarkiska flickor är cirka 80 % av cyklerna anovulatoriska under det första året efter menarche, 50 % under det tredje året och 10 % under det sjätte året. Kvinnors fertilitet når sin topp mellan 22-26 års ålder och efter 35 års ålder börjar den sjunka kraftigt.

Födelsetalen har noterats av Henri Leridon, doktor i epidemiologi vid det franska institutet för hälsa och medicinsk forskning. Av kvinnor som försöker bli gravida, utan att använda fertilitetsläkemedel eller in vitro-befruktning:

Vid 30 års ålder

75 % kommer att få en befruktning som leder till en levande födelse inom ett år.
91 procent kommer att få en befruktning som leder till en levande födelse inom fyra år.

Vid 35 års ålder

66 % kommer att få en befruktning som leder till en levande födelse inom ett år.
84 procent kommer att få en befruktning som leder till en levande födelse inom fyra år.

Vid 40 års ålder

44 % kommer att få en befruktning som leder till en levande födelse inom ett år.
64 procent kommer att få en befruktning som leder till en levande födelse inom fyra år.

Användning av fertilitetsläkemedel och/eller in vitro-befruktning kan öka chanserna att bli gravid vid en senare ålder.

Manlig fertilitet

Det finns bevis för att mannens reproduktionsförmåga minskar med stigande ålder. Antalet spermier minskar med åldern, och män i åldern 50-80 år producerar 75 % av spermierna jämfört med män i åldern 20-50 år. Om spermieantalet är för lågt kan en man öka det med hjälp av växtbaserade och kemiska kosttillskott. En ännu större förändring kan ses i antalet spermatubuli som produceras av män i olika åldersstadier:

Hos män i åldern 20-39 år innehåller 90 % av de seminifera tubuli mogna spermier.
Hos män i åldern 40-69 år innehåller 50 % av de seminifera rören mogna spermier.
Hos män som är 80 år och äldre innehåller 10 % av de seminifera tubuli mogna spermier.

Infertilitet

När en person är infertil innebär det att han eller hon inte kan få ett barn på naturlig väg. Infertilitet definieras som oförmåga att bli gravid eller att bära en graviditet fram till födseln efter 12 månader eller mer av oskyddat sex. Ungefär 10 procent av alla människor är infertila. Det innebär att 1 av 10 personer inte kan få ett barn på naturlig väg. Det finns många orsaker till infertilitet, några av dem kan behandlas... När en kvinna blir äldre minskar hennes fertilitet. Efter klimakteriet är en kvinna inte längre fertil.

Frågor och svar

F: Vad är fertilitet?

S: Fertilitet är den naturliga förmågan att ge liv. Det är förmågan hos en individ eller population att producera livskraftig avkomma, vilket innebär att de kan leva och reproducera sig.

F: Hur mäts fertiliteten?

S: Fertiliteten mäts genom antalet barn som föds per par, person eller befolkning.

F: Vilka faktorer påverkar människans fertilitet?

S: Människans fertilitet beror på faktorer som näring, sexuellt beteende, kultur, instinkt, endokrinologi, tidpunkt, ekonomi, livsstil och känslor.

F: Hur skiljer sig djurens fertilitet från människans fertilitet?

S: Djurens fertilitet har också många komplexa mekanismer men kan uppvisa häpnadsväckande mekanismer som skiljer sig från människans.

F: Vad betyder "fruktbarhet" i samband med reproduktion?

S: Fekunditet avser potentialen för reproduktion som kan påverkas av produktion av könsceller, befruktning och att genomföra en graviditet till slut.

F: Är infertilitet en form av bristande fertilitet?

Svar: Ja, infertilitet är en form av bristande fertilitet.