En league är en gammal längdenhet med rötter i den västeuropeiska och keltiska mättraditionen. Den uppfattades ofta som ungefär den sträcka en person kunde gå på en timme. Begreppet lånades in i romersk tid (latin leuga/leuca) och användes senare i olika former i stora delar av Västeuropa och i Latinamerika under kolonialtiden.
I engelsktalande länder är ligan vanligtvis tre statute miles (4,828032 kilometer) på land eller tre nautiska miles (5,556 km) till havs. I skrift kan ordet league dock också syfta på andra nationella varianter såsom den spanska, portugisiska eller franska ligan, som historiskt haft andra exakta längder.
Variationer och användning
Det viktiga att känna till är att "league" aldrig haft ett universellt standardvärde utan varierat mellan länder och genom tiderna. Exempel på skillnader:
- Engelsk landliga: ofta tre statute miles ≈ 4,83 km.
- Engelsk sjöliga (nautical league): tre nautiska miles ≈ 5,56 km.
- Spanska och franska varianter: innehöll flera lokala definitioner; värden mellan cirka 4 och 6 km är vanliga beroende på tid och region.
Ligan användes i praktiska sammanhang som resebeskrivningar, kartor och administrativa handlingar innan metriska systemet och enhetlig standardisering slog igenom under 1800‑ och 1900‑talen. Idag förekommer begreppet mest i historiska texter, i litteratur (t.ex. titlar och idiom) och ibland i nautiska sammanhang där äldre mått bevarats i sjöfartstraditionen.
Betydelse i kultur och litteratur
Begreppet lever kvar i språket och i kulturen, bland annat i litterära verk där avstånd uttrycks i gamla mått. Ett känt exempel i populärkulturen är Jules Vernes titel "20 000 leagues under the sea" (svensk översättning: "Jorden runt under havet" eller direkt översatt "20 000 leagues under havet"), där ligan används för att beskriva den perciperade sträckan i berättelsen.
Avskaffande och modern relevans
Med införandet av det metriska systemet och internationell standardisering minskade behovet av regionala, varierande måttenheter som ligan. I dag är ligan i praktisk mening en historisk enhet; den är dock användbar för att förstå äldre dokument, kartor och reseberättelser där avstånden inte anges i moderna mått.