Analfissur

Behandling

Läkaren kan skriva ut flera produkter för att behandla analfissuren. Till exempel en smärtlindrande salva eller ett suppositorium (en analmedicin), ett laxermedel (som gör det lättare att gå på toaletten), zink-salva (skyddar huden och drar ihop den så att den läker snabbare). Vidare kan en läkare ge råd om hur man tar hand om såret och förbättrar matsmältningen och avföringen.

De flesta sprickor är akuta och varar 4-6 veckor. Analfissuren blir kronisk och försvinner inte om den varar i mer än 6 veckor. I sådana fall kan medicinsk kirurgi vara en lösning. Den cirkulära muskeln i anus brukar skäras eller sträckas. Även en injektion med botox i muskeln kan ge ett positivt resultat.

För att förhindra att sprickan återkommer

Analsfissuren kan lätt brista upp till tre månader efter läkningen, till exempel vid avföring. Patienten kan göra flera saker för att minska risken för att sprickan återkommer. I råden ingår följande tips.

Så länge sprickan är öppen (en smärtsam, liten reva intill anus som kan blöda lite) kan patienten smörja in sig med en salva med zinkoxid (skyddar och drar ihop sig) och pramocaïne (lindrar smärta och klåda) på och runt sprickan (i Europa finns den receptfria salvan Nestosyl). Använd toalettfingret med en handske för att sprida ut salvan och tvätta händerna efteråt med tvål. Denna behandling måste fortsätta i flera veckor för att minska risken för att sprickan ska öppna sig igen.

Dessutom är det mycket viktigt att ha en bra matsmältning och avföring. Ju längre avföringen stannar i tarmen, desto mer vätska kommer att tas ut. På grund av detta blir avföringen hårdare och får större volym, vilket ger större chans att huden runt anus spricker igen. Patienterna rekommenderas att äta fibrer varje dag (t.ex. opolitiskt ris, müsli, fullkornsbröd, torkade aprikoser, fikon, dadlar, katrinplommon, saltfria nötter, bönor, ärtor osv. ), att äta den rekommenderade mängden grönsaker och frukt varje dag, att använda lite smör eller olja varje dag, att dricka tillräckligt under dagen och att motionera varje dag. Patienten måste undvika mat som kan orsaka förstoppning (möjligt: vitt bröd, vit pasta/pizza/nudlar, ägg, ost, socker, kaffe, choklad etc.). Vid behov kan man ta enzymer som kosttillskott till varje måltid som innehåller bröd.

Patienterna bör inte skjuta upp toalettbesöket. När man väntar trycker avföringen på anusens cirkulära muskel, vilket orsakar ett tryck. Dessutom kan avföringen bli hårdare och få större volym efter ett tag. När patienten känner ett behov av att gå på toaletten är det bästa att gå dit omedelbart. När patienten sitter på toaletten måste han eller hon trycka så lite som möjligt, utan i stället slappna av i den cirkulära muskeln.

Så länge såret inte är läkt kan ett dagligt bad med soda (natriumkarbonat) ge lindring. Ytterligare mer som kommer att hålla såret rent. Sitt i ett badkar fyllt med några centimeter varmt vatten i 20 minuter, 2 eller 3 gånger om dagen. Detta kallas för ett sitzbad. Det slappnar av vävnaden och hjälper till att slappna av analmuskeln.

Det är mycket viktigt att huden runt anus är helt torr innan patienten klär på sig. Minsta lilla fukt i hudens veck kan vara orsaken till att huden lätt skadas.

Vissa patienter har nytta av att lägga enkel olja runt anus. Till exempel olivolja eller solrosolja. Huden blir mjukare och kommer inte att riva eller spricka lika lätt. Påminn alltid om hygienen.

Om tipsen som nämns ovan inte hjälper tillräckligt och sprickan fortsätter att spricka kan orsaken vara att du använder toalettpapper efter avföring. Pappret gnuggar för starkt över huden och gör att såret öppnas igen. Man kan försöka använda ett annat märke mjukare toalettpapper, babyservetter eller i stället använda varmt vatten för att rengöra sig efter avföringen.

När du följer alla nämnda tips och råd får du inte glömma de goda principerna för hygien.

Dessa rekommendationer är endast meningsfulla om patienten är säker på att problemet är en analfissur. Om det finns några tvivel, särskilt om det finns blod i avföringen, bör du kontakta en läkare.