Bäckeninflammation eller PID är en infektion. Det är en infektion i de kvinnliga organen:

Ibland känner sig kvinnan inte sjuk.

Tecken på att man är sjuk kan vara:

  • smärta i nedre delen av magen
  • flytningar från slidan
  • feber
  • brännande känsla vid urinering
  • smärta vid sex
  • onormal blödning.

Om sjukdomen inte behandlas kan den hindra en kvinna från att få barn. Den kan döda det ofödda barnet och kan vara mycket smärtsam. Denna sjukdom kan behandlas och infektionen kan botas.

Vad är bäckeninflammation (PID)?

Bäckeninflammation (PID, pelvic inflammatory disease) är en bakteriell infektion i de övre kvinnliga könsorganen — oftast i livmoderhalsen som spridit sig uppåt till livmodern, äggledarna och/eller äggstockarna. Infektionen kan vara akut eller kronisk och kan variera från lindriga symtom till svår sjukdom med feber och abscessbildning.

Orsaker och riskfaktorer

  • Vanliga bakterier som orsakar PID är Chlamydia trachomatis och Neisseria gonorrhoeae, men även andra bakterier (inklusive anaerober, Mycoplasma och bakterier kopplade till bakteriell vaginos) kan ge upphov till sjukdomen.
  • Sexuellt överförbara infektioner (STI) är en viktig orsak.
  • Riskfaktorer: oskyddat sex med nya eller många partners, tidigare PID, ungdomlig ålder, rökning, och vissa gynekologiska ingrepp (t.ex. insättning av spiral, abort eller förlossning) som kan ge bakterieintroduktion uppåt.

Symtom

Symtomen kan variera och vissa kvinnor har få eller inga symtom. Vanliga tecken är:

  • Smärta i nedre delen av magen eller bäckenet.
  • Onormala flytningar från slidan (kan vara illaluktande).
  • Feber och allmän sjukdomskänsla.
  • Smärta eller sveda vid urinering.
  • Smärta vid samlag.
  • Onormal blödning mellan menstruationer eller kraftigare menstruation.

Komplikationer

  • Ärrbildning i äggledarna som kan leda till infertility (svårigheter att bli gravid).
  • Ökad risk för utomkvedshavandeskap (ektopisk graviditet).
  • Kronisk bäckensmärta.
  • Tubo-ovariell abscess (varfylld böld) — kan kräva dränering och sjukhusvård.
  • Om patienten är gravid kan infektionen innebära risker för fostret och graviditeten.

Utredning och diagnos

Diagnosen ställs utifrån symtom, gynekologisk undersökning och kompletterande prover:

  • Gynekologisk undersökning med spekulum och palpation; ömhet, särskilt vid cervix (cervikal ömhet eller "cervical motion tenderness"), talar för PID.
  • Provtagning för sexuellt överförbara infektioner (till exempel NAAT/odling för klamydia och gonorré).
  • Graviditetstest (för att utesluta ektopisk graviditet eller att anpassa behandling).
  • Blodprover (CRP, vita blodkroppar) kan visa tecken på inflammation.
  • Ultraljud av bäckenet kan avslöja komplikationer som abscess.
  • I oklara fall eller vid svår sjukdom kan laparaskopi (titthålskirurgi) användas för säker diagnos.

Behandling

Behandling ska sättas in tidigt för att minska risken för komplikationer. Eftersom flera olika bakterier ofta är inblandade ges bred antibiotikabehandling. Val av antibiotika kan variera med lokala riktlinjer:

  • Ofta ges initial empirisk behandling som täcker gonokocker, klamydia och anaerober. Ett vanligt alternativ är en engångsdos injektion med ett cefalosporin (t.ex. ceftriaxon) följt av doxycyklin peroralt i 14 dagar, ofta kompletterat med metronidazol för anaerobtäckning.
  • Vid svår infektion eller om abscess misstänks kan inläggning och intravenös behandling krävas (t.ex. cefoxitin eller cefotetan i kombination med doxycyklin, eller klindamycin + aminoglykosid som alternativ).
  • Kirurgiskt omhändertagande kan bli nödvändigt vid stort abscess eller om konservativ behandling inte fungerar.
  • Partnerbehandling: sexuella partner bör informeras och erbjudas test och behandling för att förhindra återinfektion.

Följ alltid lokala behandlingsriktlinjer och läkarkompetens — doser och preparat kan variera.

Uppföljning och prognos

  • Patienten bör följas upp efter några dagar för att säkerställa att behandlingen fungerar; om symtomen inte blivit bättre inom 48–72 timmar krävs omprövning och eventuellt sjukhusvård.
  • Test-of-cure för klamydia rekommenderas ibland, särskilt om graviditet är aktuell eller om kvarvarande symtom föreligger (vanligen 3–4 veckor efter behandling).
  • Trots behandling kan vissa kvinnor få bestående problem som kronisk smärta eller nedsatt fertilitet — tidig behandling minskar risken för dessa komplikationer.

Förebyggande och råd

  • Använd kondom för att minska risken för STI.
  • Testa dig regelbundet om du har ny eller flera sexpartners, eller om du har symtom.
  • Undvik samlag tills både du och din partner är behandlade och symtomen är helt försvunna (vanligtvis minst sju dygn efter start av behandling, följ läkares råd).
  • Rökstopp kan minska risken för vissa gynekologiska infektioner.

När söka vård akut

Sök omedelbart vård vid:

  • Hög feber och kraftig smärta i magen eller bäckenet.
  • Yrsel, svaghet, svårt att stå eller andfåddhet.
  • Svårighet att äta eller svår kräkning.
  • Om du är gravid och misstänker PID eller har ovanliga blodiga flytningar eller smärta.

Om du misstänker PID är det viktigt att kontakta vården för utredning och behandling. Tidig behandling minskar risken för bestående skador och komplikationer.