Apicomplexa | stor grupp av protister (protozoer) som är parasiterande
Apicomplexa är en stor grupp protister (protozoer) som är parasiter. De har utvecklat en del extraordinära anpassningar som gör att de passar in i sitt parasitära liv. De är alla encelliga, de är alla parasiter på djur och de bildar alla sporer.
De har en unik organell, en plastid som kallas apikoplast, och en apikal komplex struktur som för in dem i värdcellen. De har inga strukturer som flageller eller pseudopoder utom i vissa gametstadier. De rör sig genom att böja sig eller glida.
Gruppen kallades en gång i tiden för Sporozoa, men detta namn är numera inte längre aktuellt.
Apikomplexaner har komplexa livscykler och det finns stor variation mellan olika apikomplexangrupper. Det förekommer både asexuell och sexuell reproduktion. Cellkärnorna är haploida.
Detta är en mångfacetterad grupp som omfattar organismer som koccidier, gregariner, piroplasmer, hemogregariner och malaria. Sjukdomar som orsakas av apikomplexa organismer är bl.a. följande:
Livscykel
De flesta medlemmar har en komplex livscykel med både asexuell och sexuell reproduktion. Värden infekteras genom en aktiv invasion av parasiterna. Parasiterna delar sig och producerar sporozoiter som går in i värdets celler. Så småningom spricker cellerna och släpper ut merozoiter som infekterar nya celler. Så småningom produceras könsceller som smälter samman för att skapa nya cystor. Det finns dock många variationer på detta grundmönster och många Apicomplexa har mer än en värd.
Det apikala komplexet innehåller vesiklar som öppnas på framsidan av cellen. De utsöndrar enzymer som gör det möjligt för parasiten att ta sig in i andra celler. Spetsen är omgiven av ett band av mikrotubuli, som kallas polarring, och bland Conoidasida finns också en tratt av tubulinproteiner som kallas konoid.
Förekomsten av alveoler och andra egenskaper placerar Apicomplexa i en grupp som kallas alveolater. Flera besläktade flagellater, t.ex. Perkinsus och Colpodella, har strukturer som liknar polarringen och ingick tidigare här, men de flesta verkar vara närmare släkt med dinoflagellaterna. De liknar troligen den gemensamma förfadern till de två grupperna.
En annan likhet är att många apikomplexa celler innehåller en enda plastid, kallad apikoplast, omgiven av tre eller fyra membran. Dess funktioner tros omfatta uppgifter som lipid- och hembiosyntes. Den verkar vara nödvändig för överlevnad. Plastiderna tros ha ett gemensamt ursprung med kloroplasterna hos dinoflagellater, och det finns bevis för att de kommer från rödalger snarare än från grönalger.
Generisk livscykel för en apicomplexa: 1-zygot (cysta), 2-sporozoiter, 3-merozoiter, 4-gametocyter.
Apicomplexans struktur: 1-polär ring, 2-konoid, 3-mikronemes, 4-rhoptrier, 5-kärnan, 6-kärnolus, 7-mitokondrier, 8-posteriora ringen, 9-alveoler, 10-golgiapparat, 11-mikropore.
Frågor och svar
F: Vad är Apicomplexa?
S: Apicomplexa är en stor grupp protister (protozoer) som är parasiter.
F: Vilka anpassningar har de?
S: De har utvecklat en del extraordinära anpassningar som passar dem i deras parasitära liv, t.ex. en unik organell som kallas apikoplast och en apikal komplex struktur.
F: Har de strukturer som flageller eller pseudopoder?
S: Nej, de har inga strukturer som flageller eller pseudopoder utom i vissa gametstadier. De rör sig genom att böja sig eller glida.
F: Var gruppen tidigare känd under ett annat namn?
Svar: Ja, gruppen kallades en gång i tiden för Sporozoa, men detta namn är numera inte längre lämpligt.
F: Hur förökar de sig?
S: Apikomplexa organismer har komplexa livscykler, och både asexuell och sexuell reproduktion förekommer. Cellkärnorna är haploida.
F: Vilka organismer hör till denna grupp?
S: Denna mångsidiga grupp omfattar organismer som koccidier, gregariner, piroplasmer, hemogregariner och malarior.
F: Vilka sjukdomar kan orsakas av apikomplexa organismer?
S: Sjukdomar som orsakas av apikomplexa organismer omfattar malaria och andra sjukdomar som har samband med att parasiterna tar sig in i kroppens celler.
