Henrik II av England (1133–1189) – Angevinkung och reformator av rättsväsendet
Henrik II av England (1133–1189) – Angevinkung som stärkte kungamakten och reformerade rättsväsendet: införande av jury, konflikter, äktenskap med Eleanor och dynastins arv.
Henrik II av England, även känd som Henrik II Curtmantle (Le Mans, Frankrike, 5 mars 1133 - Chinon, Frankrike, 6 juli 1189) var även greve av Anjou, greve av Maine, hertig av Normandie, hertig av Akvitanien, hertig av Gascogne, greve av Nantes, herre av Irland och kontrollerade vid olika tillfällen delar av Wales, Skottland och västra Frankrike. Han var lika intresserad av sitt imperium i Frankrike som av England.
Henrik var son till Geoffrey V, greve av Anjou, och kejsarinnan Matilda. Han gifte sig med Eleanor av Akvitanien 1152 och kröntes till kung 1154. Bland hans barn fanns de blivande kungarna Richard, som senare skulle leda många slag, och John. Trots att han var kung av England lärde han sig aldrig det engelska språket eftersom hans familj hade kommit över från Normandie 1066. De talade normandisk franska. Henrik var intelligent och välutbildad. Han talade flytande latin, vilket var språket för utbildade människor i Europa på den tiden. Alla dokument och lagar skrevs på latin.
Henrik II stred mot sin bror Geoffrey i Montsoreau 1152. Henrik II:s tronföljd på den engelska tronen fastställdes 1153. Han kom slutligen på tronen 1154 efter Stefan I:s död. Han minskade makten för baronerna, som hade blivit mycket mäktiga under Stefans regeringstid, och 1166 införde han rättegång med jury.
Tidiga år och uppgång
Henrik föddes som arvtagare till Anjoudynastin och växte upp i den normandisk-franska kulturen. Genom sin mor, kejsarinnan Matilda, hade han krav på den engelska tronen efter inbördeskriget under Stefan I. Hans äktenskap med Eleanor av Akvitanien 1152 gav honom kontroll över stora områden i södra Frankrike och stärkte hans maktställning. Efter försoning och militär framgång lyckades han 1154 besegra motstånd och bli krönt till kung av England, samtidigt som han gradvis etablerade ett omfattande västvärldsrike som historiker ofta kallar det angevinska eller Plantagenetiska imperiet.
Administration och reformer
Henriks regering präglades av en stark centralisering av makten. Han byggde ut en effektiv kunglig förvaltning och rättsväsen som skulle få långtgående påverkan på Englands utveckling.
- Rättsreformer: Genom olika assiser och beslut, framför allt från mitten av 1160-talet, främjade Henrik utvecklingen av det som senare blev känt som common law. 1166 infördes till exempel regler som stärkte användningen av juryer och itineranta domare (reisande domstolar), vilket standardiserade rättstillämpningen över landet.
- Domstolar och skrivställen: Hans administration utvecklade chancery- och exchequer-institutioner för skötsel av dokument, kungliga beslut och finanser. Officiella handlingar skrevs främst på latin och normandisk franska användes vid hovet.
- Skatte- och inkomstrapportering: System som pipe rolls (redovisningar av kronans inkomster) började användas mer konsekvent under hans tid, vilket gav kronan bättre kontroll över intäkter och militär mobilisering.
Konflikter med kyrkan: Thomas Becket
Ett av de mest kända och dramatiska kapitlen i Henriks liv är konflikten med Thomas Becket, som blev ärkebiskop av Canterbury 1162. Henrik försökte begränsa kyrkans rättsliga immuniteter genom bland annat de så kallade Konstitutionerna i Clarendon (1164), vilket ledde till en långvarig strid om kyrkans och kronans makt. Konflikten eskalerade och 1170 mördades Becket av riddare som ansågs agera i Henriks intresse. Mordet blev en skandal; Henrik tvingades senare genomföra offentlig bot och Becket helgonförklarades, vilket försvagade kungens prestige gentemot vissa kyrkliga kretsar.
Familjekonflikter och inbördeskrig
Henriks förvaltning och ambitioner skapade också spänningar inom hans egen familj. Flera av hans söner och hans hustru Eleanor av Akvitanien deltog i uppror mot honom, mest kända är upproret 1173–1174 då sönerna, understödda av Frankrike och andra aktörer, gjorde uppror mot faderns auktoritet. Henrik lyckades i huvudsak slå ned dessa uppror, men relationerna inom dynastin förblev ansträngda under hela hans regeringstid.
Utrikespolitik och relationer med Frankrike
Som härskare över stora landsområden i Frankrike var Henrik i ständig konkurrens med Kapetingerna, de franska kungarna. Hans stora territorium — från Irland i väst till stora delar av västra Frankrike i syd — gjorde honom till en av Europas mäktigaste monarker, men också till en permanent rival till kungamakten i Paris. Under senare delen av hans regeringstid framträdde en ung och ambitiös fransk kung, som så småningom skulle undergräva delar av det angevinska herraväldet.
Språk, kultur och personlighet
Henrik beskrivs som intelligent, administrativt begåvad och ofta hård i sin maktutövning. Han behärskade latin väl och talade normandisk franska; det är rimligt att han aldrig lärde sig folket engelska fullt ut, vilket också speglar hur den normandiska eliten fungerade i England efter 1066. Han var intresserad av rättsfrågor och av att bygga upp en effektiv kungamakt snarare än att vara en riddaridol i första hand.
Död och arv
Henrik II avled den 6 juli 1189 i Chinon. Han efterträddes av sin son Richard (Richard I). Henriks regeringstid lämnar ett dubbelt arv: å ena sidan stärktes kronans rättsliga och administrativa institutioner, vilket lade grunden för senare engelsk statsmakt och rättsväsende; å andra sidan präglades hans tid av våldsamma konflikter inom familjen och med kyrkan. Han räknas ofta som grundaren av Plantagenet-dynastin och som en av de viktigaste medeltida reformatorerna av det engelska rättssystemet.
Viktiga årtal i korthet:
- 1133 – Född i Le Mans.
- 1152 – Äktenskap med Eleanor av Akvitanien.
- 1154 – Kröning till kung av England.
- 1164 – Konflikt med kyrkan (Konstitutionerna i Clarendon).
- 1166 – Betydande rättsliga reformer och utveckling av juryförfarandet.
- 1170 – Mordet på Thomas Becket och dess följder.
- 1189 – Död i Chinon.
Henrik II, kung av England
Påverkan på lag och ordning
Henry hade en enorm inverkan på Law and Order. Henrik var missnöjd med att lagen inte tillämpades på samma sätt i hela England, och hans förändringar bidrog till att utveckla common law. Detta var ett sätt att lagar skulle tillämpas på samma sätt i alla städer och byar, så att alla behandlades lika och rättvist. För att göra detta gjorde Henrik ett antal förändringar:
- Skapade domare som skulle resa runt i landet och döma personer som anklagades för att ha brutit mot lagen. Detta innebar att alla brott bedömdes av kungen eller hans domare, och inte av lokalbefolkningen som kunde vara partisk eller påverkad.
- Tillät domare att samla in böter från straff för småbrott, som sedan skulle överlämnas till kungen.
- Skapade en rättegång med jury. Detta innebar att ett antal lokala män, vanligtvis 12, skulle döma en person som var anklagad för ett brott. Om de ansåg att han var skyldig skulle han straffas, och om de ansåg att han var oskyldig skulle han friges.
Juryrättegångar blev ett säkrare alternativ till ordeals som kunde leda till skador eller dödsfall. Efter att påven Innocentius III år 1215 förbjöd prästerna att övervaka rättegångarna, blev juryrättegångar det vanligaste sättet att döma brottslingar.
En av de stora händelserna som inträffade medan Henrik regerade var mordet på Thomas Becket. Henrik och Becket var gamla vänner som hamnade i konflikt när Becket blev ärkebiskop av Canterbury. Deras dispyt gällde kyrkans roll i England. Becket försökte öka makten för kyrkans domstolar som hade förlorat sin makt när Henrik hade gjort stora förändringar i rättssystemet. Fyra riddare dödade Becket i katedralen i Canterbury. Legenden säger att riddarna hade hört Henrik säga: "Vem kommer att befria mig från denna turbulenta (upproriska) präst?".
Henriks första son, William, greve av Poitiers, dog som spädbarn. År 1170 kröntes Henrik och Eleanors femtonåriga son Henrik till kung (ytterligare en anledning till att Henrik bråkade med Thomas Becket, som inte höll med om att Henrik skulle krönas). Den unge Henrik regerade aldrig och finns inte med i listan över Englands kungar och drottningar; han blev känd som Henrik den unge kungen så att han inte skulle förväxlas med sin brorson Henrik III.
Henrik och hans hustru Eleanor av Akvitanien fick fem söner och tre döttrar: William, Henry, Richard, Geoffrey, John, Matilda, Eleanor och Joan. Henrik försökte ta Eleanors landområden från henne (och från deras son Richard). Detta ledde till konflikter mellan Henrik å ena sidan och hans hustru och söner å andra sidan.
Henrik hade också många barn utanför sitt äktenskap, bland annat William de Longespee, earl av Salisbury, vars mor var Ida, grevinna av Norfolk, Geoffrey, ärkebiskop av York, son till en kvinna som hette Ykenai, Morgan, biskop av Durham, och Matilda, abbedissa av Barking.
Henrik hade ständiga strider och strider mot den franske kungen Ludvig VII av Frankrike, men också många konflikter med sin egen hustru och sina egna söner. Hans legitima barn var, som han sa, "de riktiga oäktingarna". När de inte kämpade mot varandra kämpade de mot Henrik. Först kämpade Richard och den unge Henrik mot sin far för att få besittning av landområden som de hade blivit lovade. De besegrades och fick höga böter. Senare ledde Eleanor och den unge Henrik ett inbördeskrig mot kung Henrik (1173/74). Även detta vann Henrik, med nöd och näppe. Richard besegrade slutligen Henrik i ett slag om Anjou (1189). Richard hade hjälp av Filip II, som nu var kung av Frankrike.
Henrik var svag, sjuk och övergiven av alla utom en oäkta son och dog i Frankrike 1189 vid 56 års ålder. Han regerade i 35 år och efterträddes av Richard.
Frågor och svar
F: Vem var Henrik II av England?
S: Henrik II av England, även känd som Henrik II Curtmantle, var greve av Anjou, greve av Maine, hertig av Normandie, hertig av Akvitanien, hertig av Gascogne, greve av Nantes, herre av Irland och kontrollerade delar av Wales, Skottland och västra Frankrike. Han var son till Geoffrey V och kejsarinnan Matilda.
Fråga: När gifte han sig med Eleanor?
Svar: Han gifte sig med Eleanor år 1152.
F: Vilket språk talade han?
S: Hans familj kom från Normandie år 1066 och talade därför normandisk franska. Han var dock intelligent och välutbildad, så han kunde tala flytande latin, vilket var det språk som användes av utbildade människor i Europa vid den tiden.
F: Hur kom han till tronen?
S: Hans succession till den engelska tronen avtalades 1153 och han kom slutligen på tronen när Stephen I dog 1154.
Fråga: Vilka strider utkämpade hans barn?
Svar: Bland hans barn fanns de framtida kungarna Richard, som senare skulle leda många slag, och John.
Fråga: Vilken makt minskade Henrik under sin regeringstid? S: Under sin regeringstid minskade Henrik makten för baronerna som hade blivit mycket mäktiga under Stefans regeringstid.
Fråga: Vilken lag införde Henrik under sin regeringstid? Svar: År 1166 införde Henrik rättegång med jury som en lag under sin regeringstid.
Sök