Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion. Den börjar ofta plötsligt och kan i värsta fall leda till döden utan snabb behandling. Anafylaxi har många symtom, till exempel kliande utslag, svullnad i ansikte, läppar och svalg, andningsproblem och lågt blodtryck. Vanliga orsaker är bland annat insektsbett, livsmedel och mediciner.
Anafylaxi inträffar när en person äter, andasin ett ämne eller injiceras med ett allergen (något som personen är allergisk mot). Immunförsvaret överreagerar och frigör stora mängder ämnen, till exempel proteiner och mediatorer, från vissa vita blodkroppar (mastceller och basofiler). Dessa ämnen gör att blodkärl vidgas, luftvägar drar ihop sig och slemhinnor svullnar — vilket ger de karakteristiska symptomen.
Symtom
Symtomen kommer oftast snabbt, inom minuter till timmar. Vanliga tecken är:
- Hud: klåda, nässelfeber (urtikaria), rodnad eller svullnad (svullnad i)
- Andning: väsande andning, rosslig andning, hosta, andningsproblem eller känsla av trånghet i halsen
- Cirkulation: yrsel, svimning, lågt blodtryck eller chock
- Mag-tarm: buksmärta, kräkningar eller diarré
- Allmänpåverkan: snabb puls, ångest eller medvetslöshet
En snabb och svår anafylaxi kan utvecklas till anafylaktisk chock och livshotande tillstånd mycket snabbt.
Orsaker
Vanliga utlösande faktorer är:
- Livsmedel: jordnötter, nötter, skaldjur, ägg, mjölk
- Insektstick: bin, getingar
- Läkemedel: t.ex. penicillin och vissa andra mediciner
- Latex
- Kontrastmedel vid röntgen
- Ansträngningsutlöst och/eller kombinationer (t.ex. mat + träning)
- Ibland kan orsaken vara okänd (idiopatisk anafylaxi)
Diagnos
Anafylaxi diagnostiseras i första hand utifrån en persons tecken och symtom och hur snabbt de utvecklas efter exponering för ett möjligt allergen. Läkare kan komplettera med blodprov (t.ex. tryptas) och remiss till allergispecialist för vidare utredning och tester (hudtest, blodprov) för att hitta orsaken.
Akut behandling – första hjälpen
Rätt första åtgärder kan rädda liv. Grundprinciperna är:
- Ge adrenalin (epinefrin) utan dröjsmål vid misstanke om anafylaxi — det är den viktigaste och ibland livräddande behandlingen. Ge det intramuskulärt i lårets yttre del. Autoinjektorer finns i doserna 0,15 mg (vanligt för små barn) och 0,3 mg (vuxna och större barn). Om man är osäker, ge adrenalin — det är bättre än att avvakta.
- Ring ambulans (i Sverige 112) omedelbart efter eller samtidigt som adrenalin ges.
- Lägg personen ner med benen upphöjda om möjligt, om inte andningssvårighet eller kräkning talar emot det.
- Om andningen är svår, ge syrgas om det finns tillgängligt och öppna luftvägarna.
- Upprepa adrenalin efter 5–15 minuter om symptomen inte förbättras, enligt ambulans-/vårdrutiner. Sjukvården kan ge ytterligare läkemedel, vätska intravenöst och övervaka.
- Ta bort utlösande faktor om möjligt (t.ex. skrapa bort ett insektsstinger — undvik att klämma).
Observera att läkemedel som antihistaminer och kortison kan ges som komplement i sjukhus men aldrig ersätter adrenalin vid en allvarlig reaktion.
Dosering och autoinjektorer
Rekommendationer varierar något, men vanliga riktlinjer är:
- Vuxna: 0,3–0,5 mg adrenalin intramuskulärt (1:1000) i låret.
- Barn: ungefär 0,01 mg/kg kroppsvikt, upp till 0,3 mg per dos (autoinjektor 0,15 mg brukar användas för mindre barn).
- Autoinjektorer finns i fasta doser (t.ex. 0,15 mg och 0,3 mg) och är avsedda för snabb och säker användning av både lekmän och vårdpersonal.
Ge adrenalin tidigt — det är det mest livräddande inslaget i behandlingen.
Vidare vård och observation
Personer som behandlats för anafylaxi ska vanligtvis observeras på sjukhus. Det finns en risk för biphasisk reaktion — där symptomen återkommer efter flera timmar — därför rekommenderas observation i minst några timmar och upp till 24 timmar beroende på svårighetsgrad och klinisk bedömning.
Förebyggande och uppföljning
- Identifiera och undvik utlösande ämnen när det är möjligt.
- Personer med tidigare anafylaxi rekommenderas ofta att bära en adrenaline-autoinjektor och ett kort/ID som förklarar allergin.
- Lär familj, skola och arbetskamrater hur en autoinjektor fungerar.
- Remiss till allergimottagning för utredning, rådgivning och eventuellt venomspecifik immunterapi (för insektsallergi) eller andra former av behandling som kan förebygga framtida allvarliga reaktioner.
Särskilda situationer
Barn, gravida och äldre kan behöva särskild bedömning, men principen att ge adrenalin vid misstänkt allvarlig anafylaxi gäller i alla åldrar. Personer med hjärt-kärlsjukdom bör följas noggrant i vård efter adrenalinbehandling.
Prognos och förekomst
I hela världen drabbas cirka 0,05–2 % av alla människor av anafylaxi någon gång i livet. Anafylaxi verkar bli allt vanligare. Med snabb behandling är prognosen vanligtvis god, men fördröjd eller utebliven behandling kan leda till allvarliga skador eller dödsfall.
Vad göra vid misstänkt anafylaxi
- Ge adrenalin om någon visar tecken på allvarlig allergisk reaktion.
- Ring ambulans (112 i Sverige) och följ instruktionerna från larmcentralen.
- Stanna hos den drabbade, övervaka andning och medvetande och förbered information om vad som hänt och eventuella läkemedel personen tar.
Vid frågor om personlig risk, autoinjektorer eller uppföljning efter en reaktion, kontakta din vårdcentral eller en specialistmottagning för allergi. Anafylaxi är allvarligt men med rätt kunskap, snabba åtgärder och uppföljning kan framtida risker minskas.



