Henrik II av England

Påverkan på lag och ordning

Henry hade en enorm inverkan på Law and Order. Henrik var missnöjd med att lagen inte tillämpades på samma sätt i hela England, och hans förändringar bidrog till att utveckla common law. Detta var ett sätt att lagar skulle tillämpas på samma sätt i alla städer och byar, så att alla behandlades lika och rättvist. För att göra detta gjorde Henrik ett antal förändringar:

• Skapade domare som skulle resa runt i landet och döma personer som anklagades för att ha brutit mot lagen. Detta innebar att alla brott bedömdes av kungen eller hans domare, och inte av lokalbefolkningen som kunde vara partisk eller påverkad.
• Tillät domare att samla in böter från straff för småbrott, som sedan skulle överlämnas till kungen.
• Skapade en rättegång med jury. Detta innebar att ett antal lokala män, vanligtvis 12, skulle döma en person som var anklagad för ett brott. Om de ansåg att han var skyldig skulle han straffas, och om de ansåg att han var oskyldig skulle han friges.

Juryrättegångar blev ett säkrare alternativ till ordeals som kunde leda till skador eller dödsfall. Efter att påven Innocentius III år 1215 förbjöd prästerna att övervaka rättegångarna, blev juryrättegångar det vanligaste sättet att döma brottslingar.

En av de stora händelserna som inträffade medan Henrik regerade var mordet på Thomas Becket. Henrik och Becket var gamla vänner som hamnade i konflikt när Becket blev ärkebiskop av Canterbury. Deras dispyt gällde kyrkans roll i England. Becket försökte öka makten för kyrkans domstolar som hade förlorat sin makt när Henrik hade gjort stora förändringar i rättssystemet. Fyra riddare dödade Becket i katedralen i Canterbury. Legenden säger att riddarna hade hört Henrik säga: "Vem kommer att befria mig från denna turbulenta (upproriska) präst?".

Henriks första son, William, greve av Poitiers, dog som spädbarn. År 1170 kröntes Henrik och Eleanors femtonåriga son Henrik till kung (ytterligare en anledning till att Henrik bråkade med Thomas Becket, som inte höll med om att Henrik skulle krönas). Den unge Henrik regerade aldrig och finns inte med i listan över Englands kungar och drottningar; han blev känd som Henrik den unge kungen så att han inte skulle förväxlas med sin brorson Henrik III.

Henrik och hans hustru Eleanor av Akvitanien fick fem söner och tre döttrar: William, Henry, Richard, Geoffrey, John, Matilda, Eleanor och Joan. Henrik försökte ta Eleanors landområden från henne (och från deras son Richard). Detta ledde till konflikter mellan Henrik å ena sidan och hans hustru och söner å andra sidan.

Henrik hade också många barn utanför sitt äktenskap, bland annat William de Longespee, earl av Salisbury, vars mor var Ida, grevinna av Norfolk, Geoffrey, ärkebiskop av York, son till en kvinna som hette Ykenai, Morgan, biskop av Durham, och Matilda, abbedissa av Barking.

Henrik hade ständiga strider och strider mot den franske kungen Ludvig VII av Frankrike, men också många konflikter med sin egen hustru och sina egna söner. Hans legitima barn var, som han sa, "de riktiga oäktingarna". När de inte kämpade mot varandra kämpade de mot Henrik. Först kämpade Richard och den unge Henrik mot sin far för att få besittning av landområden som de hade blivit lovade. De besegrades och fick höga böter. Senare ledde Eleanor och den unge Henrik ett inbördeskrig mot kung Henrik (1173/74). Även detta vann Henrik, med nöd och näppe. Richard besegrade slutligen Henrik i ett slag om Anjou (1189). Richard hade hjälp av Filip II, som nu var kung av Frankrike.

Henrik var svag, sjuk och övergiven av alla utom en oäkta son och dog i Frankrike 1189 vid 56 års ålder. Han regerade i 35 år och efterträddes av Richard.