Hardy-Weinbergs lag
Hardy-Weinberg-lagen utvecklades oberoende av varandra av den engelske matematikern G.H. Hardy och den tyske läkaren Wilhelm Weinberg. Begreppet är också känt som Hardy-Weinberg-jämvikt, Hardy-Weinberg-satsen eller Hardy-Weinberg-principen. Ibland placeras Weinbergs namn först.
Lagen är en grund för populationsgenetik och den lärs ut än idag. Den säger att proportionerna av alleler av alla gener i en population förblir desamma om de inte störs (störs). Det gäller alla loci på alla kromosomer i populationen. Möjliga störningar är:
♦ liten populationsstorlek där slumpmässiga effekter som genetisk drift och inavel kan förekomma. H/W-populationer antas vara oändligt stora.
♦ assortativ parning i stället för slumpmässig parning. Detta skulle i praktiken dela upp befolkningen i små grupper, se punkt ovan.
♦ migration till eller från den studerade populationen.
Av detta följer att varje systematisk förändring i frekvensen av alleler i en population måste bero på effekten av en eller flera av dessa orsaker. Precis som i alla aspekter av mendelsk nedärvning är de förväntade proportionerna av alleler naturligtvis sannolikheter. Det var av den anledningen som statistiska signifikanstester, såsom standardfel, utvecklades.
Även om alla förändringar måste bero på störningar är det inte alla störningar som leder till förändringar. Det klassiska fallet är balanserande urval, t.ex. heterozygotfördelar: "Heterosis: heterozygoten på ett locus är bättre än en homozygot". Balanserat urval leder till en jämviktspopulation med Hardy-Weinberg-proportioner.
Generalisering
Lagen gör det möjligt att förutsäga genotypfrekvenser utifrån kunskap om genfrekvenser.
Om allelerna A och a är i proportionerna p och q är de tre zygotiska typerna AA, Aa och aa i proportionerna p2: 2pq: q2.
På så sätt kan ekvationer skrivas i termer av allelfrekvenser och hypoteser om hur fenotyper ärvs kan testas utifrån populationsdata.
Frågor och svar
F: Vem utvecklade Hardy-Weinberg-lagen?
S: Hardy-Weinberg-lagen utvecklades oberoende av varandra av en engelsk matematiker, G.H. Hardy, och en tysk läkare, Wilhelm Weinberg.
F: Vad är ett annat namn på Hardy-Weinberg-lagen?
S: Begreppet är också känt som Hardy-Weinberg-jämvikt, Hardy-Weinberg-satsen eller Hardy-Weinberg-principen.
F: Vad säger lagen?
S: Lagen säger att proportionerna av alla geners alleler i en population förblir desamma om de inte störs (störs). Detta gäller för alla loci på alla kromosomer i populationen.
F: Vilka är några möjliga störningar som kan påverka allelfrekvenserna?
Svar: Möjliga störningar är genmutationer, naturligt urval, liten populationsstorlek där slumpmässiga effekter som genetisk drift och inavel kan förekomma, assortativ parning i stället för slumpmässig parning och migration in i eller ut ur den population som studeras.
F: Hur sker förändringar i allelfrekvensen?
S: Varje systematisk förändring av frekvensen av alleler i en population måste bero på effekten av en eller flera av dessa orsaker.
F: Är balanseringsurval ett exempel på en störning som leder till förändringar i allelfrekvenser?
Svar: Nej, balanserande urval som heterozygotfördelar kan leda till en jämviktspopulation med Hardy-Weinberg-proportioner utan att leda till några förändringar i allelfrekvenser.
