Antidot (motgift) — definition, funktion och exempel vid förgiftning
Antidot (motgift) — Lär dig definition, hur motgifter fungerar vid förgiftning och vanliga exempel för snabb och effektiv behandling och första hjälpen.
En antidot är en kemikalie eller ett läkemedel som kan vända effekterna av vissa gifter. En antidot gör att vissa eller alla effekter av giftet försvinner. Varje motgift fungerar bara för vissa gifter.
Alla gifter har inte ett motgift. Giftet aconitin har till exempel ingen känd motgift. Aconitin är ett mycket giftigt gift som kommer från Aconitum‑växten. Om tillräckligt mycket av giftet kommer in i en persons kropp dör personen ofta.
Hur antidoter verkar
Antidoter kan verka på flera olika sätt:
- Neutralisera giftet direkt (kemisk reaktion som inaktiverar toxinet).
- Blockera verkningsstället för giftet, t.ex. genom konkurrerande bindning till receptorer.
- Chelatera tungmetaller så att de kan utsöndras (binder metalljoner och gör dem ofarliga).
- Byta ut eller komplettera kroppens egna molekyler som giftet angripit (t.ex. enzymers substrat eller ko‑faktorer).
- Påskynda elimination av giftet genom att underlätta utsöndring eller genom dialys.
Typer av antidoter (exempel på grupper)
- Receptorantagonister – blockerar giftets mål (t.ex. naloxon mot opioidöverdos).
- Kemiska neutraliserare – reagerar med giftet och inaktiverar det (t.ex. fomepizol/etanol som hämmande behandling vid metanol/etylenglykolförgiftning genom att hämma alkoholdehydrogenas).
- Chelatorer – binder tungmetaller (t.ex. dimercaprol, EDTA, succimer).
- Antitoxiner/antikroppar – specifika antikroppar som neutraliserar toxiner (t.ex. digoxin‑specifika Fab fragment vid digoxinförgiftning).
- Substitutionsbehandling – ge det som saknas eller förbrukas (t.ex. N‑acetylcystein vid paracetamolförgiftning för att återställa glutation, vitamin K vid warfarinöverdos).
Vanliga antidoter och när de används
- Naloxon – reverserar opioid‑effekter (respiratorisk depression). Kort halveringstid; kan behöva upprepade doser.
- Flumazenil – benzodiazepinantagonist. Används selektivt eftersom den kan utlösa kramper hos bensodiazepinberoende patienter eller vid samtidig intag av kramppropagerande läkemedel.
- N‑acetylcystein (NAC) – antidot vid paracetamolförgiftning, skyddar levern om given i rätt tid.
- Atropin och pralidoxim (2‑PAM) – används vid organofosfat‑ (= vissa bekämpningsmedel)‑förgiftning; atropin lindrar muskarina effekter, pralidoxim återaktiverar kolinesteras i vissa fall.
- Fomepizol eller etanol – hämmar metabolism av metanol och etylenglykol till giftiga metaboliter.
- Hydroxokobalamin eller nitriter/nitrat + tiocyanat – behandling vid cyanidförgiftning (hydroxokobalamin binder cyanid direkt och bildar cyanokobalamin).
- Digoxin‑specifika Fab‑fragment – vid allvarlig digoxinförgiftning.
- Protamin – neutraliserar heparin.
- Chelatorer som dimercaprol, EDTA eller succimer – vid arsenik, kvicksilver eller blyförgiftning beroende på agent och klinisk situation.
Behandling i akut skede
Vid misstänkt förgiftning är tidig bedömning och stödjande behandling av vitala funktioner (luftväg, andning, cirkulation) alltid prioritet. Andra åtgärder kan inkludera:
- Snabb identifiering av giftet (anamnes, förpackningar, toxikologi).
- Avlägsnande av kontaminering (tvätta hud, skölja ögon).
- Deaktivering eller avlägsnande av ämnet (t.ex. aktivt kol vid vissa intag peroralt, men inte vid alla toxiner).
- Användning av specifikt motgift när det finns tillgängligt och indikerat.
- Eliminationsstöd såsom njurdialys när det krävs för att avlägsna ämnet eller dess toxiner.
Begränsningar och risker
Antidoter är inte alltid tillgängliga eller effektiva. Risker och begränsningar inkluderar:
- Ibland saknas specifikt motgift – behandling blir då symtomatisk och stödjande.
- Felaktig användning av ett motgift kan göra mer skada än gott (t.ex. flumazenil kan ge kramper, naloxon kan utlösa svår abstinens och akut smärta).
- Vissa antidoter kan ha allvarliga biverkningar eller kräva övervakning (t.ex. chelatorer och lever‑/njurpåverkan).
- Tidsaspekten är avgörande – många antidoter måste ges tidigt för att vara effektiva.
Tillgänglighet och organisation
Antidoter finns ofta i sjukhusets akutmottagning, giftinformationscentraler eller på ambulanser beroende på lokal organisation. Många länder har register över tillgängliga antidoter och rutiner för snabba leveranser. För personer som arbetar med farliga ämnen rekommenderas lokala beredskapsplaner och korrekt lagring av nödvändiga motgifter.
Sammanfattning
Antidoter kan rädda liv genom att neutralisera, blockera eller underlätta utsöndringen av gifter, men varje antidot är specifik för vissa ämnen. Om ett motgift inte finns används stödjande vård och symptomatisk behandling. Vid misstänkt förgiftning sök omedelbart vård eller kontakta giftinformationscentral.
Exempel på antidoter
Aktivt kol
Aktivt kol kan användas som motgift mot många gifter, men endast mot gifter som svalts. Aktivt kol kan till exempel användas vid vissa överdoser av läkemedel och vid vissa förgiftningar. Kolet fäster vid giftet och hindrar det från att tas upp i blodomloppet genom magen.
Aktivt kol fungerar inte för alla typer av gifter. Det fungerar till exempel inte mot alkohol, starka syror och produkter som tillverkas av petroleum (som färgförtunning och eldningsolja).
Antivenoms
Antivenom motverkar de giftiga effekterna av bett från giftiga djur (djur som producerar gift), t.ex. vissa ormar och spindlar.
För att skapa vissa antivenoms injiceras en liten mängd gift i ett djur, till exempel en häst. Djurets immunsystem skapar antikroppar som signalerar till andra celler i immunsystemet att de ska förstöra giftet. Dessa antikroppar kan sedan tas ut ur djurets blod för att göra ett antivenom. När detta antivenom sedan ges till en person som har blivit förgiftad av giftet, kommer personens immunsystem redan att "veta" att det ska döda giftet.
Atropin
Ibland är motgifterna själva gifterna. Atropin, som finns i dödlig nattskatta, är till exempel mycket giftigt. Men på grund av det sätt på vilket det reagerar med kroppen används atropin som en antidot mot vissa insektsmedel och vissa typer av nervgas. Atropin finns med i många ambulanser eftersom det har andra användningsområden. Det kan till exempel hjälpa till att starta upp ett hjärta som inte slår.
Det finns en produkt som heter DuoDote som kombinerar atropin med ett läkemedel som heter pralidoximklorid (även kallat 2-PAM). Båda läkemedlen är antidoter mot vissa insekticider och nervgaser. DuoDote ges genom injektion (genom en nål i lårmuskeln). Det kommer i en autoinjektor, som ser ut som en stor penna. När säkerhetslocket tas av och autoinjektorn trycks mot låret, skickar den automatiskt in nålen i låret och avger läkemedlet. DuoDote bärs inte med på många ambulanser, men vissa specialteam som specialiserat sig på behandling av gifter bär dem.
Motmedel mot cyanid
Det finns några olika motmedel mot cyanid. Vissa av dem måste ges tillsammans för att fungera.
Ofta är det första som sjukvårdspersonal gör vid cyanidförgiftning att ge amylnitrat eller natriumnitrat. Dessa fungerar genom att cyaniden fäster (fastnar) vid en kemikalie som kallas methemoglobulin. När cyanid fastnar på methemoglobulin är den inte lika farlig. Methemoglobulin fastnar dock bara på cyanid ett tag. Så småningom fastnar det inte längre. Det är därför som ett annat läkemedel behövs.
Detta läkemedel kallas natriumtiosulfat. Denna medicin fastnar på cyanid och kan aldrig lossna. Det hjälper till att omvandla cyanid till en annan kemikalie som inte är giftig. Denna nya kemikalie kan lätt avlägsnas från kroppen av njurarna genom urinering.
Vissa ambulanser har cyanidmotmedel för brandmän som har andats in för mycket rök. (Rök från en brand innehåller cyanid.) Dessa antidotkit är autoinjektorer som DuoDote.
Etanol
Etanol - alkohol som dricksalkohol - kan faktiskt användas som ett motgift. Det fungerar för människor som har blivit förgiftade genom att dricka etylenglykol. Etylenglykol används i frostskyddsmedel. Eftersom etylenglykol smakar mycket sött dricker barn och djur ibland mycket av det utan att inse att det är gift.
Etanol fungerar också som motgift mot metanolförgiftning. Metanol kallas ibland för "träalkohol". Den används också i frostskyddsmedel, bränsle och lösningsmedel. Människor kan få metanolförgiftning av misstag genom att få metanol på huden eller genom att andas in metanol. Metanol är också giftigt om man dricker det.
Etanol fungerar som ett motgift mot etylenglykol och metanol genom att hålla fast vid dessa gifter. När etanolen har fastnat på gifterna urinerar njurarna ut gifterna.
Ett läkemedel som kallas fomepizol är också en antidot mot etylenglykol- och metanolförgiftning. Det fungerar på samma sätt som etanol.
Naloxon (Narcan)
Naloxon är en antidot mot överdoser av opiater, som heroin, oxykodon (OxyContin) och andra receptbelagda smärtstillande medel. Det vanligaste varumärket för naloxonmotgiftet är Narcan.
Opiater orsakar förändringar i kroppen genom att de fastnar på speciella opiatreceptorer (som landningsplatser) i hjärnan. Om de inte fäster vid dessa receptorer kan de inte orsaka några förändringar i kroppen. Naloxon fungerar genom att trycka bort opiaterna från deras landningsplatser. Narcan fastnar istället på dessa landningsplatser och hindrar opiaterna från att fästa vid dem.
Naloxon får inte förväxlas med naltrexon, som är ett annat läkemedel.
Syre
100 % (rent) syre är ett motgift mot kolmonoxidförgiftning. När rent syre inte räcker till kan man också använda hyperbar syrebehandling (HBOT).
HBOT utförs i ett särskilt rör eller rum som kan hantera höga tryck (en så kallad hyperbarisk kammare). 100 % rent syre skickas in i rummet så att patienten kan andas. Lufttrycket ökas dock till tre gånger mer än det normala lufttrycket. Detta hjälper lungorna att få mer syre än vad de skulle kunna få om patienten andades med normalt lufttryck. Det gör det också lättare för blodet att transportera mer syre till hela kroppen.
K-vitamin
K-vitamin är en antidot mot warfarinförgiftning (Coumadin). Warfarin är ett läkemedel som gör blodet tunnare. Det används för att förhindra blodproppar. Om en person får för mycket warfarin kan dock blodet bli för tunt. När blodet är för tunt kan det inte koagulera. Detta kan leda till allvarliga blödningsproblem.
Blodet behöver K-vitamin för att kunna koagulera. När en person har warfarinförgiftning kan K-vitamin ge honom eller henne blodet möjlighet att koagulera igen.
Det tar fyra till sex timmar för K-vitamin att reversera warfarinförgiftning. Om en person med warfarinförgiftning blöder kan läkarna därför också ge färsk fryst plasma. Detta fungerar snabbare för att göra blodet mindre tunt.
"Mjölka" en orm så att man kan tillverka antivenom.
Sök