Pakistans utrikespolitik: historia, relationer och globala allianser

Pakistans utrikespolitik – en djup genomgång av historia, grannrelationer, Kina- och USA-band, Kashmirkonflikten samt landets strategiska globala allianser.

Pakistan är det näst största muslimska landet i fråga om befolkning (efter Indonesien). Pakistan är det enda muslimska land som är känt för att ha kärnvapen. Pakistan är också en viktig medlem av den islamiska konferensens organisation (OIC).

Pakistan är en aktiv medlem av FN. Pakistan har haft vissa problem med sina utrikesförbindelser. Pakistans förbindelser med grannlandet Indien är inte bra. Båda länderna har stridit om det omtvistade territoriet Kashmir,som de har utkämpat två krig om. Pakistan har också haft svåra förbindelser med grannländerna Afghanistan och Iran. Pakistan har haft en lång och god relation med Kina. Pakistan har intressen i Persiska viken och har omfattande bilaterala förbindelser med USA och andra västländer.

Pakistan misstrodde Sovjetunionen under en stor del av det kalla kriget. På grund av detta hade Pakistan starka förbindelser med både Förenta staterna och Folkrepubliken Kina.

Pakistan var medlem i de amerikanskt sponsrade militärallianserna CENTO och SEATO. Pakistans allians med USA var särskilt nära efter att Sovjet invaderat grannlandet Afghanistan. År 1964 undertecknade Pakistan pakten för regionalt samarbete för utveckling (RCD) med Turkiet och Iran, då alla tre länderna var nära allierade med USA och som grannar till Sovjetunionen var försiktiga med den upplevda sovjetiska expansionismen. Pakistan har än i dag haft en nära relation med Turkiet. RCD upphörde efter den iranska revolutionen, och ett pakistansk-turkiskt initiativ ledde till grundandet av Organisationen för ekonomiskt samarbete (ECO) 1985. Under flera år hade Pakistans förbindelser med Republiken Indien successivt förbättrats, vilket öppnade Pakistans utrikespolitik för frågor som inte bara rörde säkerhet.

Historisk bakgrund och strategisk inriktning

Pakistans utrikespolitik har formats av historiska konflikter, säkerhetsbehov och geografiskt läge mellan Mellanöstern, Centralasien och Sydasien. Från självständigheten 1947 har relationen till Indien och den strategiska konkurrensen kring Kashmir varit central. Under kalla kriget sökte Pakistan säkerhetssamarbete med västmakterna, vilket senare kompletterades med en nära partnerrelation till Kina. Militärens inflytande i inrikespolitiken har ofta speglats i landets utrikespolitiska prioriteringar, särskilt i frågor om säkerhet och strategi.

Relationer med grannländer

• Indien – Relationerna präglas av misstro och upprepade militära konfrontationer (bland annat krigen 1947–48, 1965, 1971 och Kargil 1999). Kärnfrågan är kontrollen över Kashmir; perioder av dialog har avlöst perioder av skärpt konflikt.
• Afghanistan – Förbindelserna har varit ansträngda på grund av gränsproblematiken (Durandlinjen), afghansk instabilitet, flyktingströmmar och anklagelser om stöd till olika miliser. Efter 2001 blev relationen en viktig del i kampen mot terrorism; efter Talibanregeringens återkomst 2021 har Pakistan sökt att upprätthålla politiska kontakter samtidigt som säkerhetsproblem och gränsvåld kvarstår.
• Iran – Relationerna växlar mellan samarbete och spänningar. Gemensamma intressen i handel och säkerhet kompletteras av konfliktlinjer kring gränsbrott, sekterism och konkurrens om inflytande i regionen. Diskussioner om energisamarbete (t.ex. rörledningar) har pågått under lång tid.
• Kina – En av Pakistans mest långvariga strategiska allianser. Samarbetet omfattar försvar, ekonomi och infrastruktur, med särskilt fokus på Kina–Pakistan Economic Corridor (CPEC) och hamnen i Gwadar som ger Kina snabbare tillgång till Indiska oceanen.
• Gulfstaterna – Pakistan har nära band till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, präglade av religiösa, ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen. Remitteringar från pakistanska arbetstagare i Gulfstaterna är viktiga för ekonomin.

Relationer med stormakter och andra aktörer

USA – Relationerna har varit oscillernade: nära under kalla kriget och särskilt under invasionen av Afghanistan 1979, ansträngda efter Pakistans kärnvapentest 1998 (som ledde till sanktioner) och återigen intensivt samarbete efter 2001 under kampen mot terrorism. Spänningar har uppstått kring misstankar om dubbelspel ogemenskap i bekämpning av militanta grupper, men partnerskapet innehåller även omfattande militärt och ekonomiskt bistånd, utbildningssamarbeten och säkerhetsdialog.

Ryssland – Relationerna var länge kyliga på grund av Pakistans anti-sovjetiska ställning under kalla kriget, men under 2000- och 2010-talen har de förbättrats med ökat ekonomiskt och militärt samarbete, och dialog inom energi och försvar.

Europa – EU och enskilda europeiska länder samarbetar med Pakistan inom handel, utvecklingsbistånd och migration. Frågor som mänskliga rättigheter, demokrati och terrorism påverkar relationens ton och omfattning.

Multilaterala organisationer och allianser

Pakistan har deltagit i flera regionala och globala organisationer. Landet är medlem i FN och har länge varit en betydande bidragsgivare till FN:s fredsbevarande operationer. Pakistan var tidigare medlem i CENTO och SEATO under kalla kriget och har varit aktiv i Organisationen för ekonomiskt samarbete (ECO). Som muslimskt stort land spelar Pakistan en framträdande roll i OIC.

Regionalt är Pakistan medlem i SAARC men samarbetet har ofta hindrats av Indien–Pakistan-spänningar. Under senare år har Pakistan också närmat sig Shanghai Cooperation Organisation (SCO) i olika former, vilket speglar en breddning mot centralasiatiskt samarbete och relationer med Kina och Ryssland.

Kärnvapen, säkerhetsdoktriner och icke-spridning

Pakistan genomförde kärnvapentest 1998 och utvecklade därefter en doktrin baserad på avskräckning gentemot Indien. Landets kärnvapenprogram och spridningsfrågor — särskilt den oberoende nätverksaffären kring A.Q. Khan — har väckt internationell oro. Samtidigt har Pakistan under senare år sökt visa att det har strikt civilt och militärt kontrollsystem och ett intresse av att förhindra spridning.

Ekonomi, handel och maritima intressen

Ekonomiska relationer styr mycket av utrikespolitiken. Viktiga teman är export och import, arbetskraftsutvandring, remitteringar samt investeringar via CPEC. Pakistan ser sitt geografiska läge som en strategisk fördel: hamnar som Gwadar och tillgång till Persiska viken gör landet viktigt för handels- och energitransporter. Politisk och säkerhetsstabilitet är avgörande för att kunna dra nytta av dessa ekonomiska möjligheter.

Utrikespolitiska utmaningar och prioriteringar

• Säkerhet och terrorism: Interna och gränsöverskridande terrorhot påverkar både inrikes- och utrikespolitik. Att balansera territoriell säkerhet med internationella åtaganden är en central utmaning.
• Dialog med Indien: Minskad misstro och ökat ekonomiskt utbyte skulle gynna stabilitet, men politiska incidenter och våldsdåd kan snabbt avbryta processen.
• Ekonomisk återhämtning: Utrikespolitiken måste främja investeringar, export och skuldförhandlingar samtidigt som den hanterar humanitära och migrationsfrågor.
• Balans mellan stormakter: Pakistan upprätthåller ett mångsidigt förhållningssätt — nära band till Kina, pragmatiska relationer med USA, och ökande kontakter med Ryssland och EU — för att undvika beroende av en enda stor makt.
• Regionellt samarbete: För att hantera gemensamma problem (terrorism, klimatförändringar, vattenfördelning) behöver Pakistan stärka multilaterala initiativ i Syd- och Centralasien.

Avslutande reflektion

Pakistans utrikespolitik är resultatet av historiska spänningar, strategiska överväganden och ekonomiska behov. Landets roll som kärnvapenstat, dess relationer med Kina och USA, samt dess geografiska läge mellan Mellanöstern och Central-/Sydasien gör Pakistan till en nyckelaktör i regional säkerhet och geopolitik. Framtiden kommer att präglas av hur Pakistan lyckas kombinera säkerhetsintressen med ekonomisk utveckling och hur man hanterar relationerna med grannar och stormakter i en föränderlig värld.

Frågor och svar

F: Hur stor är Pakistans befolkning?

F: Har Pakistan kärnvapen?

F: Vilken organisation är Pakistan medlem i?

F: Vilka är några problem med landets utrikesförbindelser?

Fråga: Vilka länder har Pakistan starka band med?

F: Hur kunde RCD försvinna?

Fråga: Vilket initiativ ledde till att ECO grundades?

Sök med bokstav