Stora artesiska bassängen i Australien – världens största akvifer
Upptäck Stora artesiska bassängen i Australien — världens största akvifer: 1 711 000 km², upp till 3 000 m djup, en livsviktig källa för inlands sötvatten.
Den stora artesiska bassängen i Australien är världens största och djupaste akvifer (artesisk bassäng). Den sträcker sig över 1 711 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar omkring 22 % av Australiens yta, och omfattar större delen av Queensland, det sydöstra hörnet av Northern Territory, den nordöstra delen av South Australia och norra New South Wales. I vissa delar är bassängen upp till 3 000 meter tjock. Den kan innehålla uppskattningsvis 64 900 kubikkilometer grundvatten, och temperaturen i vattnet varierar mellan cirka 30 °C och 100 °C beroende på djupet. Avrinningsområdet utgör den enda tillförlitliga sötvattenkällan i stora delar av Australiens inland.
Geologi och bildning
Bassängen bildades under flera geologiska perioder då sediment från floder och hav avsattes och successivt begravdes. Sedimentlagren fungerar som porösa reservoarer medan tätare skikt fungerar som tätskikt som bevarar vattnet under högtryck. Återfyllnadsområden (recharge zones) finns främst i östra delar nära Great Dividing Range där nederbörd tränger ner i marken och fyller akvifern. Vattnets rörelse i bassängen är mycket långsam — i många områden rör sig vattnet bara några meter per år — vilket gör att delar av grundvattnet är mycket gammalt.
Hydrologi och vattenkvalitet
Vattnets ålder varierar; i vissa zoner består grundvattnet av relativt "ungt" vatten medan andra delar innehåller vatten som kan vara tusentals till mycket gamla år. Kvaliteten är generellt god och många områden har sötvatten, men salthalten och kemisk sammansättning varierar geografiskt. Temperaturen ökar i de djupare lagren, där värme från jordens inre ger de högre värdena upp till omkring 100 °C.
Användning och betydelse
- Vattenförsörjning för boskap och jordbruk i inlandet — en avgörande resurs för pastoralism.
- Dricksvatten för avlägsna samhällen och små städer som saknar annan tillförlitlig ytvattentillgång.
- Användning inom gruvnäring och industri, där vatten behövs för verksamhet och bearbetning.
- Naturliga källor och vårspringsystem (mound springs) som skapar små, men ekologiskt viktiga våtmarker med endemiska arter.
Ekologisk och kulturell betydelse
Många naturliga källor och vårar som drivs av bassängen är viktiga livsmiljöer i ett i övrigt torrt landskap. De stödjer unika växt- och djursamhällen, bland annat arter som är anpassade till dessa speciella miljöer. Bassängen har också stor kulturell betydelse för många ursprungsbefolkningar som haft och fortfarande har starka band till dessa vattenkällor, både som resurser och som delar av kulturarv och traditioner.
Hot och utmaningar
- Otillåten eller överdriven pumpning kan sänka trycket i akviferen vilket leder till minskad flödesmängd i naturliga vårar och källor.
- Ouppsiktigt borrnings- och avloppsarbete kan orsaka förluster av vatten eller förorening av akviferen.
- Klimatförändringar och förändrade nederbördsmönster kan påverka återfyllnaden i återfyllnadsområdena och därmed långsiktigt minska tillgången.
- Fysiska störningar från gruvdrift och infrastruktur kan skada känsliga vårmiljöer.
Förvaltning och åtgärder
Förvaltningen av bassängen samordnas av Great Artesian Basin Coordinating Committee (GABCC), som arbetar mellan olika regeringsnivåer och samhällsorganisationer för att balansera användning och bevarande. Sedan flera decennier finns program och satsningar för att förbättra hållbarheten, bland annat genom att:
- ställa om och täta gamla, läckande borrhål (capping) för att minska onödig förlust av vatten,
- ersätta öppna vattenkanaler med rör och effektivare distributionssystem för att spara vatten,
- övervaka vattennivåer, kvalitet och flöden för att bättre förstå och styra uttag,
- involvera lokala samhällen och ursprungsbefolkningar i förvaltningen och beslut om användning.
Dessa åtgärder syftar till att bevara vattentillgången för framtida generationer och skydda de känsliga vårområdena som är beroende av bassängens tryck och flöde.
Framtidsperspektiv
Den stora artesiska bassängen är en ovärderlig resurs i ett av världens torraste kontinenter. Hållbar hantering kräver fortsatt samarbete mellan myndigheter, forskare, lokalsamhällen och näringslivet. Fortsatt forskning kring återfyllnad, vattenåldrar, kemisk sammansättning och effekter av klimatförändringar behövs för att utforma långsiktiga strategier som bevarar både vattenresursen och de unika ekosystem som är beroende av den.
Gröna områden är låglänta områden. De flesta av dessa områden är en del av den stora artesiska bassängen: se ref #2 för en bättre karta.
Stora artesiska bassängen i Australien
Geologiska lager som ger upphov till en artesisk brunn. Principen är densamma för en stor bassäng.
Schematisk bild av en artesisk brunn
Geologi
Vattnet i GAB hålls kvar i ett sandstenslager som bildats genom kontinental erosion av högre belägna områden under trias, jura och lägre kritaperioder. Vid den tid då en stor del av det som nu är Australien låg under havsnivån. Sandstenen täcktes sedan av ett lager med marina sedimentära bergarter. Detta bildade ett begränsande lager som fångade in vatten i sandstensakviferen. Den östra kanten av bassängen lyftes upp när Great Dividing Range bildades. Den andra sidan skapades av landformerna i det centrala östra låglandet och den stora västliga platån i väster.
Det mesta vattnet kommer in i bergsformationerna från den högre marken nära den östra kanten av bassängen (i Queensland och New South Wales). Det flyter mycket gradvis mot söder och väster. En mycket mindre mängd kommer in längs den västra kanten i det torra centrala Australien och rinner mot söder och öster. Eftersom sandstenarna är genomsläppliga tar sig vattnet gradvis fram genom porerna mellan sandkornen och strömmar med en till fem meters hastighet per år.
Det vatten som släpps ut i vattnet kommer så småningom ut genom ett antal källor och sipprar, främst i den södra delen av bassängen. Grundvattnets ålder fastställs genom mätning av kol-14 och klor-36. Den varierar från flera tusen år för tillrinningsområdena i norr till nästan 2 miljoner år i de sydvästra utflödeszonerna.
Frågor och svar
F: Var ligger den stora artesiska bassängen?
S: Den stora artesiska bassängen ligger i Australien.
F: Hur stor är den stora artesiska bassängen?
S: Den stora artesiska bassängen sträcker sig över 1 711 000 kvadratkilometer, vilket är 22 % av Australiens yta.
F: Hur djup är den stora artesiska bassängen på sina ställen?
S: Den stora artesiska bassängen är på sina ställen 3 000 meter djup.
F: Hur mycket grundvatten kan den stora artesiska bassängen innehålla?
S: Den stora artesiska bassängen kan innehålla 64 900 kubikkilometer grundvatten.
F: Vilket är temperaturintervallet i den stora artesiska bassängen?
S: Temperaturintervallet i den stora artesiska bassängen är från 30°C till 100°C.
F: Vilken roll har samordningskommittén för den stora artesiska bassängen?
S: Great Artesian Basin Coordinating Committee samordnar aktiviteterna mellan de olika myndighetsnivåerna och samhällsorganisationerna när det gäller Great Artesian Basin.
F: Är den stora artesiska bassängen den enda tillförlitliga sötvattenkällan i det inre av Australien?
S: Ja, den stora artesiska bassängen är den enda tillförlitliga källan till sötvatten i stora delar av Australiens inland.
Sök