Antidepressiva läkemedel – definition, typer och användning

Lär dig vad antidepressiva är, vilka typer (SSRI, SNRI, TCA, MAOI), hur de används, vanliga biverkningar och viktiga råd för säker och effektiv behandling.

Ett antidepressivt läkemedel är en typ av medicin som används för att behandla personer med humörstörningar, inklusive depression, och även för att behandla personer med ångeststörningar. Vissa människor tar antidepressiva läkemedel för att sänka sin sexlust och behandla för tidig utlösning.

Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel, t.ex. monoaminoxidashämmare (MAOI), tricykliska antidepressiva (TCA), tetracykliska antidepressiva (TeCA), selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotonin-norepinefrinåterupptagshämmare (SNRI).

Vad är antidepressiva läkemedel och hur fungerar de?

Antidepressiva påverkar signalsubstanser i hjärnan, främst serotonin, noradrenalin och i viss mån dopamin. Genom att ändra återupptaget eller nedbrytningen av dessa ämnen kan läkemedlen förbättra stämningsläge, minska ångest och påverka sömn och aptit. Effektmekanismen skiljer sig mellan olika läkemedelsklasser.

Typer och exempel

• SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) – vanliga exempel: fluoxetin, sertralin, citalopram, escitalopram, paroxetin. Ofta förstahandsval vid depression och ångest.
• SNRI (serotonin–norepinefrinåterupptagshämmare) – exempel: venlafaxin, duloxetin. Används vid depression och ibland vid smärttillstånd med central komponent.
• TCA (tricykliska antidepressiva) – exempel: amitriptylin, nortriptylin, imipramin. Effektiva men med fler biverkningar och risker vid överdos.
• TeCA (tetracykliska antidepressiva) – exempel: mirtazapin, mianserin. Kan ha god effekt på sömn och aptit.
• MAOI (monoaminoxidashämmare) – exempel: fenelzin, tranylcypromin. Sällan förstahandsval på grund av livsmedels- och läkemedelsinteraktioner.
• Andra grupper och enskilda preparat finns också, till exempel läkemedel med särskilda verkningsmekanismer för behandling av specifika symtom.

Användningsområden

• Depression (enskilda episoder och återkommande depressiva sjukdomar)
• Olika ångeststörningar (generaliserat, social fobi, paniksyndrom, tvångssyndrom)
• Kronisk smärta, sömnstörningar och vissa sexuella problem (i särskilda fall)
• Tilläggsbehandling vid andra psykiatriska tillstånd efter läkares bedömning

Effektstart och behandlingstid

Antidepressiva börjar ofta påverka sömn, aptit eller energi redan efter några dagar, men full antidepressiv effekt brukar ta 2–6 veckor och ibland längre. Vid god effekt rekommenderas ofta fortsatt behandling minst 6 månader efter symtomfrihet vid första episoden, och längre vid upprepade episoder eller svår depression.

Biverkningar och risker

Biverkningar varierar mellan klasser men vanliga är:

• Illamående, huvudvärk
• Sexuella störningar (minskad lust, svårigheter med orgasm eller erektion)
• Viktförändringar (ökning eller minskning)
• Sömnproblem eller dåsighet
• Torra slemhinnor, förstoppning (särskilt TCA)
• Yrsel och blodtryckspåverkan (vissa SNRI/TCA)

Varning för unga: Studier visar ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende hos barn, ungdomar och unga vuxna upp till cirka 25 år i början av behandlingen. Noggrann uppföljning krävs.

Interaktioner och kontraindikationer

• MAOI får inte kombineras med SSRI eller SNRI på grund av risk för serotoninsyndrom eller hypertensiva kriser. Tidsintervall mellan utsättning och påbörjad annan behandling måste beaktas.
• SSRI kan öka blödningsrisken vid samtidig behandling med NSAID eller antikoagulantia (t.ex. warfarin).
• Vissa antidepressiva kräver försiktighet vid hjärtsjukdom, epilepsi eller leverpåverkan.
• Informera alltid läkaren om andra läkemedel, örtpreparat (t.ex. johannesört) och kosttillskott.

Graviditet och amning

Beslut om att använda antidepressiva under graviditet eller amning görs individuellt. Vissa SSRI anses relativt trygga men vissa, exempelvis paroxetin, har kopplats till ökad risk för fosterskador och rekommenderas ofta undvikas i tidig graviditet. För- och nackdelar måste vägas noggrant med ansvarig läkare eller specialist.

Utsättningssymtom och avtrappning

Plötsligt avbrott kan ge utsättningssymtom som yrsel, illamående, sömnstörningar, "elektriska stötar" i huvudet och ökad ångest. Avtrappning bör ske gradvis enligt läkarens anvisningar.

Uppföljning och val av läkemedel

Val av preparat grundas på symtomprofil, tidigare behandlingssvar, biverkningsprofil, samtidig sjukdom och patientens preferenser. Uppföljning behövs för att utvärdera effekt, biverkningar och suicidrisk, särskilt i början av behandlingen.

Icke-farmakologiska alternativ

• Psykoterapi (t.ex. kognitiv beteendeterapi) är effektivt vid många former av depression och ångest och kan användas ensam eller i kombination med läkemedel.
• Livsstilsåtgärder: regelbunden fysisk aktivitet, sömnhygien, socialt stöd och alkoholreduktion kan förbättra behandlingseffekt.
• Vid svår behandlingresistent depression kan andra metoder som ECT, repetitive TMS eller specialistbedömning bli aktuella.

Viktiga råd

• Ta inte egenmäktigt bort eller ändra dos utan att diskutera med din läkare.
• Rapportera allvarliga biverkningar eller förvärrade depressiva symtom omedelbart.
• Om du planerar graviditet eller ammar, prata med din läkare om risker och alternativ.
• Kombinera gärna medicinsk behandling med psykoterapi och stödåtgärder för bästa resultat.

För individuella frågor och beslut kring behandling är det viktigt att konsultera läkare eller psykiatrisk specialist som kan väga fördelar och risker utifrån ditt tillstånd.

Frågor och svar

F: Vad är ett antidepressivt medel?

F: Vad är några användningsområden för antidepressiva medel?

F: Vilka är de olika typerna av antidepressiva medel?

F: Kan antidepressiva medel behandla ångestsyndrom?

F: Hur fungerar antidepressiva läkemedel?

F: Finns det några biverkningar av antidepressiva läkemedel?

F: Vad ska man göra om man tror att man behöver ta antidepressiva läkemedel?

Sök med bokstav